Sök:

Sökresultat:

1193 Uppsatser om Vatten,vattenanläggningar - Sida 36 av 80

UtvÀrdering av den nationella databasen över ÄtgÀrder i vatten i fem svenska huvudavrinningsomrÄden

Restoration projects are planned and carried out in order to reduce the impact due to anthropogenic influence and to achieve at least good ecological status according to the EU Water Framework Directive. The resilience effort of such restorations is however ambiguous. The aim of this study was to evaluate the potential of follow up restoration measures in Swedish lakes and streams. In particular, we visualized the geographical spread of restoration measures in Sweden and quantified the different types of measures that were implemented so far. Further, we evaluated the extent of sampling of biological factors before and after the restoration measures have occurred. For the purpose of our study, we used the recently compiled national database of restoration measures in Swedish lakes and streams.

VÀxthuset - BostÀder för barn och vuxna i Annedal

Vid kÀrnkraftverket Ringhals AB utför det Ärliga kontroller av systemen för att sÀkerstÀlla en sÀker drift. Dessa Àr i mÄnga fall visuella kontroller dÀr videoprober, som manuellt skjuts in i rören och tankarna, anvÀnds. DÄ systemen mÄnga gÄnger innefattar rörböjar och trÄnga utrymmen, har vissa delar av systemen inte varit Ätkomliga med befintlig utrustning. Detta har föranlett det behov som renderat i detta examensarbete. Kravspecifieringen av lösningen innefattade följande:? Damm-, vatten- och strÄlskyddad? TÄla vardagligt bruk? Enkel att anvÀnda, enkel att ta av och sÀtta fast pÄ befintlig utrustning vid behov? Kompakt, för att kunna anvÀndas till sÄ mÄnga applikationer som möjligtEn drivenhet till ett befintligt inspektionssystem togs fram.

Hyllie vattenpark : ett gestaltningsförslag

This project is focusing on a future park that will surround Hyllie water tower in the outskirts of Malmö. The water tower will be located in the central part of the new building area HyllievÄng. The park will function as a town park with a special focus on water. The water council of the municipality, Va-verket, has for the last 7 years built up and been in charge for a pedagogical programme in the water tower, were schoolchildren come to learn about the cycle of water and how we use water in our daily life. In the park they want to build a new part that gives experience of water, as a compliment to the information in the tower. What will that park look like, and what shall it be constructed of? How do you bring water to the surface in a park? How can landscape architecture work to enhance the presence of water and make people more interested in water issues? In the search to find the answers to all my questions I have meet with people, read books and visited different places.

Kemisk betsning : En jÀmförande studie av recept

Kontakt med betsade möbler Àr vanligt förekommande för en möbelkonservator. Vid restaure-ringsarbete pÄ en verkstad kan det beslutas att en möbel med saknat faner eller saknade mas-siva delar ska kompletteras. Vid komplettering av betsade möbler Àr det ofta nödvÀndigt att fÀrga in delarna pÄ ett sÀtt som inte avviker frÄn de omkringliggande och inte heller pÄverkar dessa. Vid betsning kan konservatorn vÀlja mellan etanol/vattenbets och kemisk betsning. Mitt fokus har legat pÄ kemisk betsning och undersökningen har tagit sikte pÄ ett antal kemis-ka betsrecept som jag jÀmfört med varandra. I studien testas recept pÄ provbitar i mahogny (Swietenia macrophylla). Resultatet visar att det finns ett antal av dessa recept som skulle kunna anvÀndas som kom-plement till etanol/vattenbets, eller retuscheringar vid restaureringsarbete.

Bockholmsbryggan : Att bo pÄ vatten

Stockholm har en lÄng tradition av boende pÄ vattnet. Gamla avbildningar av staden uppvisar ett myller av bebyggda bryggor och pÄlverk ute i vattnet. Genom Ären har stadens invÄnare ofta tagit sin tillflykt till bÄtar, prÄmar och halvsjunkna gamla vrak nÀr bostadsbristen varit svÄr. De flytande samhÀllena ute pÄ redden vid Ryssviken Àr det idag fÄ som kÀnner till.Under 1980-talet blev det olagligt att bo permanent pÄ bÄt i Stockholm. BÄtboende blev en grÄzon dÀrför att grÀnsdragningen mellan vistelse och boende pÄ bÄt blev för svÄr.

Kan herbivorer begrÀnsa fröetablering av fjÀllbjörk, tall, gran och sibirisk lÀrk i norra Fennoskandien?

Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmÀrksammats mycket den senaste tiden. I den hÀr studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, Àlgen (Alces alces), som dör i vattendrag och avger nÀring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska berÀkningar uppskattade jag hur vanligt det Àr att Àlgar dör i vattendrag och om dessa Àlgar har nÄgon inverkan pÄ vattendragets totala nÀringsbudget. Jag fann att drunkning hos Àlgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar frÄn USA, Canada och Polen. Orsakerna till att Àlgar drunknar, trots att de Àr duktiga simmare, kan vara t.ex.

Landskapsarkitektens potentiella roll i arbetet med Äteruppbyggnad av katastrofdrabbade omrÄden ? samlade synpunkter

Förekomsten av naturkatastrofer runt om i vÀrlden tycks intensifieras och drabba allt fler mÀnniskor. MÀnniskor som plötsligt stÄr utan mat, vatten, tak över huvudet och med bristande energiförsörjning. Till synes som en reaktion pÄ detta, vÀxer det runt om i vÀrlden upp nationella och internationella organisationer i arkitektvÀrlden som vill utgöra en roll i Äteruppbyggnadsarbetet efter dessa katastrofer. Det verkar finnas ett stort engagemang bland bÄde yrkesverksamma och studenter ? en vilja att vara en del av en vÀrldsförbÀttrande verksamhet.

Interface vatten - stad - Södra Hamnen i Lysekil

MÄnga mÀnniskor finner det fascinerande att vistas i grÀnszoner mellan vattenomrÄden; hav, sjöar, floder och staden dÀr byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten Àr en attraktion bÄde för mÀnniskan och för staden. KajomrÄden och strandpromenader Àr dessutom ofta platser för möten mellan mÀnniskor dÄ förutsÀttningarna att trÀffas pÄ ett enkelt och naturligt sÀtt finns genom omrÄdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta dÀr generationer blandas och dÀr mÀnsklig aktivitet försiggÄr, konserter, marknader m.m. Men detta kan Àven skapa intressekonflikter som bör utredas och vÀgas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtÀnkt planering och gestaltning av omrÄdena. I Lysekil finns en stadsnÀra kajpromenad som Àr mer Àn en kilometer lÄng.

Mikroalger för hÄllbar energiproduktion - Chlorella vulgaris i en kretsloppsanpassad alg-biogasprocess

Odling av mikroalger för framstÀllning av biogas Àr ett relativt outforskat omrÄde. Den forskning som hittills utförts har pÄvisat lovande resultat tack vare möjligheten att utnyttja resurser som idag gÄr till spillo, eller till och med utgör miljöproblem; mikroalgerna kan rena bÄde nÀringsrikt vatten (exv. avloppsvatten) och koldioxidutslÀpp (rökgaser frÄn industrin) dÄ de tar upp föreningar innehÄllande kvÀve, fosfor och kol frÄn dessa kÀllor. Den producerade biogasen kan ersÀtta fossila brÀnslen. Dessutom skapas en rötrest som kan Äterföras till odlingsmarker vilket sluter nÀringskretsloppet.

Utveckling pÄ gott och ont. Underlag till framtida planering av omrÄdet Sönnerbergen

Vid kÀrnkraftverket Ringhals AB utför det Ärliga kontroller av systemen för att sÀkerstÀlla en sÀker drift. Dessa Àr i mÄnga fall visuella kontroller dÀr videoprober, som manuellt skjuts in i rören och tankarna, anvÀnds. DÄ systemen mÄnga gÄnger innefattar rörböjar och trÄnga utrymmen, har vissa delar av systemen inte varit Ätkomliga med befintlig utrustning. Detta har föranlett det behov som renderat i detta examensarbete. Kravspecifieringen av lösningen innefattade följande:? Damm-, vatten- och strÄlskyddad? TÄla vardagligt bruk? Enkel att anvÀnda, enkel att ta av och sÀtta fast pÄ befintlig utrustning vid behov? Kompakt, för att kunna anvÀndas till sÄ mÄnga applikationer som möjligtEn drivenhet till ett befintligt inspektionssystem togs fram.

Ett sociologiskt perspektiv pÄ staden : Finns det förutsÀttningar för mÄngfald i stadslivet i Sickla Kaj?

Ett sociologiskt perspektiv pÄ staden Àr att se till stadens och stadslivets inverkan pÄ mÀnniskan. Flytten frÄn landsbygden till stÀderna förde med sig att mÀnniskor vardagsliv förÀndrades. Under urbaniseringens fanns farhÄgor om stadslivets negativa inverkan pÄ mÀnniskan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen Àgnade sig Ät att se hur förutsÀttningarna för vardagslivet skilde sig Ät mellan de urbana och rurala samhÀllena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mÄngfald och ett dynamiskt stadsliv.

