Vårt syfte med denna uppsats var att var att beskriva hur lärare i år 2-3 ser på användandet av ett mångdimensionerat arbetssätt i den egna undervisningen, med fokus på matematikundervisning. Det mångdimensionerade arbetssättet är en tes som vi utformat. Det finns tre faktorer som en lärare bör ta hänsyn till för att ett mångdimensionerat arbetssätt ska kunna fungera. Dessa är: elevers erfarenheter/intressen, lärstilar och den egna lärarrollen. Litteraturstudierna i bakgrunden behandlade pedagogisk forskning och tankar som stödjer vår tes för det mångdimensionerade arbetssättet.

Matematiskt begåvade elever är i behov av lika mycket stöd, variation och utmaningar som alla andra elever. Därför är det viktigt att dessa elever inte kommer i skymundan och får ?klara sig själva?. Syftet med denna studie är att synliggöra matematiskt begåvade elevers uppfattning om hur deras matematikundervisning ser ut idag, hur de själva lär sig bäst, samt hur de anser att matematikundervisningen ska utformas för att de ska ha möjlighet att utvecklas efter sin fulla förmåga. Med stöd i teori och tidigare forskning valdes sex matematiskt begåvade elever från år 4 ut för att medverka i denna undersökning.

BakgrundI början av 2000-talet hade barngrupperna i fritidshemmen enligt Hansen (2000) antingenförökats eller flerdubblats utan några mer resurser i form av personal. På grund av de stora barngrupperna har fritidshemmen enligt Skolverket (2000) små möjligheter att erbjuda barnen en Varierad fritid. I Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007) finns det ett avsnitt där det står att fritidspersonalen på fritidshemmen ska komplettera skolan ocherbjuda barnen en meningsfull fritid, samt stödja barnens sociala, fysiska, emotionella och intellektuella utveckling. Skolinspektionen (2010) har gjort en rapport där de kommit fram till att de flesta fritidshem erbjuder barnen ett innehåll som med små förändringar ser nästan likadant ut över tid. Det verkar enbart finnas ett litet utrymme för flexibilitet.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på hur fritidspedagoger planerar och lägger upp sin verksamhet på fritidshem i förhållande till rådande styrdokument.MetodUtifrån syftet med undersökningen har jag valt intervjuer som metod för att det ger bäst resultat med tanke på mitt syfte.

IT-system i de flesta organisationer består ofta av en stor mängd olika applikationer som är utvecklade under åren med Varierad teknik på olika plattformar. Applikationerna kommunicerar med varandra över ett datanätverk, med den information och teknik som passade för ändamålet då de utvecklades. Med allt snabbare förändringstakt ökar behovet av applikationsintegration. För att hantera komplexiteten används i allt större omfattning någon form av Message Oriented Middleware (MOM) som bas för kommunikation mellanapplikationer. Då applikationer ansluts genom ett centralt MOM-system möjliggörs kommunikation som baseras på en-till-många, vilket skapar förutsättningar för en specifik variant som kallas för publish/subscribe.

Denna uppsats redogör för en studie vars syfte är att studera pedagogers syn på den egna förskolans utemiljö och dess betydelse för barns grovmotoriska utveckling. Vidare undersöks också om det finns några skillnader i utemiljön beroende på om förskolan är belägen i stadsmiljö eller utanför tättbebyggt område. Ytterliggare ett syfte är att få en insikt i hur medvetet pedagogernas arbetssätt är utifrån den egna utemiljön. Som metod har individuella intervjuer av sex pedagoger som arbetar på sex olika förskolor gjorts. Tre av förskolorna är belägna i stadsmiljö och de andra tre är belägna utanför tättbebyggt område.

Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.Metod: Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer.Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ?isolerat? fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en Varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen.

Bakgrund och problem: I dagens samhälle väljer många företag att driva sina verksamheter i projektform. Även kunskapshantering har blivit en viktig fråga, speciellt inom projekt. E.ON Värme Sverige beskrev att de inte hade något system för kunskapsspridning mellan projekt. De beskrev även att de hade en databas där slutrapporter från projekt med lärdomar lagrades. Databasen var dock inte organiserad och utnyttjades inte heller av de anställda.Syfte: Syftet med vår studie är att ge ett förslag på hur E.ON Värme Sverige kan forma ett system för att kommunicera lärdomar från projekt vidare i organisationen.Metod: Vi har gjort en fallstudie på företaget E.ON Värme Sverige AB.

