Uppsatsen undersöker geografiundervisningen pÄ gymnasienivÄ. Undersökningen genomfördes med enkÀter till geografilÀrare pÄ gymnasienivÄ. Resultaten analyserar med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultaten visar att mÄnga olika arbetsmetoder anvÀnds för att undervisa geografi och elevernas deltagande i undervisningen har varit en viktig punkt i lÀrarnas arbetsmetoder. I flera gymnasier finns det nÄgon form av tvÀrvetenskapligt samarbete men majoriteten av gymnasierna har inte det pÄ grund av en blandning av orsaker som tid, pengar och skolkulturen.

Studiens syfte Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i grundskolan resonerar kring hur de skapar förutsÀttningar för lÀrande, dÄ elever med lindrig utvecklingsstörning som lÀser enligt grundsÀrskolans lÀroplan ingÄr i grundskolegruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgÄngspunkt i lÀrandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen.För att genomföra studien anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolan som har elever med lindrig utvecklingsstörning individintegrerade i sin grupp. Studiens resultat har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr sju kategorier som skapar försÀttningar för lÀrande analyserats fram. De sju kategorierna Àr:Goda relationer och gemenskap, LÀrarens ledarskap och tydliga kunskapsmÄl, Variation av arbetsmetoder, Samarbete och kommunikation, Individuella anpassningar och hjÀlpmedel, Kunskap kring didaktik, elevutveckling och styrdokument och Samverkan och stöd i organisationen.En ytterligare djupare analys genomfördes för att se likheter och variationer mellan lÀrarnas resonemang kring hur de skapar förutsÀttningar för lÀrande och dÀr de olika lÀrarnas resonemang kopplades till de tre olika lÀrandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. Fem olika "lÀrartyper" analyserades fram.Slutsatser som dragits Àr att lÀrarna har mÄnga gemensamma strategier för att skapa förutsÀttningar för lÀrande, men att det finns en variation hos lÀrarna, dÀr flera lÀrare anser att de anvÀnder sig av goda relationer och gemenskap, varierade arbetsmetoder och kommunikation och samspel för att skapa förutsÀttningar för lÀrande och dÀr lÀrarnas resonemang bygger pÄ en variation utifrÄn de tre lÀrandetraditionerna.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en vidgad förstÄelse för hur pedagoger i förskolan arbetar med barn som har talsvÄrigheter. Studien utgÄr ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar, vad innebÀr talsvÄrigheter hos barn? och vilka arbetsmetoder anvÀnder förskollÀrare vid talsvÄrigheter hos barn? Den metod som anvÀnds för denna studie Àr kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna som deltog i studien arbetar i olika kommuner i Sverige. Det material som intervjuerna gav kunde kodas och kategoriseras i fem olika kategorier.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare uppfattar att undervisningen Àr organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lÀrare pÄ skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig Ät organisatoriskt. DÀremot varierade de enskilda skolornas undervisningssÀtt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen Àr att lÀrarna efterlyser mer samarbete med lÀrarna i svenska som andrasprÄk och modersmÄl.

Varierad matematikundervisning föresprÄkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger vÀntas följa. De mÄl och riktlinjer som finns uppsatta ska nÄs med hjÀlp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ dit Àr dock tolkningsbara och dÀrför intressanta att undersöka vilket ocksÄ Àr studiens syfte.För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillÀmpning, omfattning, pÄverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i nÄgon av Ärskurserna 4-6 pÄ en kommunal samt en privat skola.Resultatet visar att pedagogerna har en nÄgorlunda samstÀmmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lÀrobok och praktisk matematik sÄsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner stÀlls mot varandra likasÄ enskilt arbete och grupparbete.

För att bibehÄlla och öka produktiviteten i skogsbruket behövs nya tekniker och arbetsmetoder. Syftet med detta examensarbete var att, för sektionsgallring med flertrÀdshantering, ta fram ett fungerande simulatorkoncept genom att utforma ett testbestÄnd i simulatormiljö. Vidare var syftet att studera maskinförares inlÀrningsförmÄga och upplevelse av simulatormiljön, samt utvÀrdera möjligheten att anvÀnda en simulator vid forskning och tidsstudier. Studien genomfördes genom tidsstudier av fyra maskinförares körningar i en skogsmaskinsimulator och genom en enkÀt.  BestÄndet blev ett vÀl fungerande arbetsomrÄde med bra stamantal med god översikt dÀr testerna kunde genomföras. Maskinens funktion var mycket snarlika verkliga förhÄllanden.

BakgrundInternationella undersökningar visar att svenska elevers intresse för lÀsning har minskat. Denna undersökning redovisar vad det Àr som kan pÄverka lÀsintresset bland eleverna och olika arbetsmetoder som lÀrarna anvÀnder sig av i skolorna. Det beskrivs ocksÄ hur dessa arbetsmetoder anvÀnds för att stimulera elevernas lÀsintresse. Undersökningen tar Àven upp och redovisar vad bibliotek och litteratur kan ha för betydelse för elevernas lÀsintresse.SyfteDet övergripande syftet med undersökningen Àr att fÄ veta vilka erfarenheter sex lÀrare i Ärskurs fyra till sex har av elevernas intresse för lÀsning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka arbetsmetoder som lÀrarna anvÀnder i undervisning och vilka faktorer de anser pÄverkar elevernas lÀsintresse.MetodMetoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativ och intervju har anvÀnds vid insamling av data.