Simundervisningens utmaningar

Bakgrund: I samband med den nya lÀroplanen Lgr 11 ingÄr kursmÄlet simning under rörelsei det centrala innehÄllet. Simningen har dÀr fÄtt en Ànnu mer framskjutande roll dÄ elever redani Ärskurs 1-3 skall fÄ undervisning i lekar och rörelse i vatten och fÄ trÀning i att balansera,flyta och simma i mag- och rygglÀge. Elever i Ärskurs 6 ska kunna simma 200m varav50m i rygglÀge för att nÄ det lÀgsta kunskapsmÄlet E i Àmnet Idrott och HÀlsa.Syfte: Syftet med studien var att undersöka idrottslÀrares upplevelser av simundervisning iÄrskurs 4-6 och vad idrottslÀrare upplever som viktiga faktorer för att kunna genomföraundervisningen.Metod: Fyra stycken intervjuer med lÀrare som har behörighet i Idrott och HÀlsa har genomförts.Resultat: Samtliga informanter tyckte att kunna simma var en livsviktig kunskap och att allaelever ska fÄ möjlighet att lÀra sig att simma i skolan. Eftersom simningen Àr ett kunskapsmÄlsom mÄste trÀnas pÄ annan plats Àn pÄ skolan upplevde samtliga informanter att det varje lÀsÄrfinns en viss oro hur sjÀlva simundervisningen skall kunna genomföras för Ärskurs 1-6 medtanke pÄ tid, ekonomi, tillgÄng till simhall och personal.Slutsats: Faktorer som ligger utanför sjÀlva simundervisningen och idrottslÀrarens möjlighetatt pÄverka kan till stor del vara avgörande för hur simundervisningen genomförs pÄ respektiveskola..

Mossor som marktÀckare i offentliga miljöer

Vad har mossa för möjligheter som marktÀckare i offentliga utemiljöer? Det Àr frÄgan som detta examensarbete genom en litteraturstudie försöker finna svaret pÄ. Mossor har under Ärhundraden varit en uppskattad marktÀckare i Japan, landet dÀr det medvetna anvÀndandet av mossor i trÀdgÄrdssammanhang har sitt ursprung. En stor del kunskap och inspiration i studien Àr dÀrför hÀmtad dÀrifrÄn. Arbetet innehÄller en mindre klimatjÀmförelse mellan Sverige och andra platser dÀr mossanlÀggningar finns.Mossor saknar egentliga rötter och har dÀrför sitt vatten- och nÀringsupptag direkt genom blad och stammar.

Kan lokalt omhÀndertagande av dagvatten minska översvÀmningsrisken i tÀtbebyggelse?

Under mÀnniskans livstid har vatten alltid spelat en central del pÄ bÄde gott och ont. I takt med att stÀderna har fÄtt fler och fler hÄrdgjorda ytor har ocksÄ vattnets förmÄga att infiltrera försvÄrats. Detta har bidragit till att dagvattenhanteringen i stÀderna blivit allt viktigare. PÄ grund av fortsatt förtÀtning av stÀderna sÄ förstoras ocksÄ problemen med dagvattenhanteringen. De Àldsta delarna i stÀderna Àr frekvent drabbade av översvÀmningar vid stora regnmÀngder.

BassÀngtrÀning, patientupplevelser och mÄl. : Hydrotherapy, patientsŽ experiences and goals

Sammanfattning: BassÀngtrÀning Àr en vanlig trÀningsmetod som mÄnga patienter efterfrÄgar. Fördelar med att trÀna i varmt vatten Àr bland annat vattnets tyngdavlastande effekt samt vÀrmens smÀrtlindrande och muskelavslappnande effekt. EfterfrÄgan pÄ bassÀngtrÀning Àr ibland större Àn tillgÄngen, vilket kan innebÀra att sjukgymnasten behöver prioritera vilka patienter som ska fÄ tillgÄng till bassÀng. Tydliga och jÀmlika rutiner och riktlinjer vid bassÀngtrÀning behöver finnas. I samband med arbete för att ta fram riktlinjer vid bassÀngtrÀning Àr det ocksÄ viktigt att ha kunskap om patienternas egna upplevelser och behov för att kunna förbÀttra rehabiliteringen.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->