Sök:

Sökresultat:

1119 Uppsatser om Varierade arbetssätt - Sida 8 av 75

SprÄkutvecklande arbetssÀtt med flersprÄkiga elever

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare och pedagoger arbetar med sprÄkutveckling och med flersprÄkiga elever pÄ en mÄngkulturell grundskola. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer ville vi fÄ djupare kunskaper om hur en god sprÄkutvecklande undervisning bedrivs. VÄra vÀgledande frÄgor var vilka insatser skolan gör för att frÀmja sprÄkutvecklingen samt vilka arbetssÀtt och metoder som anvÀnds. VÄr slutsats Àr att en sprÄkutvecklande undervisning krÀver att eleven Àr i fokus och att undervisningen bör anpassas efter varje enskild individ i varierade former. Grundprincipen Àr att anvÀnda sprÄket sÄ mycket som möjligt, enligt informanterna mÄste eleven stÀndigt fÄ tala sprÄket för att utveckla det och vara aktiv i allt lÀrande..

Vad hindrar god kommunikation p? operationssalen? - en strukturerad litteratur?versikt

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Kan ljud som stöd i rörelse förbÀttra Fitts?s lags förvÀntade resultat?

Rapporten undersöker huruvida en anvÀndning av ljud kan minska tiden för att nÄ ett objekt. Fitts?s lag Àr en vÀlkÀnd lag som beskriver hur lÄng tid det tar för en anvÀndare att nÄ ett objekt. Genom en studie utvÀrderas till vilken grad olika sorters ljudtillÀgg kan förbÀttra de förvÀntade resultaten utifrÄn Fitts?s lag i ett 2-dimensionellt grÀnssnitt.

L?rande ?r att de ska g? fr?n en liten blomma till en stor sol. En kvalitativ intervjustudie om elevassistenters undervisningsroll p? fritidshem knutna till grunds?rskolan

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

LÀrares arbete kring elevinflytande : En kvalitativ studie om hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar med elevinflytande

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med elevinflytande i Ärskurs 9. I studien anvÀnds följande frÄgestÀllningar:Hur resonerar lÀrare i idrott och hÀlsa kring begreppet elevinflytande?Hur ser lÀrare i idrott och hÀlsas arbetet med elevinflytande ut?Vad fÄr eleverna vara med och pÄverka? Vad fÄr eleverna inte vara med och pÄverka?MetodI urvalet av informanter har fyra lÀrare i idrott och hÀlsa intervjuats. Intervjuerna har varit ostrukturerade, dvs. att intervjufrÄgorna lÀmnat utrymme för informanten att svara pÄ.

LÀrare och elever om bedömning och betygssÀttning i matematik A

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en uppfattning om hur och pÄ vilket sÀtt lÀraren tolkar och presenterar styrdokumenten för eleverna utifrÄn ett bedömnings- och betygssÀttningsperspektiv. VÄr fokus lÄg pÄ matematik kurs A pÄ gymnasiet. Undersökningen baserades pÄ sex kvalitativa intervjuer med lÀrare och 102 kvantitativa enkÀtundersökningar pÄ elever. VÄrt resultat visade bland annat att skriftliga prov var det vanligaste bedömningsunderlaget samt att lÀrare överlag tyckte det var svÄrt att bedöma elevernas muntliga prestationer. En utav vÄra slutsatser var att det fanns lÀrare som inte gav eleverna möjlighet till att uppfylla alla kursmÄl dÄ dessa inte arbetade med varierade examinationsformer i tillrÀcklig utstrÀckning..

"Det Àr mycket roligare med sÄnt dÀr grejs": kan elevernas
upplevelse av matematikundervisningen förbÀttras om denna
bedrivs med ett varierat arbetssÀtt

Syftet med detta examensarbete var att med hjĂ€lp av varierad undervisning förbĂ€ttra elevernas upplevelser av matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass med 40 stycken elever, i ÅK 6. Samtliga elever i kalssen deltog i utvecklingsarbetet. Under fem veckor fick eleverna jobba med varierad undervisning. Efter detta intervjuades tolv av eleverna angĂ„ende hur de upplevt det varierade undervisningssĂ€ttet.

Det Àr mycket smÄsaker som blir lÀrande för hÄllbar
utveckling: en studie om hur förskollÀrare uppfattar och
beskriver lÀrande för hÄllbar utveckling.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vilken innebörd begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling kan ha för förskollÀrare verksamma i förskolan, samt hur de beskriver hur de erbjuder barnen möjligheter till lÀrande för hÄllbar utveckling. Vi anvÀnde oss av kvalitativ intervju som metod, dÀr fem förskollÀrare verksamma vid olika förskolor deltog. Resultatet visar att förskollÀrarna har varierade kunskaper om begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling och deras utsagor tyder pÄ att det Àr ett komplext begrepp. FörskollÀrarna beskriver sitt arbete med barnen som ett processinriktat arbetssÀtt, dÀr tema och demokrati har den framtrÀdande rollen..

