Sökresultat:
7960 Uppsatser om Varumärket KRAV - Sida 66 av 531
Perceived stress in adolescents - A literature survey / TonÄringars upplevda stress - En litteraturstudie
Bakgrund: Graden av sjÀlvrapporterad stress bland tonÄringar i Sverige Àr hög. 30 % av
flickorna i Ärskurs 4-9 och 23 % av jÀmnÄriga pojkar upplever att de Àr stressade. I Ärskurs 2 i
gymnasiet anger nÀstan 40 % av flickorna att de Àr stressade och 20 % av pojkarna. Den
största anledningen Àr prestationskrav i relation till skolan och hemuppgifter.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader mellan flickor och pojkars
upplevda stress i Äldrarna 13-19 Är i Sverige, Danmark och Norge.
Metod: Studien utfördes genom en litteraturstudie dÀr artiklar sökts i databaserna PubMed,
PsycINFO, Sociological abstracts, Social Services Abstracts och Medline. För att hitta studier
med en hög kvalitet anvÀndes en graderingsmall.
Resultat: BÄde flickor och pojkar upplever stress, men flickor till en högre grad.
Bilden av Sverige pÄ den internationella marknaden : - Hur förmedlas den?
SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.
Förbereda för förÀndring - UtvÀrdering av en modell för framtagning av ett processbaserat mÀtsystem
Problem: Dagens företag Àr beroende av att kunna vara snabba pÄ att förÀndras och utvecklas. För att kunna utvecklas kontrollerat krÀvs det kunskap om var man börjar, vart man ska och hur man ska ta sig dit. Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ frÄgan om var man börjar. Som förberedelse för förÀndringen bör företaget kartlÀgga sin aktuella position. De behöver ett mÀtsystem.
Förutsebar skattelagstiftning. En prövning av företagsskattekommitténs bolagsskatteutredning 2014
Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett förutsebarhetsperspektiv utreda den skatterÀttsliga legalitetsprincipen och det skatterÀttsliga retroaktivitetsförbudet. Mot bakgrund av den utredningens resultat prövas delar av Företagsskattekommitténs (FSK) förslag.Förutsebarhet handlar om att en enskild som agerar med utgÄngspunkt i gÀllande rÀtt ska kunna förutse konsekvenserna av sitt agerande. Det stÀller krav pÄ att lagstiftningen utformas tydligt. Det ska uppfyllas genom legalitetsprincipen. Det stÀller ocksÄ krav pÄ att lagstiftning endast verkar framÄt i tiden.
AllmÀnna lÀmplighetsvillkor vid fastighetsbildning: En rÀttsfallsstudie
Denna rapport syftar till att utreda och klargöra de allmÀnna lÀmplighetsvillkoren vid fastighetsbildning (som finns beskrivna i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen) och hur denna paragraf ska tolkas vid lÀmplighetsprövning.Detta har gjorts genom en rÀttsfallsstudie, dÀr fokus lagts pÄ hur paragrafen har tolkats i rÀttspraxis. RÀttsfallsstudien har sedan kompletterats med propositionsanalyser och litteraturstudier. I uppsatsen har de 58 rÀttsfall som legat till grund för rÀttsfallsstudien redovisats för sig för att sedan analyseras och tolkas.Slutsatserna av arbetet presenteras i form av riktlinjer för vad som ska beaktas vid lÀmplighetsprövning. Riktlinjerna bygger pÄ observerade tolkningar i rÀttspraxis och Àr menade att underlÀtta tolkningen av paragrafen.
Ambulanssjuksköterskans bemötande av suicidnÀra patienter : En intervjustudie
Varje Är genomför cirka 1100 personer i Sverige ett suicid. Varje suicid föregÄs av i genomsnitt 10 suicidförsök. Detta orsakar förutom kostnader i form av oerhörda summor pengar för samhÀllet ocksÄ otroligt mycket lidande för anhöriga. Ambulanssjuksköterskan Àr mÄnga gÄnger den första resursen i vÄrdkedjan som den suicidnÀra kommer i kontakt med. Detta stÀller stora krav pÄ bemötandet av patienten men ocksÄ krav pÄ kunskap om medicinska ÄtgÀrder för att rÀdda personen till livet.
