The purpose of this study is to provide a description of how mathematics teachers in grades 3 choose to work with mathematics and how it affects of student performance in national tests. The categories I will use are outdoor education, textbooks, learning materials and problem solving. Laboratory materials can be everyday materials and educational materials in which pupils have an abstract understanding of the subject. This survey was conducted through interviews and observations. The survey was also conducted in relation to student performance in national math tests.

Arbetets syfte har varit att genom kvalitativt metodtillÀmpning undersöka och jÀmföra vilka arbetsmetoder tvÄ ungdomsvÀgledare vid ett ungdomscentra, vilka saknar den treÄriga studie- och yrkesvÀgledarutbildningen anvÀnder sig av i jÀmförelse med tvÄ utbildade studie- och yrkesvÀgledare vid AIC. Dessutom ville jag undersöka vilka deras huvudsakliga arbetsuppgifter och pÄ vilket sÀtt dessa bemöter de vÀgledningssökande ungdomarna. NÀr det gÀller perspektiv frÄn tidigare forskning behandlas professioner, ungdomsgrupper, vÀgledningssamtal samt samtalsmetodik och Àven om hur trender, tekniska innovationer kan inverka bÄde pÄ individen, samhÀllet som vÀgledaren. De teorier som har anvÀnts har fokuserat pÄ att tydliggöra det eklektiska perspektivet i vÀgledningsteorierna och att dessa i grunden utformats för andra ÀndamÄl Àn just enbart ren studie och yrkesvÀgledning. UtifrÄn kommunikationsteori samt professionella samtalsmodeller, vÀgledningsmodeller samtalar vÀgledarna, och skapar en bild tillsammans genom interaktioner med de vÀgledningssökande via det sagda och osagda.

VÄrt syfte med vÄr uppsats Àr att synliggöra de hinder och möjligheter som kan tÀnkas finnas för att lÀrare ska kunna variera arbetssÀtten i lÀs- och skrivundervisningen. För att undersöka detta har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod dÀr vi samlat in vÄr empiri genom att intervjua lÀrare. Genom inspiration av den fenomenografiska ansatsen Àr det variationen av lÀrarnas uppfattningar som vi fokuserar pÄ. Resultatet visar att lÀrarna behöver rÀtt förutsÀttningar för att kunna variera arbetssÀtten i sin lÀs- och skrivundervisning i den utstrÀckning som de önskar. Bland annat sÄ visade sig uppfattningar om att det behövdes flera vuxna för att kunna variera sina arbetssÀtt, Àven uppfattningar om storleken pÄ elevgruppen framkom.

BakgrundFörskolan Àr en miljö som Àr under stÀndig utveckling och förÀndring. NÀr en verksamhets styrdokument och förutsÀttningar förÀndras sker Àven förÀndringar hos dem som Àr aktiva inom verksamheten. LÀrande och utveckling hos barnen Àr en stÀndigt pÄgÄende process som pÄverkas av den pedagogiska omsorgen och miljön. Den pedagogiska omsorgen och miljön pÄverkas i sin tur av pedagogernas val av arbetsmetoder, förhÄllningssÀtt och barnsyn.SyfteSyftet med undersökningen Àr att visa pÄ de positiva arbetssÀtt och metoder pedagoger anvÀnder sig av för att lösa olika dilemma i förskolan. Hur resonerar pedagoger kring detta? Hur löser de frustrerande situationer?MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med selfreport som verktyg och med fenomenologi som ansats nÀr vi samlat in data till vÄr undersökning.ResultatResultatet visar pÄ pedagogers förmÄga att anpassa sig efter olika situationer och barngruppens behov.

I vÄrt arbete Mokapryler i rörelse har vi undersökt vilka skillnader det finns i lÀrandet i förhÄllande till metoderna; rörelse eller lÀs- och skrivdominant arbetssÀtt. Vi har genom ett undervisningsförsök undersökt skillnader i barnens lÀrande i ett vattentema utifrÄn de olika arbetsmetoderna. Syftet med detta examensarbete Àr Àven att synliggöra rörelse som en lÀrandemetod i skolan. I vÄrt undervisningsförsök sÄ anvÀnde vi oss av en skolklass med 22 elever frÄn en medelstor storstadsskola. FrÄgan vi sökt svar pÄ lyder: ? Vilka skillnader kan vi se i barns lÀrande utifrÄn rörelsefokuserad och lÀs- och skrivfokuserad undervisningsmetod? Det resultat som vi kommit fram till Àr att barnen i undersökningsgruppen (rörelse) har en förstÄelse för vattenomrÄdet medan kontrollgruppens (lÀs och skriv) barn visade en faktaförstÄelse.

Den förÀndliga globala organisationskulturen krÀver nya organisatoriska arbetsmetoder, för att effektivt hantera de ökande geografiska avstÄnden krÀvs att dessa fungerar virtuellt. Genom att arbeta med virtuella lag kan organisationer rikta rÀtt kompetens mot rÀtta arbetsuppgifter, utan att nÄgon behöver byta geografisk arbetsplats. Som med alla arbetsmetoder finns det fördelar men Àven problem. I den hÀr studien har vi valt att undersöka hur ledarskapet kan effektivisera kommunikation och öka tillit i virtuella lag. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med en intervjuserie utförd med respondenter frÄn fem organisationer.

Detta arbete kommer att visa hur det Àr att jobba som animatör pÄ Framestores reklamavdelning i London. Jag gÄr igenom den del av pipelinen som Àr relevant för mig som animatör och jag kommer Àven att redovisa arbetsmetoder för att snabbast leverera korrekta animationer..