Genrepedagogik i Lgr 11  : En undersökning om genrepedagogik som modell för att utveckla svenska som andrasprÄkselevernas skriftliga förmÄga.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare uppfattar att undervisningen Àr organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lÀrare pÄ skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig Ät organisatoriskt. DÀremot varierade de enskilda skolornas undervisningssÀtt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen Àr att lÀrarna efterlyser mer samarbete med lÀrarna i svenska som andrasprÄk och modersmÄl.

Fumaratreduktas som möjlig verkningsplats för benzimidazoler

MĂ„nga parasiter, framförallt arter som lever som endoparasiter i syrefattiga miljöer som vĂ€rddjurets tarm, har anaerob respiration under vissa eller flera av sina utvecklingsstadier. Den anaeroba respirationen hos parasiten skiljer sig pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt ifrĂ„n vĂ€rddjurets aeroba respiration och dessa skillnader utgör potentiella mĂ„l vid anthelmintikabehandling. Enzymet fumaratreduktas Ă€r ett exempel pĂ„ ett sĂ„dant mĂ„l. Fumaratreduktas finns inte hos vĂ€rddjuret men hos mĂ„nga parasiter fyller detta enzym en nyckelfunktion dels i den anaeroba elektrontransportkedjan och dels dĂ„ glukos kataboliseras i den anaeroba kolhydratmetabolismen via fosfoenolpyruvatkarboxykinas-succinat-vĂ€gen. Hos benzimidazolerna, som Ă€r en flitigt anvĂ€nd grupp av anthelmintika (avmaskningsmedel) hos mĂ„nga djurslag, Ă€r den huvudsakliga verkningsmekanismen att det sker en inhibering av mikrotubulipolymeriseringen, men flera studier tyder Ă€ven pĂ„ att fumaratreduktas utgör ytterligare en potentiell verkningsplats. Samtliga studier som redovisas i detta arbete visar pĂ„ att benzimidazoler har en inhiberande effekt pĂ„ fumaratreduktasaktiviteten hos de undersökta parasiterna. Den hĂ€mmande effekten som uppmĂ€ttes varierade emellertid kraftigt mellan olika benzimidazolpreparat. Även effekten för samma preparat varierade i vissa fall i olika studier.

Pedagogers syn pÄ naturvetenskap och teknik i förskolan

Syftet med denna studie Àr att redogöra hur pedagoger i förskolan tÀnker runt Àmnena naturvetenskap och teknik. FrÄgorna som undersöks ÀrVad anser pedagoger i förskolan att naturvetenskap och teknik Àr och hur kommer naturvetenskap och teknik till uttryck i förskolan. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer bland nio pedagoger pÄ fe olika förskolor i tre olika kommuner.Resultaten av studien visar att pedagogerna har olika syn pÄ vad naturvetenskap och teknik Àr. Beroende pÄ pedagogernas bakgrund och utbildning varierade svaren pÄ vad Àmnena innebÀr. Resultaten visar ocksÄ pÄ att arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolorna Àr undermÄliga.

Pojkar, flickor eller egna individer? : Tio lÀrares syn pÄ genusmedvetet arbete i förskoleklasspraktiken.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en inblick i hur verksamma lÀrare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehÄll i praktiken. För att fÄ reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lÀrare med varierade Äldrar pÄ sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lÀrarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lÀrarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. VÄr slutsats blev att lÀrare behöver fÄ mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjÀlpa att sammanfoga teori och praktik nÀr det gÀller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..

MagsÀcksinnehÄll och reproduktion hos vildsvin i Sverige

Studiens syfte var att undersöka magsĂ€cksinnehĂ„ll hos skjutna vildsvin i syd- och mellansverige för att faststĂ€lla vad vildsvinen Ă€tit, d.v.s. om födan kom frĂ„n utfodringsplatser eller frĂ„n naturen, och om det kan ha betydelse för reproduktion. Även könsorganen (Ă€ggstockar och livmödrar) undersöktes för att se om det fanns ett samband mellan utfodring och reproduktion. Arbetet ingick som en del i en pilotstudie om vildsvin och reproduktion. Studien genomfördes under 2013 pĂ„ fyra gĂ„rdar (fyra olika lĂ€n) med egna viltslakterier för att fĂ„ en spridning av insamlat material. Till dessa gĂ„rdar skickades en enkĂ€t för att fĂ„ information om deras utfodring till vildsvin (typ av foder och utfodringsrutiner).

VÀrdegrunden: en studie av arbetet med att uppnÄ en god
vÀrdegrund hos eleverna

Vi har gjort en undersökning dÀr vi studerat vÀrdegrundsbegreppet. Syftet var att undersöka hur en skola arbetar för att uppnÄ en god vÀrdegrund hos eleverna. De frÄgor vi ville fÄ besvarade var, vilket innehÄll ger pedagogerna begreppet vÀrdegrund samt hur och nÀr pedagogerna arbetar med vÀrdegrunden. I arbetets bakgrund har vi studerat litteratur som behandlar vÀrdegrundsbegreppet. Som undersökningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer.

"Skit i frid" : Förmedla budskap genom broderi

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->