KURSPLANER, ĂMNESTRADITIONER OCH MĂ LERI I BILDĂMNET
Den hÀr uppsatsen har utforskat och skapat ett visuellt designsprÄk för datorförstÀrkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. Uppsatsen ingÄr i ett pÄgÄende forskningsprojekt som heter DatorförstÀrkta landskap i Astrid Lindgrens bygd, som pÄgÄtt sedan Är 2010. Det Àr ett forskningsprojekt som National Center for Outdoor Education (NCU) i Vimmerby har tillsammans med Linköpings universitet. Den hÀr uppsatsens roll i forskningsprojekt Àr att ta fram ett visuellt designsprÄk för datorförstÀrkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. För att kunna göra detta behövde designern i den hÀr uppsatsen ta reda pÄ vilka kriterier denna applikation ska ha, vilken som Àr den tÀnkta mÄlgrupp och slutligen Àven möta uppdragsgivarens krav.
Den obehöriga lÀrarvikarien : En empirisk undersökning om den obehöriga lÀrarvikariens syn pÄ sin arbetssituation
Syftet med denna studie Àr att skaffa kunskap om hur obehöriga lÀrarvikarier upplever sin arbetssituation i den kommunala grundskolan. Med begreppet obehörig lÀrarvikarie menas i denna studie en person som inte har nÄgon anknytning till lÀrarutbildningen. Den empiriska undersökningen bygger pÄ intervjuer av sex obehöriga lÀrarvikarier. Dessa har berÀttat varför de valt att arbeta inom skolan, hur anstÀllningsförfarandet genomfördes, hur de upplever sin arbetssituation utifrÄn krav och stöd samt hur de ser pÄ lÀrarrollen och dess olika arbetsuppgifter. Intervjuer av vikarieansvariga vid elva skolor och en intervju av den kommunala vikarieförmedlingen har Àven genomförts för att förstÀrka bilden av vikariernas arbetssituation.
"Den som inte lÀr av historien..." : En analys av lÀromedel i jÀmförelse med styrdokumenten i historia inom den svenska gymnasieskolan.
Detta arbete har till syfte att undersöka förhÄllandet mellan innehÄllet i tre lÀroböckerna i historia med styrdokumenten gÀllande för kursen Historia 1b. För att göra denna jÀmförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förstÄelse för historieÀmnet. Jag har ocksÄ undersökt hur styrdokument och lÀromedel skapas, detta för att pÄvisa vilka faktorer, andra Àn styrdokumentens krav, som spelar in nÀr lÀromedelsförfattare skriver sina böcker. De frÄgor som jag valt att arbete utifrÄn Àr dessa;Hur ser lÀromedlens innehÄll ut i jÀmförelse med kursplanens och dess mÄl?Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i lÀromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats Àn andra? Sker detta i överensstÀmmelse med styrdokumenten?Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förstÄelse för historieÀmnet och nÄ de mÄl som kursplanen sÀtter upp enbart genom att studera lÀroböckerna?Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och lÀromedel? För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad pÄ en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (frÀmst) textanalytiska metoder som gÄtt ut pÄ att tolka materialet ur bÄde ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. I min studie finner jag att; 1) lÀromedlens innehÄll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mÄl, och att vissa aspekter av dessa krav och mÄl erhÄller mer fokus Àn andra i lÀroböckerna,2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lÀrobokstraditionen Àn de nya styrdokumenten,3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förstÄelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck pÄ flera olika sÀtt, och4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av lÀromedel och styrdokument, bland dessa mÀrks tydligast olika politiska klimat, samhÀllsdebatt, nationella riktlinjer och frÀmst lÀrobokstraditionen..
En studie av SSL
Dokumentet Àr ett resultat av studier gjorda under kursen Kandidatarbete I Datavetenskap. Arbetet utforskade, genom fallstudie, tvÄ egenskaper av distribuerade informationssystem och relation mellan dessa: sÀkerhet och prestanda. MÄlet med fallstudien har varit att belysa nackdelen med anvÀndning av Secure Socker Layer (SSL) dvs. dess effekt pÄ hastigheten och fördelen med SSL, dvs. SSL:s roll i informationssÀkerhetsarbetet.
