Denna studie är en fortsättning på kandidatuppsatsen Sveriges kommuners turisthemsidor ? En studie om var Sveriges kommuner befinner sig i webbutvecklingen i relation till web 2.0 genomförd av Johansson och Winther som är två av författarna till denna studie. Syftet med denna studie är att ge en ökad förståelse för hur Sveriges kommuner arbetar med sina turisthemsidor samt sociala medier. Denna kandidatuppsats genomfördes genom en observation samt kvalitativa intervjuer med tio av Sveriges 290 kommuner. Resultatet visade att kommunerna använder sina turisthemsidor och sociala medier för att nå ut till önskade målgrupper.

Distansarbete är en arbetsform som har kommit att användas av företag där distansarbete lämpar sig. Distansarbete används för att bland annat kunna ge möjligheten till ett flexiblare arbete för anställda på företag. Givetvis för detta med sig risker då företagen blir mer öppna för omvärlden.I rapporten tar jag upp kriterier som bör uppmärksammas rörande säkerhet när företagen använder sig av distansarbete. En förklaring av begreppet sker och olika typer av distansarbete tas upp för att ge en bredare vy av vad distansarbete innebär. En jämförelse sker mellan varuproducerande företag och IT-företag för att se om det förekommer skillnader i säkerhetstänkandet vid distansarbete..

Det är ofta svårt att genomföra förändringar inom kommuner. Svårigheterna med att genomföra förändringar beror på att det enligt kommunallagen råder självstyre i kommuner och att det därför saknas universella metoder för strukturerade processer i svenska kommuner. Av den anledningen arbetar kommunerna med varandra för att lösa specifika problem samt diskutera förbättrings- och effektivitetsområden. Kommuner jämför sig således med varandra för att lära sig nya metoder för att effektivisera. Syftet med den här studien är att jämföra en operativ nivå, den dagliga kassahanteringen, i olika kommuner.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommuner i sin fysiska planering genomtrygghetsskapande åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv påverkar tryggheten för kvinnor. Detsker genom kvantitativa statistiska metoder i två delar: dels i en jämförande tidsserie som mäterskillnaden i upplevd otrygghet för kvinnor mellan kommuner som arbetat med trygghetsskapandeåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv jämfört med kommuner som inte arbetat på detta sätt:dels via tvärsnittsdata undersöks vilka faktorer som påverkar otryggheten för kvinnor i olikakommuner.Resultatet visar att kvinnor är mer otrygga i de kommuner som arbetat med trygghetsskapandeåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Störst förklaring till varför kvinnor upplever otrygghetpå kommunnivå är i tur och ordning andelen boende i flerfamiljshus, andelen utländsk bakgrund,andel yngre kvinnor, kommunstorlek samt andelen ensamstående. Det kan dock finnas förklaringartill det delvis oväntade undersökningsresultatet, vilket öppnar upp för framtida forskning om hurkommuner kan minska otryggheten för kvinnor..

Svenska kommuner står inför den komplexa och omfattande uppgiften att skapa grundläggande informationssäkerhet för förvaltningsverksamhet. Denna uppgift förutsätter ett ledningssystem för informationssäkerhet, en betydande del av ledningssystemet är att upplåta en informationssäkerhetspolicy. Policydokumentet bör enligt tidigare forskning hållas levande genom revidering för att säkra kvaliteten inom informationssäkerhetsarbetet. Syftet med denna studie är att studera hur svenska kommuner bedriver arbetet med att hålla informationssäkerhetspolicyn levande, dvs. revidera denna.

Denna uppsats behandlar politisk förändring i svenska kommuner. Fokus är New Public Management-reformer och specifikt har andelen kommunal barnomsorg på entreprenad studerats. Studien är kvantitativ och består av datamaterial över Sveriges 290 kommuner som samlats av Statistiska Centralbyrån (SCB) under perioden 1998-2005. Teoretiskt utgår uppsatsen från en nyinstitutionell teori. Fyra hypoteser om politisk förändring i svenska kommuner har konstruerats och sedan operationaliserats genom sex variabler; politisk majoritet (blå/röd), kommunstorlek, skatteunderlag och andel barn- och äldreomsorg på entreprenad.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur Skånes 33 kommuner har implementerat de nationella målområdena för folkhälsa. Studien har genomförts som en enkätundersökning samt intervjuer med folkhälsosamordnare i ett urval av dessa kommuner. Resultaten i studien visar att prioriteringen av målområdena primärt ligger på strukturella faktorer. Dock är målområde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) det målområde som är högst prioriterat i Skåne. Kartläggningen visar att 18 av Skånes kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Resultatet visar att 17 av Skånes kommuner har en verksamhetsplan/folkhälsoplan, varav 14 av dessa kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Större delen av dessa har även implementerat de nationella målområdena för folkhälsa i kommunens folkhälsoplan.