Syftet med vÄrt arbete var att studera vilka övningar och arbetsmetoder en amerikansk skola anvÀnder för att förbÀttra elevers muntliga framstÀllning. Den empiriska delen av vÄr undersökning genomfördes i en amerikansk skola med 20 elever i Äldrarna 12-13. Observationerna genomfördes i Àmnena performance, council samt speech. Studien var av kvalitativ karaktÀr och genomfördes med ostrukturerade observationer. Vi kÀnde snabbt stor skillnad mellan de svenska skolor vi besökt tidigare under vÄr utbildning och den amerikanska skolan betrÀffande elevernas vilja att tala.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare uppfattar att undervisningen Àr organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lÀrare pÄ skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig Ät organisatoriskt. DÀremot varierade de enskilda skolornas undervisningssÀtt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen Àr att lÀrarna efterlyser mer samarbete med lÀrarna i svenska som andrasprÄk och modersmÄl.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur vÀl vi lyckats motivera eleverna till eget skrivande genom varierade och kreativa skrivövningar. Denna undersökning har bedrivits vid tvÄ olika skolor med elever i Ärskurserna 3?4 och vi kallar dessa för A och B. Klass A bestod av 20 elever och klass B av 24 elever. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder, i form av enkÀter och intervjuer.

Uppsatsens syfte Àr att föra en diskussion om samhÀllsarbete och social mobilisering och huruvida dessa arbetsmetoder Äterfinns inom socialtjÀnstens arbete idag. De centrala frÄgestÀllningarna Àr: Hur ser kÀnnedomen om samhÀllsarbete och social mobilisering ut inom socialtjÀnsten? Förekommer samhÀllsarbete och social mobilisering som arbetsmetoder inom socialtjÀnsten? Vilka orsaksförklaringar ges till social problematik? Vilka Àr de dominerande teoribildningarna och arbetsmetoderna pÄ arbetsplatserna och vad fÄr de för genomslag i insatserna? Upplever man inom socialtjÀnsten att det finns möjlighet att pÄverka vilka typer av insatser som ska ges? Uppsatsen bygger pÄ teorier om samhÀllsarbete och social mobilisering, professionalisering samt Giddens strukturbegrepp. Datainsamlingen har skett genom intervjuer i vilka vinjettmetoden ingÄtt. Slutsatser som dras Àr att det inom socialtjÀnsten inte arbetas utifrÄn samhÀllsarbete och social mobilisering i sin helhet.

Genom metoden livsberÀttelse fÄr vi hÀr ta del av specialpedagogen Evas berÀttelse. Denna kvinna har arbetat inom skolans vÀrld i 45 Är och har en stor livserfarenhet att dela med sig av. Arbetets mÄl Àr att ge en bild av en specialpedagogs kompetensutvecklig och arbetsmetoder i skolan under Ärtionden. Inriktningen pÄ intervjuerna Àr berÀttelser om Evas arbete med barn och deras tal, sprÄk och kommunikation. Uppsatsen tar upp sprÄkutvecklingen hos barn samt Evas arbetsmetoder för att kartlÀgga förskolebarns sprÄkutveckling.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en ökad insikt om vilka arbetsmetoder pedagoger vÀljer att anvÀnda sig av nÀr de arbetar med den tidiga lÀsinlÀrningen. Jag har velat ta reda pÄ om pedagoger vÀljer att kombinera tvÄ skilda metoder sÄsom analytisk och syntetisk arbetsmetod. Analytisk arbetsmetod innebÀr att lÀsinlÀrningen utgÄr frÄn en helhet för att sedan analysera delarna. En syntetisk arbetsmetod innebÀr att lÀsinlÀrningen utgÄr frÄn olika delar för att sedan fogas samman till en helhet. Jag vill fÄ en djupare kunskap om hur de pedagoger som medverkar i min undersökning ser pÄ sina egna lÀsinlÀrningsmetoder.

Det Àr av största vikt att lÀrare arbetar med kreativa och varierade arbetsmetoder för att skapa och bibehÄlla elevers lÀslust. Detta kan göras genom att frÄngÄ traditionella lÀromedel, dock skall dessa inte totalt förkastas. Genom att utgÄ frÄn skönlitteratur möjliggörs lÀrarens uppdrag, nÀmligen att möta och tillgodose varje enskild elevs inlÀrningsstil, behov och mognadsnivÄ. Med detta menar vi att undervisningen/inlÀrningen kan variera mellan exempelvis bild, drama, musik, rörelse och de teoretiska Àmnena. Med denna metod fÄr alla elever en kÀnsla av att lyckas och dÀrmed ökar motivationen och lusten att lÀra.

Sammanfattning Vi har valt att undersöka vilka argument och arbetsmetoder som skolorna har för att frÀmja en god elevhÀlsa. Vi har utgÄtt frÄn styrdokument, aktuell litteratur och forskning. Vi genomförde sex intervjuer pÄ tre olika skolor. FrÄn varje skola intervjuades en rektor och en lÀrare. Genom litteraturen och övrigt material har vi försökt ge en övergripande bild av vad en god hÀlsa egentligen Àr.