Detta arbete utgör en del i miljöarbetet med att hitta lösningar för restprodukterna i stÄlindustrin och fokuserar pÄ recirkulation av metallhydroxidslam, som i dagslÀge deponeras.Inom arbetet utreds en upparbetningsmöjlighet av metallhydroxidslam frÄn Sandvik AB i Sandviken, genom att en patenterad behandlingsmetod, nÀmligen sintring, testas och utvÀrderas.Denna behandling ger en produkt som kan ÄteranvÀndas i stÄlsmÀltningsprocessen, varvid produkten fungerar som flussmedel och kan ersÀtta naturligt flusspat (CaF2) som normalt anvÀnds som flussmedel.Efter litteraturstudier har praktiska sintringsförsök i liten skala gjorts pÄ slam frÄn Sandviken, samt analyser pÄ slammet och den sintrade produkten. Sandvikenslammets egenskaper och sammansÀttning har jÀmförts med de av slammer frÄn andra stÄlverk i Sverige. JÀmförelserna har lett till förslag pÄ Àndringar i processen dÀr slammet uppkommer för att fÄ ett lÀmpligare slam för upparbetning.Resultaten visade att sintring som upparbetningsmetod kan anvÀndas pÄ Sandvikenslammet, men i sammansÀttningen Àr detta slam mindre lÀmpligt som flussmedel Àn t.ex. slam frÄn Outokumpu Stainless AB. Vissa oönskade Àmnen i slammet, sÄsom fosfor och svavel, gör att det krÀvs Àndringar i processen.

I denna uppsats vill vi skapa förstÄelse för Executive Coachings pÄverkan pÄ handling och interaktion i organisationers implementeringsprocesser, det vill sÀga verksamhetsstyrning. Studien Àr utförd ur ett aktörsperspektiv och behandlar fem coachade chefers upplevelse och syn pÄ hur coachningsprocessen pÄverkat den egna organisationens styrningsprocess. I studien behandlar vi grunderna för handling och interaktion, kommunikation, dominans och sanktioner. Executive Coaching förvÀntas utveckla förstÄelse för interaktiva processer och hur individen och gruppen pÄverkas i dessa. Studien resultat motsvarar det förvÀntade utfallet hos den coachade ledaren.

Syftet med detta kandidatsarbete Ă€r att skapa en förstĂ„else för vilka förutsĂ€ttningar dagens samhĂ€llsplaneringsprocess stĂ„r inför samt hur den ger uttryck i dagens samhĂ€llen. Det Ă€r Ă€ven att undersöka processens aktörer och dess inflytande. Genom en litteraturstudie ges ett historiskt och teoretiskt perspektiv pĂ„ svensk samhĂ€llsplanering. Uppsatsen belyser Ă€ven vilka aktörerna Ă€r i planeringsprocessen samt medborgarnas roll. Genom en fallstudie studeras omrĂ„det Älvstaden i Göteborg som stĂ„r inför stora förĂ€ndringar dĂ€r man valt att lĂ„ta medborgarna medverka redan i ett tidigt stadie av processen i form av en omfattande medborgardialog. Resultatet av litteraturstudie samt fallstudie visar hur dagens samhĂ€llsplanering Ă€r ett maktspel mellan offentliga och privata aktörer. Även medborgarna har teoretiskt sett en roll i planeringsprocessen, men i praktiken upplevs denna ofta som begrĂ€nsad..

Sammanfattning:Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlĂ€rare ser pĂ„ den kreativa processen i slöjdĂ€mnet, den sĂ„ kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar pĂ„ dessa frĂ„gor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlĂ€rare om deras syn pĂ„ processen och vilka metoder de tillĂ€mpar i sin undervisning. En genomgĂ„ng av litteratur i Ă€mnet visar att elever har svĂ„rt att förstĂ„ vad som Ă€r syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den hĂ€r studien att slöjdĂ€mnet, förvaltat pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt, kan ha stor relevans för bĂ„de framtida studier, arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av sjĂ€lvkĂ€nnedom.

Detta Àr ett arbete om Salix och skapandet av ett salicetum dÀr det redogörs för projekteringen och den beskrivande processen frÄn ide till genomförande. I arbetet berÀttas Àven om företeelsen vÀxtsamlingar samt ges en beskrivning av Salix slÀktet, dess historia, genus och anvÀndningsomrÄden. DÀr beskrivs tvÄ andra arboreta vilka i diskussionen jÀmförs med Alnarps salicetum. Arbetet innehÄller ocksÄ vÀxtlistor med förekomst, storlek och anvÀndning av ca 70 arter som Àr nyplanterade pÄ salicetumet. Det finns Àven en förteckning över andra arter i slÀktet som finns planterade pÄ SLU, Alnarps omrÄde.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken information som finns i Ärsredovisningars VD-ord, och att illustrera processen vid framtagandet av VD-ordet. Syftet Àr vidare att undersöka om det finns samband mellan information i VD ord och olika företagsegenskaper. Vi har, med utgÄngspunkt i ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt, genomfört en kvantitativ undersökning. UtifrÄn teorier har vi bildat hypoteser avseende samband mellan VD-ords innehÄll och olika företagsegenskaper. Genom statistisk sambandsanalys har vi undersökt om vÄra antaganden Àr korrekta eller ej.