Studien syftar till att analysera hur tre kommuner utformar och använder sina hälsobokslut..

Syftet med uppsatsen är att studera kommunernas villkor när de lånar pengar. Vi granskar särskilt om stora kommuner lånar billigare än små kommuner. Vi vill även undersöka i vilken grad kommunerna använder sig av en finansfunktion samt hur denna skiljer sig åt mellan stora och små kommuner.Genom personliga intervjuer med samtliga medverkande kommuner har en kvalitativ studie genomförts. Utöver de personliga intervjuerna har tryckt material från kommunerna insamlats och granskats.Oss veterligen finns ingen tidigare teori inom detta område. En omfattande litteraturstudie har genomförts utan framgång.

Syftet med denna uppsats är att studera om det svenska inkomstutjämningssystemet har direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Teorin säger att system för inkomstutjämning, baserat på skillnader i skattebas, kan påverka skattesättningen på lokal nivå. Genom ett inkomstutjämningssystem baserat på finansiell kapacitet kompenseras kommuner för den dödviktsförlust som uppstår till följd av höjda skatter. Skattebasen kommer att minska i kommuner som tar ut en högre skattesats eftersom individer och företag flyttar sin verksamhet till kommuner med lägre skattesats. Detta leder i sin tur till att bidraget från inkomstutjämningen ökar eftersom skillnaden i skattebas har ökat.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och presentera vilka investeringskriterier som svenska kommuner använde år 2011 vid byggnadsinvesteringar, samt i vilken utsträckning extern hjälp vid investeringsbedömning och utförande av byggnadsinvesteringar användes.Frågeställning: Vilka samband fanns mellan investeringsandel per omsättning och i hur stor utsträckning beslutade byggnadsinvesteringar blev dyrare än beräknat?Vilka skillnader fanns mellan större och mindre kommuner med hänsyn till investeringsbedömningar i byggnader?I vilken utsträckning förekom samarbete mellan kommuner gällande byggnadsinvesteringar?I hur stor utsträckning anlitades extern hjälp med projektledning och kalkylering vid byggnadsprojekt?Metod: Studien är baserad på en webbenkätundersökning med 44 deltagande kommuner och en personlig intervju. Denna undersökning analyserades och jämfördes sedan med en referensram baserad på sekundära källor.Slutsats: Större kommuner behöver förbättra sina planeringar och kontrollera sina byggnadsinvesteringar i och med att investeringarna ofta är större och fler saker kan gå fel än för mindre kommuner.Fler kommuner borde samarbeta mer vid byggnadsinvesteringar för att på det viset kunna matcha byggföretagen vid upphandling.Kommunerna bör fortsätta kontrollera den externa hjälp de använder vid byggnadsinvesteringar och göra tydliga kontrakt..

Elektronisk handel erbjuder företag nya sätt att göra affärer på och är ett sätt för företag att bli mer konkurrenskraftiga. Elektronisk handel passar även den offentliga sektorn med ungefär samma fördelar som i näringslivet. Omfattande satsningar har de senaste åren gjorts inom kommuner för att införa elektronisk handel. Trots att omfattande projekt har genomförts är det endast en bråkdel av landets kommuner som infört elektronisk handel och även inom dessa kommuner är användningen begränsad. Denna uppsats undersöker varför elektronisk handel inte används i större utsträckning inom kommuner.

I detta arbete undersöks vilka juridiska konsekvenser som uppstår då kommuneranvänder sig av det sociala nätverket Facebook. Arbetet är riktat ur ettkommunalrättsligt perspektiv med syftet att komplettera de riktlinjer som förnärvarande finns på ämnet. Arbetet ställer Facebooks funktioner mot lagstiftning somberör offentlighet och sekretess, grundläggande rättsprinciper och den kommunalakompetensen. Slutligen exemplifieras ämnesområdet genom en fallstudie av Luleåkommun, som använder Facebook för att kommunicera med allmänheten. Slutsatsersom dras i arbetet är bl.a.

Rådet för kommunal redovisning utkom 2006 och 2009 med nya rekommendationer för hur kommuner ska värdera sina anläggningstillgångars nyttjandetider. Syftet med detta arbete är att öka förståelsen för hur kommuner värderar och fastställer materiella tillgångars nyttjandetider. Arbetet syftar till att identifiera och beskriva kommuners värderingsmetoder, arbetsprocesser samt att utveckla en modell för fastställande av tillgångars nyttjandetider. Arbetets data är insamlad genom två delstudier där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Insamlad data analyserades med hjälp av teorin om ansvarsskyldighet, agentteorin, teorin om förvaltarskap, institutionell teori samt Life cycle costing teorin.