De första försöken till att systematisera mentorskapet förekom redan pÄ grekernas tid, 1000 fkr dÄ kung Odysseus utsÄg sin gode vÀn Mentor att vÄrda och fostra hans familj medan han sjÀlv deltog i det Trojanska kriget. Trots mentorskapets tidiga ursprung blev fenomenet inte aktuellt i Sverige förrÀn pÄ 1980-talet, efter det att arbetsgivare insett betydelsen av personalutbildningar och personalutveckling. I dagens lÀr- och kunskapstörstiga samhÀlle med ett högt tempo blir det alltmera angelÀget med eftertanke och reflektion kring bÄde arbets- och livssituationen. Mentorskap symboliserar en relation mellan en vis person som utbyter erfarenheter och kunskap med en mindre erfaren person för sÄvÀl personlig- som karriÀrmÀssig utveckling. 2000-talets teknologiska revolution har Àven möjliggjort öppningar för andra mentorskapsmetoder.

Majoriteten av alla dödsfall hos vÀrphöns beror pÄ fjÀderplockning med efterföljande kannibalism. FjÀderplockningsbeteendet innebÀr ett mycket stort problem för ÀggnÀringen eftersom det bÄde pÄverkar fÄglarnas vÀlfÀrd till följd av skador och stress, och dessutom ekonomiska förluster via nedsatt Àggproduktion och ökat foderintag. Utsatta fÄglar vars fjÀderdrÀkt förstörts krÀver mer foder för att bibehÄlla normal kroppstemperatur. FjÀderplockning Àr ett multifaktoriellt problem men förekomsten av beteendet har setts öka i takt med den stigande produktionen. Eftersom konsumenternas efterfrÄgan pÄ billiga Àgg ökar tvingas lantbrukarna hÄlla fler fÄglar pÄ samma ytor.

Med utgÄngspunkt i vÄrt intresse för barnlitteratur beslöt vi att genomföra en kvalitativ fallstudie med syftet att öka förstÄelsen av elevernas litteraturval till deras individuella lÀsning. Undersökningen genomfördes med intervjuer och observationer i en Ärskurs 2-3 pÄ en landsbygdsskola. Studien visar att eleverna i första hand vÀljer att lÀsa bokserier till den individuella lÀsningen i skolan och pÄ fritiden samt att de fÄr tips av kompisarna, lÀraren, bibliotekarien, familjemedlemmar samt media. De flesta Àr mÄlmedvetna i sina val, andra vet inte vilken bok de vill lÀsa. Bokens innehÄll ska vara spÀnnande, roligt och lÀskigt och nÄgra vÀljer böcker pÄ grund av att de vill lÀra sig nÄgot.

FrÄgan om var man kommer att hamna efter sin utbildning Àr en stÀndigt pÄgÄende process i varje students medvetande. I vÄra tankar kring valet av den önskvÀrda arbetsplatsen har vuxenvÀgledning varit det som tilltalat oss mest hittills under utbildningen. Med anledning av detta vill vi i vÄrt arbete gÀrna undersöka hur man arbetar med svensk vuxenvÀgledning idag och vilka tankar som finns inför framtiden. Syftet med vÄrt examensarbete har varit att granska nÄgra av de eventuella brister och behov som finns inom svensk vuxenvÀgledning idag och vilka tÀnkbara förklaringar det finns för dessa. Efter att ha förankrat dessa brister och behov i litteraturen har vi velat undersöka i vilken grad de upplevs i verkligheten.

TvÄ arbetsplatser inom Àldreomsorgen i Malmö undersöktes med en enkÀt. BÄda arbetsplatserna hade en hög sjukfrÄnvaro. Den ena arbetsplatsen hade 80 sjukdagar per anstÀlld och den andra hade 40 dagar. Arbetsplats med högst sjukfrÄnvaro hade 61 anstÀllda och den andra hade 48 anstÀlldaSyftet med undersökningen var att undersöka samband mellan sjukfrÄnvaro, psykosocial arbetsmiljö och syn pÄ arbete. Hypotesen var att de med instrumentell syn pÄ arbete oftare blir sjukskrivna dÄ den psykosociala arbetsmiljön Àr dÄlig.