Livs- och karriÀrplanering (LKP) Àr en strukturerad tidsbegrÀnsad form av coaching som undersöker tre frÄgestÀllningar: Vem Àr jag, vad kan jag och vad vill jag? I föreliggande studie intervjuades fem coacher och fem klienter om deras upplevelse av vad som driver coachingprocessen framÄt i LKP. Resultaten visar en samstÀmmig syn mellan coacher och klienter avseende de framtrÀdande faktorerna som pÄverkar LKP-processen i en för klienten utvecklande och berikande riktning. Dessa Àr samtalen mellan coachen och klienten, en professionell och empatisk relation mellan coach och klient, metoden med dess upplÀgg samt klientens hemuppgifter. Ytterligare framkom att en tydlig ansvarsfördelning mellan coach och klient samt klientens motivation ocksÄ bidrar till en positiv utveckling av processen.

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger pÄ en guide som kan vÀgleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhÄlla sig mot barnen, vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet Àr att fÄ syn pÄ barns röster och berÀttelser genom bloggen. VÄrt mÄl Àr att barnen ska fÄ utvecklas som individer och fÄ tillgÄng till inflytande i verksamheten.

I takt med att industrisamhÀllets fabriker tystnar övergÄr vi till ett informationssamhÀlle dÀr rÄvarorna Àr idéer som förÀdlas till upplevelser. Samtida diskursiva skeenden som ett förpackande av och en estetisering kring Àldre miljöer kan förklara den förvirring som rÄder kring vad som egentligen Àr autentiskt. Begreppet autenticitet Àr i sig dock lika förvirrande. Genom att vÀnda bort blicken frÄn mÀnniskors anvÀndning av begreppet per se och istÀllet undersöka de kvaliteter som relaterar till begreppet, möjliggörs ett perspektiv för att förstÄ kreativa processer, utveckling av idéer, vÀrderingar, trosförestÀllningar och mÄlsÀttningar. Upplevelseindustrin kan dÄ förknippas med andra former av utbyten Àn ekonomiska transaktioner, dÀribland kreativ utveckling och existentiella kÀnslor av att vara med i ett större sammanhang.

Det hÀr arbetet handlar om ett samarbete mellan upphovsmannen till detta arbete, i sin roll som kördirigent, och tolv kompositörer. Kompositörerna fick en bestÀllning pÄ körverk, med ett par specifikationer, som uruppfördes av en ensemble med tolv sÄngare. Syftet med arbetet var undersöka hur dirigenten kan samarbeta med kompositörerna till bestÀllningsverken. Arbetet fokuserar pÄ hur dirigenten gÄr till vÀga för att lÀra ut nyskriven körmusik till en ensemble och vad denne lÀr sig under processen. Upphovsmannen undersöker hur man kan gÄ till vÀga för att samarbeta med kompositörerna till verken.

Uppsatsen syfte Àr att beskriva och analysera Private Equity bolags styrning av portföljbolag, för att dÀrmed implicit studera Àgarnas roll i den vÀrdeskapande processen. Metod: Deduktiv ansats och kvalitativ metod. Teori: Teorikapitlet Àr indelat i tre olika delomrÄden, vilka enligt tidigare forskning visar pÄ vÀrdeskapande i en Buyout transaktion. Empiri: Uppsatsen empiriska underlag bestÄr av fyra intervjuer. Slutsats.

 Kreativitet Àr ett mycket omskrivet Àmne, dock Àr omrÄdet mycket smalt nÀr det gÀller ?kreativitetskonsulters? arbete. Syftet med denna uppsats Àr, att fÄ en ökad förstÄelse för deras arbete med verktyg och metoder i kreativa processer, speciellt i idégenereringsfasen. Avsikten Àr att belysa deras upplevelser av svÄrigheter och fördelar med redskapen. UtifrÄn mitt syfte formulerades fem frÄgestÀllningar, som studien utgÄtt ifrÄn.

Volvo Powertrain AB Àr den del av Volvokoncernen som ansvarar för utveckling och tillverkning av tunga motorer, vÀxellÄdor och drivaxlar. Vid tillverkning av vevaxlar anvÀnds en metod som heter superfinering för att ge vevaxlarnas lager önskad ytfinhet. Företag har i dagslÀget tvÄ olika superfineringsmaskiner som arbetar parallellt i samma processteg. Problemet som uppstÄtt Àr att de bÄda maskinerna avverkar olika mycket material under processen vilket stÀller till problem dÄ det föreliggande processteget Àr gemensamt.Syftet med detta examensarbete Àr att försöka likstÀlla avverkningen i de bÄda superfineringsmaskinerna genom en omkonstruktion av verktygshÄllarna (skorna) i den Àldre av superfineringsmaskinerna. För att kunna likstÀlla avverkningen krÀvs god förstÄelse för processen, de bÄda maskinerna och de krafter som verkar i skorna.

Hur medborgarna kan pĂ„verka sin nĂ€rmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen stĂ„r i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts pĂ„ tre öar utan broförbindelse i den svenska skĂ€rgĂ„rden. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i UmeĂ„ kommun skiljs Ă„t, till viss del, vad gĂ€ller befolkningasantal, yta och avstĂ„nd till fastlandet medan likheten bestĂ„r av beroendet av fĂ€rjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrĂ„gor. Med hjĂ€lp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information frĂ„n respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen frĂ„n vison till genomförande. Dessutom har jag tittat pĂ„ hur de lokala utvecklingsgrupperna och samarbetet med kommunerna har fungerat..

Vi har undersökt hur de ansvariga i en organisation arbetar med informationssÀkerheten i ett verksamhetskritiskt system. Undersökningen har gjorts hos tvÄ organisationer i tidningsbranschen. MÄnga organisationer tar inte hot och risker pÄ allvar och inser inte vilka konsekvenser ett avbrott kan ge. Administrativa system som frÄn början var tÀnkt som ett hjÀlpmedel för att fÄ en effektivare organisation har blivit verksamhetskritiska. För organisationer som har verksamhetskritiska system Àr det viktigt att arbetet med informationssÀkerheten görs enligt faststÀllda rutiner och regler.