För eller senare kommer man som lärare att ställas inför det faktum där man måste hantera en krissituation, där en eller flera barn behöver omsorg. Forskning inom ämnet krishantering är därför ett viktigt hjälpmedel för hur man på bästa sätt stöttar och hjälper barn och vuxna i svåra situationer. Mitt syfte med detta arbete har varit att ta reda på hur man inom skolan arbetar men krishantering för att på så sätt samla kunskap inom ämnet. Denna kunskap är ett viktigt redskap för mig i mitt kommande läraryrke men också för andra som är verksamma inom läraryrket. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat två pedagoger och en rektor.

Vårt arbete handlar om skönlitteraturens betydelse i skolan och vilka metoder forskare och pedagoger rekommenderar i litteraturpedagogiskt arbete. Arbetet inleds med styrdokumenten eftersom det är de som anger vilka riktlinjer skolan skall arbeta efter. Därefter tar vi upp vad några forskare och pedagoger anser om skönlitteraturens betydelse i skolan och några metoder de rekommenderar. Vidare följer en empirisk del där vi via intervjuer undersökt verksamma lärares åsikter till skönlitteratur i skolan, samt vilka metoder de rekommenderar i arbetet med detta. Vi har i arbetet fokuserat på åk F-6.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som användes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i två huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar är associerat med föräldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohälsosamma matvanor.

Syftet med undersökningen är att få en bild av för- respektive nackdelar med att använda sig av skönlitteratur i undervisningen. Vidare vill vi veta hur en sådan undervisningsmetod uppfattas ur ett lärarperspektiv, främst utifrån de frågeställningar som utgör grunden för denna uppsats.Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning för att på ett kvantitativt sätt få en bild av nuvarande utsträckning av undervisningsmetoden. För att på ett kvalitativt sätt undersöka vilka för- och nackdelar de tillfrågade lärarna ser med användandet av undervisningsmetoden har vi använt oss av intervjuer.Våra intervjuer visade att de tillfrågade lärarna utgick från att läromedelsförfattarna tagit hänsyn till styrdokument då de skrev läromedlet. Vid val av annat material än lärobok tas hänsyn till den gemensamma kursplanen samt lärarnas erfarenhet. Lärarna angav ett flertal faktorer som de ansåg påverkar elevers motivation t.ex.

Företagssköterskans arbete utgår ifrån hälsofrämjande insatser där det centrala ligger i att förebygga risker och sjukdom med inriktning på människan och arbetslivet. Samtalet blir därmed ett viktigt verktyg i arbetet. Företagssköterskan samtalar av olika anledningar och därav har samtalat olika uppgifter, funktion och betydels vid olika situationer.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa företagssköterskors upplevelse av samtal som ett verktyg i sitt arbete. Inklusionskriterierna för studien var företagssköterskor oberoende av vidareutbildning, anställda och verksamma inom en företagshälsovård. Ur analysen framkom fem huvudkategorier och sjutton underkategorier som svarade mot studiens syfte.I resultatet framkom det att samtalet är företagssköterskans viktigaste verktyg samt ett återkommande inslag i företagssköterskans dagliga arbete dock användes samtalet på olika sätt beroende på situation.Företagssköterskorna beskrev även vad de kallade de vanligaste förkommande samtalen samt hur dessa användes, dess betydelse samt de vinster dessa samtal förde med sig.

Uppsatsen inriktar sig på pedagogers arbete med läromedel för läs- och skrivinlärning med fokus på årskurs ett. I forskningsbakgrunden lyfts teorier och undersökningar inom läs- och skrivinlärning fram. Det finns två motpoler i läs- och skrivinlärningen: syntetisk metod, som utgår från delarna, och analytisk metod, som har sin utgångspunkt i helheten. Vidare tas styrdokumentens roll för läs- och skrivinlärningen upp och diskuteras i förhållande till undersökningens resultat. Syftet med uppsatsen är att se på vilka läromedel några pedagoger använder sig av, hur och varför.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program på gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg påverkar deras stress och välmående.Studien gjordes på två gymnasieskolor i två mindre städer i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. Enkäterna delades ut till totalt fyra klasser, två på varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjälp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förståelse för svaren som enkäterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare än betygsättningen.

Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrånvaron och kunnandet om växter och djur i närmiljön hos barn i tre olika förskoleformer.Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan utevistelsens längd och barns hälsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har Varierad grad av utevistelse.Studiens frågeställningar:Vilka skillnader finns det i sjukfrånvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna?Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna när det kommer till att namnge djur och växter i närmiljön?Går det att fastställa samband mellan utevistelsens längd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna?För att kunna besvarar studiens syfte och frågeställningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna på förskolorna har fått besvara. Dessa studier har genomförts på sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingår I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet på denna studie visar på att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus än de barn som inte har lika lång utevistelsetid.Nyckelord: Utevistelse, Förskola, Hälsa, Kunskap.

Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv beskriva och analysera elevernas lärande i matematik, syftet med ämnet, vilka strategier de använder samt hur de uppfattar sin delaktighet i undervisningen.Utifrån ett elevperspektiv använde jag mig av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet som studien bygger på består av enkäter med öppna frågor och semistrukturerad intervjuer. 41 elever i år 5 och 6 deltog. Med utgångspunkt i insamlad empiri gjordes en tematisk analys.Av resultatet framgår att eleverna tar ett stort ansvar för sitt lärande och beskriver vikten av matematiken i vardags respektive vuxenlivet. För många elever är matematikinlärning ett självständigt arbete med ständig träning av procedurer i ett kontextreducerat arbete.

Denna uppsats behandlar bloggverktyget i undervisningssyfte. Syftet är att undersöka hur ett urval av svensklärare i grundskolans senare år på olika sätt resonerar kring användandet av bloggverktyget i skrivundervisningen. För att uppnå detta syfte har fem stycken lärare intervjuats vid personliga möten genom halvstrukturerade intervjuformer. Dessa lärare uppvisade en Varierad syn på så väl själva bloggverktyget som dess användningsområde. Majoriteten av dessa lärare ställer sig huvudsakligen positiva till bloggverktyget som helhet, men belyser också vissa kritiska aspekter så som elevernas trygghet, skrivutveckling och hur ett integrerande av elevernas fritid i skolan kan uppfattas av dem.

I läraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns språk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lärare har om barns språkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lära sig läsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar på. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första år. I litteraturen tas lärandeteorier samt språkutvecklingen fram till barnets läs- och skrivlärande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lärare som arbetar på förskolor och i grundskolans tidigare år.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare kontra elever anser att förutsättningarna är, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrån två frågeställningar som fokuserar på vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning är och vad lärarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda på detta användes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av två enskilda lärarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer.Uppsatsen vilar på Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstår transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns många delar som påverkar den meningsskapande undervisningen.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och diskutera tre barnböcker som är vanligt förekommande i den förskola som ingår i studien. Utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöks och tolkas hur makt konstrueras genom att samverka mellan olika identitetskategorier som kön, ålder, klass, etnicitet och funktionsnedsättning i den valda barnlitteraturen. Detta har även gjorts för att se ifall makt tillskrivs en mångfald av karaktärer, eller ifall makt tillskrivs karaktärer som följer stereotypa könsmönster. Sedan har textanalysen analyserats utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, för att se vilken inverkan den valda barnlitteraturen kan ha på förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande. Studien visar att makt tillskrivs karaktärer som både följer och utmanar stereotypa könsmönster i dessa barnböcker.

Den här studien handlar om hur matematiklärare varierar sin undervisning. Syftet med studien är att undersöka vad matematiklärare använder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklärare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklärare på tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lärarna varierar undervisningen och även åsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lärarna förespråkar ett traditionellt undervisningssätt och betonar vikten av mängdträning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikämnet. Samtliga intervjuade lärare använder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta är den vanligaste alternativa undervisningsformen som lärare använder sig av.

Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem, patienter i utvecklingsländer är speciellt utsatta på grund av att många sjukhus har begränsade resurser. Därför kom idén upp att göra en studie som belyser hur sjuksköterskor hanterar handhygien med avseende att förebygga vårdrelaterade infektioner på Bulongwa Lutheran Hospital i Tanzania. Data samlades in genom en observationsstudie som varade i fyra dagar. Anteckningar från observationen skrevs ner i löpande text och analyserades genom en detaljerad innehållsanalys. I analysen växte ett antal kategorier fram, vilka resulterade i fyra övergripande teman: tvättmöjligheter, handtvätt, handskanvändning och övriga hygienaspekter.