Sök:

Sökresultat:

1193 Uppsatser om Vatten,vattenanläggningar - Sida 33 av 80

Inverkan av olika joner och jonconcentrationer pÄ porstorleksfördelningen i trÀmassa-fibrer

The basic ingredient of paper is the individual wood fibers. The property of the fibers depends on a variety of factors e.g., method of pulp production and processing. The final sheet quality depends in part on how the fibers interface between each other and therefore factors that affect the fiber size are of interest.The flexibility of the fibers depends in part on the pore water i.e., the fiber swelling. The sheet becomes less flexible at low water content which gives a loss in strength. Thus it becomes desirable to increase the water uptake.The experimental investigation described in this report consists of exposing the wood fibers to different ions and ionic strength and then measure the pore size by thermoporosimetry where a DSC (Differential Scanning Calorimeter) is used.

Vi dricker ? och sen dÄ? Elevers uppfattningar om vattnets vÀg genom kroppen

Vilka förestÀllningar har elever i slutet av grundskolan kring vattnets vÀg genom kroppen? I undersökningen fick 23 elever genomföra en kombinerad rit- och skrivuppgift och sex elever valdes Àven ut för intervjuer. Flertalet elever beskrev endast ett av de berörda organsystemen (matspjÀlkningssystemet) och endast ett fÄtal samordnade det hÀr systemet med nÄgot annat organsystem eller kroppen i övrigt. Det var ingen av eleverna som ritade ut njurar och endast tvÄ elever beskrev urinblÄsan, vilken de valde att integrera med matspjÀlkningssystemet. Flera av eleverna löste vattnets utsöndring genom att förbinda urinröret direkt till matspjÀlkningssystemet.

Dammbindning av grusvÀgar med mesakalk

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lÀmplig mesakalk Àr som dammbindare pÄ grusvÀgar. Examensarbetet Àr ett samarbete mellan LuleÄ tekniska universitet och VÀgverket region norr. Huvudsakligen har eventuella miljöpÄverkningar undersökts. En stor del av en obunden vÀgs miljöpÄverkning pÄ omgivningen har med dammbindningen att göra. En vÀgstrÀcka med undermÄlig dammbindning kan Àven med begrÀnsad trafikmÀngd ge störningar pÄ omgivningen, och dessutom onödigt stora underhÄllskostnader som följd.

Med orden som bete : Identitet och framskrivande i Clarice Lispectors roman Levande vatten

Clarice Lispectors is one of Latin Americas most famous writers, and she wrote a number of books during her lifetime. Her novel Stream of Life (Água viva), which came out in 1973 and was translated into Swedish in 2007, is considered to be one of Lispectors most difficult texts to read. It consists of several fragments put together into one text; however the text has no traditional narrative or structure. It is the flow of moments that moves the text forward, as it is written down by the protagonist in the book.The primary aim of this essay is to examine how the protagonist in Stream of Life through different means, as the moment, the description, the word and the variations, creates an active participation in the formation of its identity. I will discuss the moment and its act of constructing the book?s circular structure, which is of importance.

Altappen: frÄn öde skÀr till industrisamhÀlle

Syftet med denna studie var att med fokus pÄ de sociala förhÄllandena studera sÄgverkssamhÀllet pÄ Altappen i LuleÄ skÀrgÄrd under den tid det fanns industri pÄ ön. För att besvara detta har en litteraturstudie gjorts samt en jÀmförelse med ett annat sÄgverkssamhÀlle utförts. Detta samhÀlle ligger precis som Altappen pÄ en ö, NorrbyskÀr, och har utmÄlats som ett mönstersamhÀlle. Det var dÀrför intressant att vÀlja just detta för jÀmförelse med Altappen. SÄgverket pÄ Altappen uppfördes 1872 av det engelska bolaget The New Gellivara Company Limited.

Skredriskkartering vid NorsÀlven: Ett pÄgÄende projekt vid SGI

En nyckelfunktion vid beredning av dricksvatten Ă€r att avskilja det organiska materialet som finns i rĂ„vattnet dĂ„ det har stor inverkan pĂ„ vattenkvalitĂ©n, dĂ„ det bidrar till ett flertal hygieniska och estetiska vattenkvalitetsproblem. Halten organiskt material i de nordiska vattendragen har ökat och det beror mest troligt pĂ„ klimatförĂ€ndringar, dĂ€r nederbördsmĂ€ngden varit en viktig faktor. Ökad nederbörd ger ett mer fĂ€rgat vatten innehĂ„llande mer humus. Löfgren et al. (2002) uppskattade att humushalten i svenska ytvatten kan komma att öka med 26 % i framtiden och enligt en modell skattad av Larsen et.

