Syftet med arbetet Àr att undersöka musiklÀrares syn pÄ huruvida deras val av specialiseringar under studietiden var adekvata för deras nuvarande yrkesroll.Den kvalitativa forskningsintervjun har anvÀnts som metod och informanterna bestÄr av fyra före detta studenter frÄn musikhögskolan Ingesund som arbetar som verksamma musiklÀrare. I min teoretiska utgÄngspunkt har jag valt att fokusera pÄ musikeridentitet och lÀraridentitet. Resultatet av studien visar att informanterna valde sina inriktningar framförallt pÄ grund av det egna musicerandet, men ocksÄ för att fÄ behörighet att undervisa i Àmnet. Det framkommer ocksÄ att lÀraryrket Àr mer Àn bara lÀrande och konflikthantering, och att samtal med elever och mentorskap har nÀstan lika stor del som lÀrandet. Det som informanterna har lÀrt sig mest av under sin utbildning till musiklÀrare Àr praktiken..

EfterfrÄgepriselasticitet Àr en vÀldigt viktig faktor i processen för strategiskt beslutfattande, frÀmst dÄ det gÀller prissÀttningen. Beslutsfattarna vill veta hur en prishöjning kommer att pÄverka försÀljningen av produkten/tjÀnsten. De kan ocksÄ ta hjÀlp av efterfrÄgepriselasticiteten om deras mÄl Àr att vinna marknadsandelar och berÀkna hur mycket priset bör sÀnkas för att fÄ en viss antal nya kunder. Priselasticiteten pÄ efterfrÄgan av kollektivtrafiken kan ha mÄnga olika anvÀndningsomrÄden. Eftersom prissÀttningen av en sÄdan tjÀnst inte bara pÄverkar hur mÄnga personer kommer att anvÀnda sig av kollektivtrafiken utan att ocksÄ hur mÄnga bilar som kommer att finnas ut pÄ vÀgarna, Àr det en viktig faktor för en (nuförtiden vÀldigt efterstrÀvat) effektiv miljöpolitik.

Uppsatsens syfte var att undersöka samspelet mellan portrÀttör och bestÀllare i portrÀttets fÀlt. Med hjÀlp av tre fallstudier med portrÀtt frÄn tre olika tidsepoker har samspelet analyserats. De tre fallstudierna Àr Alexanders Roslins portrÀtt av Fredrik Sparre, Richard Avedons portrÀtt av Jacqueline och John F Kennedy och skolfotografens portrÀtt av eleven. Bourdieus sociologiska terminologi och betraktelsesÀtt har till viss del anvÀnts för att försöka förstÄ detta samspel. Man skulle kunna tro att ett portrÀtt skapas pÄ ungefÀr samma vis varje gÄng men de olika portrÀttens historier i den hÀr uppsatsen skiljer sig markant Ät.

IP-adresserna under IPv4 Àr inte tillrÀckliga och har pÄ mÄnga delar i vÀrlden redan tagit slut. IPv6 erbjuder mÄnga fler tillgÀngliga adresser och övergÄngen till protokollet har redan börjat. Det GÀvlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjÀnst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska lÀnderna Àr nÄbara via IPv6 samt om de Àr sÀkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbÀttra och göra deras tjÀnst anpassningsbar för flera lÀnder. Processen som beskrivs Àr parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och Àndringar till hur data presenteras sÄ att det gÄr att lÀgga till flera lÀnder..

I dagens samhÀlle handlar det mycket om att företagen mÄste se över sin effektivitet ochtillhörande mÄlfokusering för att vara konkurrenskraftiga. Det ökade intresset förmÄlstyrning och strategiverktyg, ger upphov till stÀndig utveckling av instrument som tillexempel det balanserade styrkortet.En stor del av processen i styrningen av företaget, handlar om att fördela resurser pÄ bÀsta sÀttoch samtidigt ta hÀnsyn till flera faktorer i organisationen. Det balanserade styrkortet Àr enstyrmodell dÀr man med stöd av mjuka och hÄrda styrtal, det vill sÀga finansiella och ickefinansiellamÄtt, kan styra organisationen. Dessa ska samverka för företagets framtida mÄl.Det Àr med andra ord oerhört centralt att alla medarbetare Àr vÀl införstÄdda med företagetsvision och strategier. Tillsammans ses de som den huvudsakliga kÀrnan i styrmodellen.Genom styrkortets utformning kan man med enkla medel ta fram vÀgledande feedback, sompÄ lÄng sikt ska leda till att företaget nÄr upp till den uppsatta visionen.

Att teknik finns pÄ förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utstrÀckning? Vad det Àr som styr hur mycket de anvÀnder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda pÄ just detta har jag valt att göra enkÀtundersökning, observationer av lokalerna, genomgÄng av materialet inom förskolan och en undersökning pÄ ett bibliotek. Att barnen gillar och gÀrna hÄller pÄ med teknik Àr lÀrarna överens om. De flesta av förskolorna anvÀnder sig ganska lite av teknik pÄ sina lektioner, men anser ÀndÄ att teknik Àr ett mycket viktigt Àmne för barn i förskoleÄlder.

Ett plastobjekt, en filt, en textil pelare, en T-shirt och lite kakel Àr ett examensarbete dÀr jag undersöker hur jag som designer fungerar i en verklighetsnÀra kontext och inom en begrÀnsad tidsram. Jag har bett fem formgivare som jag beundrar att med helt fria hÀnder ge mig en brief var. Brieferna har jag sedan löst pÄ en vecka vardera. För att hÄlla tempot uppe och för att komma framÄt har jag anvÀnt mig av olika metoder och tekniker. Projekten omfattar allt ifrÄn rumsliga lösningar för offentlig miljö och produkter till kreationer mot kropp.