Employer Branding : Ett grÀnsöverskridande varumÀrkesarbete
Bakgrund: Denna uppsats handlar om hur företag ska kunna attrahera framtida kompetens med en ny varumÀrkesstrategi. ?Employer Branding? Àr namnet pÄ denna strategi och beskrivs av konsulter som ett medel för företag att via en genomtÀnkt varumÀrkesstrategi profilera företaget pÄ kompetensmarknaden. Grunderna i en Employer Branding-strategi innefattar följande aspekter: att kunna attrahera och behÄlla den bÀsta kompetensen samt att ena företaget kring sin vision och kultur. Vi har i denna uppsats undersökt och definierat vad en Employer Branding-strategi innebÀr och hur begreppet kan stÀllas i relation till existerande teorier.
Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta som nyutexaminerad specialistutbildad sjuksköterska
Arbetet som ambulanssjuksköterska Àr ett komplext arbete som stÀller krav pÄ bÄde en bred kunskapsbas inom flera olika omrÄden och en förmÄga att kunna agera i akuta och pÄfrestande situationer. Det finns idag forskning över hur specialistsjuksköterskor inom andra specialiteter upplever att arbeta som nyutbildad men det saknas forskning om hur nyutbildade ambulanssjuksköterskor upplever sitt arbete. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta som nyutexaminerad specialistutbildad sjuksköterska. I studien deltog Ätta specialistutbildade ambulanssjuksköterskor som valdes ut genom ett ÀndamÄlsenligt urval. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.
NÀr jag blir stor : Hur utbildade unga vuxna förhÄller sig till och pÄverkas av arbetslöshet ? En kvalitativ studie
Ungdomsarbetslöshet Àr idag ett omfattande samhÀllsproblem och ett vanligt förekommande debattÀmne i media. Studiens fokus ligger pÄ hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i Äldrarna 24-26 Är ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgÄngspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som anvÀnts i studien Àr baserad pÄ socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har nÄgon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgÄngspunkt. I analysen lÀggs fokus pÄ hur de pÄverkas av samt hanterar sin livssituation i förhÄllande till arbetslösheten.
Arbetstagarens yttrandefrihet och lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren
Det finns idag tvÄ former av uppsÀgning: personliga skÀl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsÀgning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera gÀllande rÀtt betrÀffande uppsÀgningar av tillsvidareanstÀllda personer pÄ grund av arbetsbrist och personliga skÀl, som kan hÀnföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gÀllande rÀtt tillÀmpas i praktiken, bÄde i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som anvÀnds för att motsvara de krav som det nya tjÀnste- och kunskapssamhÀllet stÀller. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vÄrt empiriska material visar att arbetsgivare vÀljer uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist framför personliga skÀl.
Egenkontroll för VVS-projektörer : Behöver man förbÀttra den?
Det Àr viktigt att diskutera förÀndringarna inom byggsektorn och hur vi ser pÄ byggprocessen. Genom att omvÀrdera praxis och tolka viktiga delar i bygg-processen kan vi stÀlla rÀtt krav pÄ varandra.MÄlet med diplomarbetet Àr att titta pÄ kvalitetssystem inom VVS-processen för att se vilka krav som stÀlls pÄ mig som projektör idag och hur den skulle kunna se ut i framtiden. Och kanske det viktigaste för min egen del, förstÄ hur saker och ting hör ihop i byggprocessen.TillvÀgagÄngssÀttet har varit att söka information i litteratur och dÀrefter i samtal med olika myndigheter och kolleger inom byggsektorn. UtgÄngspunkten har varit mina egna erfarenheter och funderingar, sÄ vissa delar Àr mer eller mindre vetenskapliga. DÄ det Àr min egen tolkning och andras tolkningar som Äterspeglar via mig i skolarbetet, för en korrekt bedömning bör man kanske vara jurist eller göra en eller flera examensarbeten i specifika omrÄden för att vara sÀker pÄ en helt korrekt tolkning.För att hitta en röd trÄd vilka förstÄ sammanhangen börjar med en allmÀn bakgrund, sedan har jag gÄtt igenom det viktigaste lagkrav som styr byggandet dÀr det framgÄr tydligt av det inte finns nÄgra definitioner vad och hur egenkontrollen ska fungera, för att sedan gÄ in hur jag önskar det skulle vara i byggprocessen.En förvÀntning Àr att hitta ett system dÀr flera aktörer sÄ som projektörer, byggherre och myndigheter skulle kunna ha ett enhetligt system för hela riket, sÄ att alla i byggprocessen blir effektivare..