"Vatten gifver grĂ€s" : Ängsvattning i Sverige och i synnerhet i Malmöhus lĂ€n

Ängsvattning kan ha förekommit i Sverige under medeltiden men blev vanligare först efter 1800. Föreliggande arbete visar dock att omfattande kunskap om, och faktiska vattningsĂ€ngar fanns redan pĂ„ 1760-talet.Tidigare studier rörande den senare utbredningen har frĂ€mst rört SkĂ„ne under perioden 1865-1911 och baserats pĂ„ HushĂ„llningssĂ€llskapens statistik. Denna statistik Ă€r problematisk och till stora delar felaktig pĂ„ grund av Ă„terkommande felrapporteringar, varför Ă€ngsvattningens omfattning under perioden mĂ„ste revideras.För Malmöhus lĂ€n reduceras de tidigare uppgifterna med 75 % vilket fĂ„r konsekvenser Ă€ven för anlĂ€ggningstrenden över tid. Efter reduceringen Ă„terfinns ingen dominerande topp i anlĂ€ggningstakten och hela Ă€ngsvattningsperioden kan förlĂ€ngas in i tidigt 1900-tal. Ängsvattningens roll i den agrara revolutionen var sĂ„ledes troligen mindre Ă€n vad som tidigare antagits.

VÀtskeförlust och stressrespons i samband med transport och arbete hos hÀstar pÄ tvÄ olika foderstater

SAMMANFATTNINGHÀsten Àr en utprÀglad grovfoderÀtare som i det vilda spenderar större delen av sin vakna tid med att Àta och söka föda. Dagens moderna sporthÀstar utfodras ofta med en lÀgre andel grovfoder och en högre andel kraftfoder för att tÀcka ett högt energibehov. Under en tÀvlingsdag utsÀtts vÄra sporthÀstar för stora fysiska och psykiska pÄfrestningar dÄ en tÀvingsdag involverar transportering, arbete (fysisk prestation) samt ofta ett minskat vÀtske- och födointag. Det Àr inte helt klarlagt hur pass pÄverkade hÀstarna blir av en tÀvlingsdag samt om foderstaten har nÄgon betydelse för prestation eller för deras förmÄga att kompensera för dehydrering och stress. I föreliggande studie observerades sex hÀstar av rasen svensk varmblodig travhÀst.

Bronopol - ett miljöproblem i Sverige?

Bronopol (2-brom-2nitropropan-1,3-diol) förekommer i dagens lÀge i en mÀngd olika produk-ter, allt frÄn kosmetika till lÀkemedel samt inom industrier. I denna studie utreddes det om Bronopol i dagens lÀge Àr ett miljöproblem.Som utgÄngspunkt i studien anvÀndes tvÄ olika metoder, den ena analysmetoden var anpassad för fenoler och den andra var anpassad för Bronopolanalys. Dessa tvÄ analysmetoder kombi-nerades till en metod för att analysera Bronopol. DÀrefter optimerades den pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Dock gick inte optimeringen sÄ bra.

UtvÀrdering av DGT-tekniken (Diffusive Gradients in Thin film) samt jÀmförelse mellan DGT-tekniken och ultrafiltrering

Rapporten baseras pÄ genomförd litteraturstudie samt provtagningar som genomfördes i Kamlungeforsen, nÀra utloppet pÄ KalixÀlven i norra Sverige under första halvÄret 2002. Proven togs dels med hjÀlp av DGT-tekniken och dels med ultrafiltrering för att bestÀmma koncentrationen av lösta element. Metallspeciering innebÀr att man tar reda pÄ i vilken fas spÄrmetallerna befinner sig i ? lösta joner och komplex, kolloider eller partiklar. MÄnga spÄrmetaller Àr viktiga för liv, men kan ocksÄ fungera som gifter beroende pÄ koncentrationen.