SammanfattningUppsatsen Àr en fördjupning av en C-uppsats i Àmnet pedagogiskt drama. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar Àmnet samt att pÄvisa Àmnets anvÀndbarhet i arbetet med vÀrdegrunden i skolan.Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr:- Vad uppfattar elever i Äldrarna 11-14 att undervisningsÀmnet pedagogiskt drama Àr?- Hur uppfattar eleverna att lektionerna med pedagogiskt drama har varit?- Hur förhÄller sig denna uppfattning till vÀrdegrunden i skolan?Metoden för arbetet Àr reflexiva intervjuer med enskilda elever samt parintervjuer. TillÀmpningen utgÄr frÄn en hermenutisk fenomenografisk induktiv metod dÀr fokus ligger pÄ den mening ett fenomen har för en grupp.Vi utgÄr ifrÄn de centrala dramapedagogiska perspektiven och förstÀrker dessa med verksamhetsteorin. Under arbetets gÄng sker hos författarna en reflektionsprocess, vilken pÄverkar arbets-sÀttet och utfallet.

Bakgrund: Ett stort antal personer drabbas varje Är av venös tromboembolism i Sverige och ungefÀr en fjÀrdedel drabbas av lungemboli. Symtomen kan vara mycket varierande och diffusa vilket gör sjukdomen svÄrdiagnostiserad. De flesta patienter som kommer till sjukhus och fÄr behandling i tid överlever. Det finns i dag mycket forskning nÀr det gÀller riskfaktorer, diagnos och behandling vid lungemboli. DÀremot Àr inte upplevelsen av att drabbas vÀl studerad, inte heller hur det pÄverkar patientens livskvalitet.

Att arbeta som landskapsarkitekt innebÀr att möta mÄnga olika mÀnniskor med olika önskemÄl och krav. Det innebÀr att arbeta problemlösningsbaserat, platsorienterat, och som detta arbete vill belysa, med en medveten kommunikativ instÀllning gentemot alla de olika aktörer som man samverkar med. Jag menar att det goda resultatet i stadsutvecklings- och stadsbyggnadsprocesser ligger i den dialog och det gemensamma lÀrande som uppstÄr vid en positiv samverkan mellan alla involverade aktörer. Fokus ligger pÄ det gemensamma arbetet och en god samverkansprocess pÄ vÀg fram till mÄlet, snarare Àn pÄ sjÀlva mÄlet.Syftet med detta examensarbete Àr att belysa, undersöka, samt frÀmja ett fortsatt arbete med och en ökad medvetenhet om, kommunikationens betydelse, tillÀmpning och resultatpÄverkan inom landskapsarkitekturen. Den typ av kommunikation som frÀmst behandlas i detta arbete Àr den som kan kategoriseras kring det fysiska mötet.

SammanfattningHuvuddelen av denna uppsats beskriver hur nÄgra anstÀllda vÄrdgivare i en svensk kommun upplever sitt arbete med dementa brukare och deras aggressioner. Undersökningen bygger pÄ nio djupintervjuer med vÄrdpersonal som arbetar inom demensvÄrden. Studiens fokus ligger pÄ att utforska hur vÄrdgivare reagerar pÄ och pÄverkas av hot och vÄld frÄn vÄrdtagare samt vilka strategier vÄrdgivaren vÀljer för att förhindra hot- och vÄldssituationer.Uppsatsens teoretiska grund Àr symbolisk interaktionism och empati. Anledningen till detta val Àr mitt stora intresse att studera hur samspelet mellan vÄrdgivaren och vÄrdtagaren ser ut. FrÄn symbolisk interaktionism har jag bl.a.

MÄlet med min undersökning Àr att besvara frÄgorna ?Hur pÄverkar stenmuren produktionen i det moderna lantbruksföretaget?? och ?Hur har lagstiftningen som berör kulturelement förÀndrats??. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur stenmuren uppfattas i odlingslandskapet.Storskiftet 1857, enskiftet 1807 och laga skifte 1827 förÀndrade jordbrukets medeltida struktur och sedan dess har utvecklingen gÄtt mot allt fÀrre men större brukningsenheter. Stenmurarna kom till i samband med skiftesreformer dÄ gÄrdarna flyttades ut frÄn byn för att fÄ hela sin areal samlad kring ett gÄrdscentrum. Det Àr oftast dessa stenmurar som idag upplevs som odlingshinder i det moderna jordbruket dÄ gamla ÀgogrÀnser numera finns inom gÄrden genom förvÀrv av grannfastigheter.

