Denna studie undersöker vad några lärare på en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i några olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det är en kvalitativ, induktiv studie, som använder sig av intervjuer. Resultatet visar att lärarna ser IKT som något positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt många problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, både hos elever och lärare.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Syftet med det här examensarbetet har varit att jämföra en dramapedagogisk undervisningsmetod med en traditionell undervisningsmetod. För att uppnå studiens syfte har vi utgått ifrån fyra frågeställningar.1. Vilka skillnader går att se i elevernas kunskaper inom ett ämne om de har fått arbeta med dramapedagogik respektive traditionell undervisning som metod för lärande?2. Hur upplever eleverna de olika arbetssätten?3.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och i så fall hur pedagoger använder leken som en lärande metod samt hur lek kan vara en väg till lärande. Vi inriktade oss på skolans tidigare år, det vill säga skolår 1-6. Med lek menar vi en kreativ, rörelsebetonad, lustfylld och varierad verksamhet där barnet kan utvecklas i sin egen takt efter sina egna förutsättningar. De metoder som vi använde oss av vid undersökningen var intervju samt enkät. Undersökningspersonerna bestod av tre pedagoger verksamma i skolans tidigare år och deras elever.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Introduktion: En viktig del av omvårdnadsforskning är patientens upplevelse av sin situation och samspelet mellan patienten och vårdaren. När döden närmar sig förändras patientens kropp och i dödsögonblicket händer något med kroppen. Det är detta mysterium, som har lett fram till denna studie för att skaffa djupare kunskap om människans upplevelse av sin kroppsliga förändring i livets slutskede.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur patienten upplever sin kropp under palliativ vård på en geriatrisk klinik och om vilket stöd de behöver av sjuksköterskan för att uppleva trygghet i sin kroppsliga förändring. Metod: Denna studie är en forskningsplan och innehåller en pilotstudie. Som metod används fenomenologisk hermeneutik inspirerad av Ricoeurs filosofi.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken funktion och betydelse kroppen har i första säsongen av CSI: Crime Scenen Investigation (CBS, 2000-). Detta eftersom det kan ge en ökad förståelse för de föreställningar som omgärdar kroppen i vår kultur idag. Författaren gör närläsningar av analysobjektet som relateras till relevant litteratur, såväl som tidigare praktiker och representationer av kroppslighet.I den första delen undersöker författaren vilken roll kroppen spelar i utredningsarbetets sökande efter en säker sanning. Författaren konstaterar att utredarna använder sig av en kroppslig utredningsteknik och att kroppen dessutom ses som en privilegierad form av bevis, vars tillgänglighet ökar med hjälp av obduktionsförfarandet och olika teknologiska hjälpmedel. Vidare ifrågasätter författaren hur långsökta slutsatser om individen dras från kroppen.

I detta arbete undersöks pedagogiskt drama och dess roll i undervisningen. Tyngdpunkten läggs på pedagogiskt drama som ett komplement till de teoretiska ämnena i skolan. För att kunna möta alla elever på deras individuella nivå är det viktigt att som pedagog kunna vara kreativ och tillgodose elevernas olika behov med hjälp av varierad undervisning. Här kan pedagogiskt drama vara en metod för att förstärka abstrakt tänkande med hjälp av aktiv handling. I denna undersökning ges det svar på hur pedagogiskt drama kan användas för att stimulera lärande.

Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhållningssätt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning.

Syftet med studien är att undersöka hur en god undervisningsmiljö ser ut. För att uppfylla mitt syfte kommer jag att undersöka högstadieelevers syn på ämnet Idrott och Hälsa.Studien fokuserar på vilken sorts undervisning som elever anser är meningsfull samt vad den undervisningen innehåller. Undersökningen syftar även till att undersöka om elevers syn stämmer överens med läroplanens mål. Studiens frågeställningar är:- Vad är elevers syn på bra undervisning?- Vad innefattar en bra undervisning?- Finns det samband mellan hur elever ser på vad en bra undervisning är och läroplanens mål?Inför studien har jag fördjupat mig i Aaron Antonovskys teorier kring KASAM samt litteratur gällande studiens ämne.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi kunde se en förändring i elevernas inställning till skönlitteratur, när de fick arbeta med noveller på ett varierande och individualiserande sätt. Undersökningen tog plats i en klass 7 på två olika skolor i länet under en sju veckor lång praktikperiod. Metoden byggde på en enkät som innehöll öppna frågor. Eleverna fick även vid två tillfällen skriva ner sina tankar och åsikter om novelläsning i sina loggböcker. Projektet avslutades med ytterligare en enkät som skulle visa om eventuell förändring hade skett.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på om eleverna upplevde att det var lättare att lösa matematiska problem i grupp än enskilt. Försökspersonerna omfattade 13 elever i skolår 4 och 12 elever i skolår 3. De fick lösa problem både enskilt och i grupp och därefter svara på enkäter om hur de upplevt det. Vi intervjuade eleverna i skolår 4 både före och efter problemlösningsuppgifterna. Resultatet visade att hälften av eleverna ville arbeta i grupp före vår undersökning, resultatet efter undersökningen visade att majoriteten ville arbeta i grupp.

I vårt samhälle kan den smala kvinnliga kroppen uppfattas spegla attraktivitet, status, lycka och hälsa. Massmedia har starka influenser på denna kroppsdiskurs, då det sprids budskap om att ju mer kroppen liknar det smala kroppsidealet desto högre är dess värde. Den här studien syftar till att kartlägga och jämföra fysiska aktivitetsvanor och uppfattningar om kroppen samt samhällets kroppsnormer hos flickor på två kroppsfokuserande gymnasieinriktningar. Studien har utförts enligt en tvärsnittsdesign med en kvantitativ metod. Antalet medverkande var 101 flickor som studerade inom fysisk träning respektive skönhet och mode.

SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jämfört med elever i andra länder. Bristande bråkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin bråkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet från min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god bråkundervisning som leder till ökad förståelse.Områden som behandlas i uppsatsen är bland annat laborativ matematik, språk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien är fenomenologisk, vilket innebär att man fokuserar människors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare än kvantitet, det var inte mängden informanter som var centralt utan innehållet i deras berättelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med särskilt engagemang hade såväl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.

Enligt läroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) är det lärarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument är tydligare kring den individanpassade undervisningen än vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förväntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lärares förståelse av individanpassad undervisning. Därmed blev mitt syfte att undersöka och studera lärares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.