KartlÀggning av kÀllor till nickel och kadmium inom upptagningsomrÄdet Bergvik

Tungmetaller i naturen Àr ett stort problem att handskas med. Vid vattenrening i vattenreningsverken bildas slam som har stora anvÀndningsomrÄden inom exempelvis jordbruket pÄ grund av sitt höga fosforinnehÄll som Àr en viktig resurs för att plantor och grödor ska kunna vÀxa. Att erhÄlla ett bra och fungerande kretslopp av fosforn Àr dÀrför vÀldigt viktigt, dÄ det Àr en Àndlig resurs som kommer att ta slut om inte recirkulation till kretsloppet utförs. Problemet med att anvÀnda fosforrikt slam Àr att det kan innehÄlla olika miljögifter, dÀribland nickel och kadmium, som anrikas i jorden och kan tas upp av grödorna pÄ Äkrarna. Detta medför att mÀnniskor fÄr i sig dessa gifter via maten.Revaq Àr ett certifieringssystem som Àr till för att certifiera det erhÄllna slammet för att visa att det Àr av god kvalité med avseende pÄ renhet frÄn olika gifter.

Ljusterö- Att integrera en StockholmsnÀra ö i en vÀxande storstadsförort utan att förlora skÀrgÄrdskaraktÀren

Syftet med examensarbetet har varit att upprĂ€tta ett förslag över hur man kan utveckla ön Ljusterö i Stockholms skĂ€rgĂ„rd samtidigt som man sĂ€kerstĂ€ller och bevarar de kvaliteter som finns pĂ„ ön. Examensarbetet syftar ocksĂ„ till att utreda hur man kan integrera Ljusterö i en vĂ€xande förortskommun samtidigt som man bibehĂ„ller öns specifika karaktĂ€rsdrag. Ljusterö ligger i ÖsterĂ„kers kommun ca 3 mil norr om Stockholm. Ön genomgĂ„r i nulĂ€get en omfattande permanentomvandling, dvs dĂ„ befintliga fritidshusomrĂ„den omvandlas till permanentboenden. Detta stĂ€ller ökade krav pĂ„ infrastrukturen, som exempelvis nya vĂ€gar, vatten- och avlopp och snöröjning. PĂ„ ön finns flera omrĂ„den som Ă€r av kulturhistoriskt vĂ€rde, samt omrĂ„den som Ă€r klassade som ekologiskt sĂ€rskilt kĂ€nsliga omrĂ„den.

Utveckling av en mÀttillsats till kökskran

Detta examensarbete omfattar konceptutvecklingen av en mÀttillsats för vattenkranen i köket, vars grundfunktion Àr att mÀta mÀngden vatten. Syftet med produkten Àr att ersÀtta dagens anvÀndande av decilitermÄtt vid vattenmÀtning, dÄ decilitermÄttet fortfarande fyller sin funktion inriktar sig arbetet pÄ att utnyttja modern teknik för att med innovativa funktioner hitta nya omedvetna behov. Examensarbetet grundar sig pÄ författarnas egen idé och behov av en sÄdan produkt, examensarbetet har utförts utan uppdragsgivare med handledning frÄn tekniska högskolan i Jönköping.Rapporten beskriver hur arbetet har fortskridit frÄn en idé till ett fÀrdigt koncept med inriktning pÄ designprocessen. Genomförandet innefattar att ett flertal koncept som har utvecklats med hjÀlp av metoder sÄ som brainstorming och bygga-testa-metoden för att sedan sÄllas ut med hjÀlp av olika urvalsmetoder och resultera i ett slutgiltigt koncept.Det slutgiltiga konceptet resulterade i en mÀttillsatts som smÀlter in i det moderna köket. Hela konceptet har designats med mÄlet att form ska följa funktion.

ErfarenhetsÄtervinning i nÀtverksprojekt

Denna studies avsikt Àr att ta reda pÄ hur uppföljning och tillvaratagande av projektmedlemmarnas kollektiva kunskap utifrÄn projektet sker. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur denna kunskap ska kunna förmedlas till dem som Àr i behov av denna.Vi har valt att arbeta med uppsatsen utifrÄn en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssÀtt. VÄr problemdiskussion tog sin början i en tankekarta dÀr vi anvÀnde oss av antal olika teoretiska begrepp som det valda problemomrÄdet kunde tÀnkas handla om. De teorier vi huvudsakligen valt att bygga upp vÄrt teorikapitel utifrÄn Àr teorier kring knowledge management, lÀrande organisationer och kunskapsöverföring. UtifrÄn dessa teorier genomförde vi sedan sex intervjuer med sju intervjupersoner för att bringa klarhet i hur det ser ut i verkligheten.

E kraan vaan eller lite grann vatten? En studie om dialektanvĂ€ndning hos gymnasieungdomar i Öckerö kommun.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->