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa vilken variation som kan finnas i elevers Äsikter om elevinflytande i klassrummet och dessutom att ta reda pÄ om elevers inflytande över lÀrandet pÄverkar studiemotivationen och trivseln. Studien genomfördes i en gymnasieklass inom ramen för ett kursmoment i Àmnet geografi pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet. Resultatet visar att det finns en stor variation mellan elevernas Äsikter om vilken grad av elevinflytande som de föredrar, att studiemotivationen inte ökar nÀmnvÀrt, men att trivseln i klassen ökar nÄgot genom den modell för elevinflytande som prövades. Förklaringar till detta kan vara flera, bl.a. att eleverna i frÄga har olikartade upplevelser av inflytandets innebörd och konsekvenser, att de mer uppskattar andra och mer varierade uttryck för inflytande Àn vad de fick pröva och att deras uppfattning om nyttan med det valda kursmomentet varierade..

SammanfattningSyftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med tidig lÀs- och skrivinlÀrning, hur det praktiska förhÄller sig till det teoretiska och slutligen hur deras arbete stÀller sig i förhÄllande till styrdokumenten, det vill sÀga dagens lÀroplan.Detta arbete berör Àven svenskundervisningens historiska utveckling, kortfattad definition av lÀsning och skrivning, arbetsmiljö, teorier om inlÀrning och olika arbetsmetoder.Intervjuerna som gjordes till detta arbete har skett i form av kvalitativa samtal. De intervjuade pedagogerna arbetar allesammans pÄ lÄgstadiet.Resultatet av undersökningen Àr att lÀrare inte kan arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning efter en fÀrdig mall. LÀrare mÄste anpassa sig sjÀlc, material och arbetsmetod efter barngruppen och dess individer. Ingen arbetsmetod anvÀnds uteslutande, utan en lÀrares uppgift bestÄr i att plocka de bÀsta delarna ur varje metod för att sedan komponera egna arbetssÀtt som passar sÄvÀl lÀrare som mÄlgrupp. Alla lÀrare arbetar med samma mÄlstyrning, Lpo 94, men vÀgarna till mÄlen varierar lika mycket som det finns lÀrare..

Studiens syfte var att öka kunskapen och förstÄelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda pÄ vad socialarbetare anser vilka faktorer som pÄverkar ungdomar i Äldern 13-19 Är att hitta ut ur sin depression. Syftet var Àven att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte stÀlldes följande frÄgor: Vilka metoder anvÀnder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonÄringar som har depression? Hur hjÀlper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? PÄ vilket sÀtt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssÀtt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrÄn en temainriktad intervjuguide.

Swedish as second language: A qualitative Study of Teachers view of pupils learning ability the Swedish language as the second language.

Studien berör nÄgot som frÄn olika hÄll uppfattas som ett ökande problem - flickor som skÀr sig. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie med intervju som metod undersöka tre kuratorers, pÄ tre olika ungdomsmottagningar, kunskaper och förstÄelse av sjÀlvskadebeteende bland flickor. Studien berör ocksÄ kuratorernas uppfattning om bra bemötande av dessa flickor, arbetsmetoder samt om det pÄgÄr nÄgon preventiv verksamhet pÄ de tre aktuella ungdomsmottagningarna.Beteendet förstÄs som ett symptom pÄ en problematik som grundlagts under flickornas uppvÀxt och förstÄs dÄ ofta vara kopplat till problematiska familjerelationer. Att skÀra sig uppfattas frÀmst som ett sÀtt att reducera Ängest, ett sÀtt att omvandla den psykiska smÀrtan till en fysisk mer konkret.DÄ sjÀlvskadebeteende vanligen förenat med skam, Àr en tillÄtande atmosfÀr och att ta flickorna pÄ allvar Àr essentiellt i bra bemötande. Det finns inga klara riktlinjer för kuratorernas arbetsmetoder men grunden för kuratorernas arbete Àr frÀmst psykodynamisk och kognitiv teori.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förstÄelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda pÄ vad socialarbetare anser vilka faktorer som pÄverkar ungdomar i Äldern 13-19 Är att hitta ut ur sin depression. Syftet var Àven att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte stÀlldes följande frÄgor: Vilka metoder anvÀnder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonÄringar som har depression? Hur hjÀlper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? PÄ vilket sÀtt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssÀtt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrÄn en temainriktad intervjuguide.

Studien syftar till att öka pedagogers medvetenhet kring barnböckers betydelse för barns identitetsskapande. 10 av de 20 mest lÄnade böckerna av förskolor och skolor pÄ Malmös stadsomrÄdesbibliotek har legat till grund för textanalyserna. Analyserna har gjorts ur ett intersektionellt perspektiv med fokus pÄ etnicitet och genus. Analysmetoden Àr influerad av Paul Ricoeurs och Hans-Georg Gadamers tankar kring de hermeneutiska cirklarna förförstÄelse- förstÄelse samt förklaring- förstÄelse. Vi presenterar ett sÀtt att tolka barnböcker som lÀses mycket i förskolan. Förebilderna som kan urskiljas i böckerna kan ses som varierade i kön om Àn begrÀnsade i kulturell mening.

Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) Äterkommer stÀndigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som nÄgot man kan lÀra och uppleva genom, dels om sig sjÀlv, dels sin omvÀrld. Syftet med denna studie Àr att belysa vilken skönlitteratur lÀrarna anvÀnder i svenskundervisningen pÄ högstadiet, hur den vÀljs samt hur lÀrarna vÀljer att arbeta med den. VÄra informanter bestÄr av lÀrare, frÄn tvÄ olika skolor med skilda förutsÀttningar. Av studien framgÄr att skolorna trots andra skillnader Àr relativt lika gÀllande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lÀrare beskriver som central.