Inlastningen till ljusbÄgsugnen sker genom att flera skrotsorter blandas i en korg efter specifika recept för varje charge. Skrotsorterna innehÄller mÄnga olika typer av skrot med liknande sammansÀttningar och Àven oxidiska Àmnen. Till varje charge rÀknar en modell ut mÀngder av kisel, kalk, dolomit och kol som ska tillsÀttas för att smÀltan ska ha rÀtt sammansÀttning nÀr den gÄr vidare till AOD-konvertern (Argon Oxygen Decarburization). Under nedsmÀltningen i ljusbÄgsugnen blÄses Àven kol och syrgas in för att skapa en skummande slagg som skyddar ugnsvÀggarna. Variationerna i processen Àr stora och det Àr svÄrt att förutsÀga hur smÀltan kommer att bli.

Ma?nga av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvla?nga perspektivet, de senaste femton a?ren, ger att inva?narantalet i knappt ha?lften av landets kommuner a?r la?gre nu a?n det var vid millennieskiftet. A?ven sett i ett na?got la?ngre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, a?r antalet krympande kommuner ungefa?r lika stort som nu.

Bakgrund: Att vara en god skribent Àr en förutsÀttning för att verka i dagens samhÀlle. Det ligger pÄ skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en sÀkerhet i skriftsprÄket. Synen pÄ skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus pÄ att elever i de tidiga skolÄren ska skriva med flöde, dÀr skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som pÄverkar elevers skrivlÀrande Àr den sprÄksyn lÀrare har med sig och det bemötande elever fÄr av lÀrare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolÄren, Àr gynnsam för elevers skrivkunskaper.

Idag pÄgÄr projekt med ambitioner att förbÀttra vattenhÀnsynen i skogsbruket för att uppfylla de svenska miljömÄlen och vattendirektivet 2000/60/EG. Sveriges skogsbrukshistoria har inneburit en allt mindre tillförsel av död ved till vattendrag. Dessa vedbitar fyller mÄnga olika funktioner i vatten dÄ de exempelvis skapar habitat för mÄnga arter och medför ett mer varierat vattendrag. Denna studie Àr genomförd pÄ Villingsbergs skjutfÀlt, vilket förvaltas av Fortifikationsverket, och syftar till att ta reda pÄ: 1) volym och antal (LWD, eng. large woody debris) grov död ved i vattendrag och kantzoner samt om volymen död ved varierar mellan olika strömordningar, 2) död ved fördelad pÄ nedbrytningsklasser i vattendrag och kantzoner, 3) om den genomsnittliga dimensionen pÄ död ved varierar mellan kantzoner och vattendrag, 4) bestÄndstyp i Fortifikationsverkets kantzoner jÀmfört med riksgenomsnittet, och 5) vilka styrkor, möjligheter, svagheter och risker verktygen blÄ mÄlklassning och NPK+ har. Resultatet frÄn studien visar pÄ en 5-9 gÄnger högre volym LWD i vattendrag jÀmfört med i kantzoner och 10-18 gÄnger högre antal LWD i vattendrag Àn i kantzoner.

Vid universiteten finns en problematik som bestÄr i att kompetenta kvinnor tenderar att lÀmna verksamheten. Under Ären 2003-2004 lÀmnade 140 kvinnor LuleÄ tekniska univer-sitet (LTU) pÄ grund av olika orsaker. Vid universitetets ledande positioner innehas idag en majoritet av platserna av mÀn, samtidigt som endast 8 % av de tillsatta professorerna Àr kvinnor. Denna bild visar en organisation dÀr toppen av hierarkin Àr mansdominerad. Uppsatsen syftar till att, med utgÄngspunkt i feministisk maktteori undersöka och ge en bild av vilka strukturer, kopplade till kön som eventuellt föreligger vid LuleÄ tek-niska universitet och som pÄverkar kvinnors arbets- och utvecklingsmiljö.