Folkeson, Susanne & Segerbjer, Ulrica (2013) Ett smörgåsbord med musik- en studie om musikaliska meningserbjudande i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Vårt syfte med denna studie är att undersöka och synliggöra hur pedagogerna ser på musik och hur de använder musiken för att skapa ett musikaliskt meningserbjudande Begreppet musikaliska meningserbjudande har vi valt att belysa som vilka meningsfulla erbjudande pedagogerna ger barnet i ämnet musik. Musikaliska meningserbjudanden kan ske i Varierad form och i vår studie har vi lagt fokus på tre teman. De tre temana är: ? Musikaliska meningserbjudande genom inflytande ? Musikaliska meningserbjudanden genom pedagogens intresse ? Kunskap genom musikaliska meningserbjudande Vi har som stöd utgått från våra frågeställningar: Hur speglar sig pedagogernas eget intresse och kunskap kring musik i verksamheterna? Hur arbetar pedagogerna med musik som kunskapsförmedling? Vilket inflytande ges barnen i musikaktiviteterna? För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Intervjuerna har skett med fem pedagoger på fem olika förskolor och observationerna har gjorts på tre av de förskolorna som är med i studien.

Som gravid är det viktigt att äta rätt, inte bara för sin egen skull, utan också för att barnet ska utvecklas och må bra. Enligt Livsmedelsverket (1995) bestäms kvinnans energibehov under graviditeten av hennes viktökning, fysiska aktivitet och eventuella förändringar i basalomsättningen. Vetenskapliga studier visar att om man inte följer de utarbetade rekommendationerna utsätter man både sig själv och fostret för risker. Supplementering är ett sätt att tillgodose de ökade behoven av vissa ämnen. Då är det vanligast att man tillsätter järn och folsyra som komplement.Vårt syfte med arbetet var att undersöka hur gravida kvinnor tänker kring kost och kostvanor under sin graviditet.

Näringsrik mat och bra matvanor är en viktig förutsättning för god hälsa. Valet av mat styrs av olika faktorer, till exempel media, vänner/familj och ekonomi. Då många levnadsvanor skapas i ungdomsåren får dessa en stor betydelse för hälsan senare i livet. Av denna anledning väcktes intresset att undersöka unga tjejers uppfattningar kring hälsosam mat. Vidare ville vi undersöka vilka faktorer som påverkar deras matval.Metodvalet i studien blev fokusgruppsintervjuer.

Vårt informationssamhälle ställer allt högre krav på den enskilda individens läs- och skrivförmåga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar på att svenska elevers kunskaper kring läsning och skrivning har försämrats genom åren. Vad kan detta beror på? Hur arbetar dagens skola, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja läs- och skrivkompetensen? Frågor som rör skolan är ständigt med i samhällsdebatten och skolans uppdrag förändras i takt med att politiska idéer och värderingar i samhället skiftar. Syftet med undersökningen är att få kunskap och förståelse om hur speciallärare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers läs- och skrivutveckling. Vår teoretiska ansats utgår både från ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv där lärarberättelser utgör vårt empiriska material.

Inledning: Psykisk ohälsa är ett växande problem som ses hos både individer och i samhället i stort, det medför stora kostnader och lidande för individer och anhöriga. Många av de med psykisk ohälsa söker hjälp i primärvården men primärvården är dåligt rustade för att hjälpa dessa personer. Distriktssköterskor träffar en stor del av befolkningen och därmed många människor med psykisk ohälsa. Med anledning av detta önskar uppsatsen beskriva distriktssköterskans arbete med patienter som upplever psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att sammanställa och analysera forskning om distriktssköterskors omvårdnad riktad till patienter som upplever psykisk ohälsa, ur ett primärvårdsperspektiv.Metod: Forskningsplanen är utformad som en systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa data, Mixed methods.

Syftet med detta examensarbete var att belysa ett antal lärares attityder till flerspråkighet och arbetet med svenska som andraspråk och se hur detta yttrar sig i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer. De som intervjuades var två klasslärare, tre andraspråkslärare och en modersmålslärare. Lärarna arbetar på skolor med olika andel flerspråkiga elever.I resultatet framgår att de intervjuade lärarna är övervägande positiva till en flerspråkig skola och vill skapa en trygg och motiverande miljö för eleverna. Man ser fördelar i att kunna skapa en förståelse för andra människor och att få ett kulturellt och språkligt utbyte av varandra.

Thanks to I have got to explore different teaching ways around the problem solving in a year 3, in a multicultural school which is located south of Stockholm, I have been able to answer my question at issue in my degree work. My question at issue on this investigation and the purpose with my degree work was to explore different teaching ways that promotes pupils with another mother tongue than Swedish, to develop reading comprehension and to get a better understanding of mathematical concepts in problem solving tasks. On this investigation have I chosen to teach these pupils to explore, reach and gain a deeper understanding of what teaching about problem solving promotes these pupils. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews. I have in my investigation reached the conclusion that those pupils with another mother tongue than Swedish developed reading comprehension and got a better understanding of mathematical concepts in problem solving tasks by being taught in a creative and varied teaching. A creative and varied teaching as I taught those pupils in contained:the pupils had to work with living-related problem tasksthe pupils had to work in pairs to resolve problem solvingthe pupils had to work in larger groups to resolve problem solvingthe pupils had to work in a creative way, by writing and drawing pictures and do their own mathematical fairy tale in problem solvingthe pupils had to work with manipulatives to resolve problem solving in half classes..