Det Àr svÄrt att veta hur man pÄ snabbast möjliga sÀtt kan skapa 3D datorgrafik till film. Detta arbete handlar om processen (pipeline) för att skapa ett troll i 3D till filmat material med mÄlet att arbeta sÄ tidseffektivt som möjligt utan att försÀmra kvaliteten. Vi utformar en specifik pipeline med hjÀlp av kunskaper frÄn nyckelpersoner i filmindustrin, egna erfarenheter samt en litteraturstudie. Kortfilmen bestÄr av ett 3D troll sammansatt till en minuts filmat material. Kortfilmen förklarar de olika stegen i arbetsprocessen; filmskapandet och vad man ska tÀnka pÄ frÄn idé till slutlig animerad produkt samt val av programvaror..

Problemet med illegal fildelning och nerladdning idag Àr att upphovsmÀnnen bakom varje drabbat verk inte fÄr betalt. Denna rapport syftar till att ge en inblick över processen av vÄrt kandidatarbete, en webbtjÀnst och en lösning pÄ problemet. För att skapa webbtjÀnsten genomfördes först en grundlig research. Vi kartlade konkurrenter, undersökte olika sÀtt att finansiera produkten och hur upphovsmÀnnen skulle fÄ betalt. Resultatet blev en webbtjÀnst dÀr anvÀndaren bland annat kan lÀgga upp sina alster, ta del av andras och Àven anvÀnda scenen (en idé som utvecklades under arbetets gÄng) dÀr anvÀndaren kan boka tid för liveframtrÀdanden, alternativt anvÀnda den som distributionskanal för deras uppladdade verk..

StÀmmer det att ju högre resilience (ÄterhÀmtningsförmÄga) en individ har och ju mera av positiva kÀnslor, desto större livsmening har hon ocksÄ? Resilience Àr att vid psykologisk stress tillfÀlligt kunna gÄ ifrÄn sin vanliga nivÄ för sjÀlvkontroll och nÀr stressmomentet försvunnit ÄtergÄ dit igen. En enkÀtundersökning har gjorts med 39 deltagare dÀr variablerna resilience, positiva kÀnslor och livsmening undersökts. Resultatet visar att bÄde resilience och positiva kÀnslor Àr positivt relaterade till livsmening. Full mediering visas för positiva kÀnslor vilket innebÀr att de Àr en av flera möjliga mekanismer i processen mellan resilience och livsmening.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att öka vÄr förstÄelse för förÀndringsarbete inom ekonomistyrningen. Det gör vi genom att undersöka processen kring införandet av nya mÄtt och metoder i ett företags ekonomistyrning. Det vÀsentliga Àr att undersöka hur personalen mottagit förÀndringarna. Det undersökta företaget har inte infört förÀndringarna i sin ekonomistyrning enligt de teorier som finns inom Àmnet. Det kan ha pÄverkat de anstÀlldas mottagande av förÀndringen.

Uppsatsen Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med utgÄngspunkt i fallföretaget EuroMaint. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod, genom att vi bland annat intervjuat ett antal olika aktörer med god insyn i EuroMaint, för att möjliggöra en djupgÄende analys. Vi har konstaterat att EuroMaint har brister i sin interna kvalitet och att dessa kan förbÀttras genom att införa ett Balanced Scorecard. Detta gÀller Àven tjÀnsteföretag som har liknande förutsÀttningar som EuroMaint. Vi uppmÀrksammar ocksÄ att det frÀmst Àr processen förenad med att helhjÀrtat införa ett Balanced Scorecard som genererar dessa förbÀttringsmöjligheter, inte sjÀlva styrkortet i sig.

Detta projekt har producerats i samarbete med Abu Garcia i SvÀngsta, Blekinge. VÄrat projekt Àr en interaktiv produkt presentation gjord i flash med inslag av 3d, video och ljud. VÄran tanke Àr att anvÀndaren ska kunna se hur en Ambassadeur Record fiskerulle ser ut bÄde pÄ insidan och utsidan, hur den fungerar och vad som gör den sÄ unik. Det finns ocksÄ video filmer som beskriver tillverknings processen, och hur man som förstagÄngs anvÀndare anvÀnder en Ambassadeur rulle. Design och bakgrundsljud Àr anpassad sÄ att den ska vÀcka en kÀnsla av fiske och fridfull utomhus miljö..

Min tanke med detta arbete var att undersöka om pedagogiskt drama kan anvÀndas som arbetsmetodik i nÀringslivet för att arbeta med sjÀlvkÀnsla i en personalgrupp. Den frÄgestÀllning jag anvÀnt mig av Àr vilket vÀrde en personalgrupp finner i att arbeta med sjÀlvkÀnsla genom pedagogiskt drama. Som huvudsaklig teori har jag anvÀnt mig av Mia Marie F. Sternudds personlighetsutvecklande perspektiv inom pedagogiskt drama dÀr man fokuserar pÄ individens utveckling och dess reflektion kring sina upplevelser av de dramatiska övningarna. För att fÄ svar pÄ detta har jag utfört ett projekt i en personalgrupp pÄ ett företag i Malmö dÀr jag observerat processen samt utfört kvalitativa intervjuer med tvÄ av deltagarna. Efter att ha bearbetat intervjuerna kom jag fram till att pedagogiskt drama Àr en utmÀrkt metod att anvÀnda sig av i syfte att arbeta med sjÀlvkÀnsla.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.