Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder som våra observerade lärare använder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av våra lärare för insamling av data till den här undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan påverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten är, språkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frågor samt tidsaspekten, det vill säga hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever.

Syftet med studien är att undersöka erfarna lärares syn på problemlösning i matematikämnet. I fokus ligger vad problemlösning är och hur lärarna förklarar begreppet, vilket förhållande som råder mellan lärarnas och kursplanens syn på problemlösning och vilken syn de har på problemlösningens roll i undervisningen. Vi använder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lärare som arbetar med de tidigare åren på grundskolan. Lärarnas svar analyseras med inspiration av fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lärarna beskriver problemlösning på olika sätt, ur detta kunde vi härleda deras syner till fyra kategorier vilka är flera möjliga svar, utan matematisk uträkning, matematikämnet = problemlösning och kompetens ? lösningsstrategi.

Sammanfattning I vår studie har vi försökt besvara hur man kan undervisa om ursprungsfolkens religioner och kulturer för att ge en rättvis bild av dessa. Samt om de lärare vi intervjuat undervisar kring ämnet och i så fall hur. Syftet med studien är att visa på problematiken kring stoffurvalet och vad man ska tänka på som lärare för att inte skapa och befästa fördomar och oförståelse hos eleverna. För att kunna besvara dessa frågeställningar valde vi att intervjua två ämneskunniga, samt tre lärare som undervisar i bl.a. religionskunskap.

Syftet med uppsatsen är att försöka ta reda på om andraspråkselever har svårare med matematik på grund av att de inte behärskar språket eller om det finns andra orsaker till detta. Hur kan man förebygga och åtgärda detta och hur kan undervisningen anpassas till dessa elever?Mina frågeställningar är:? Har språket en stor betydelse i matematikundervisning?? Hur arbetar lärare respektive speciallärare med elever som har invandrarbakgrund i matematik?? Finns det andra orsakar till svårigheterna att förstå matematik?Jag har gjort intervjuer med tre lärare som alla har flerårig erfarenhet av att undervisa elever med invandrarbakgrund.Resultat visar att den stora svårigheten för de här eleverna, är bristen av språkförståelse och underliggande orsaker, som man bär med sig från sitt liv i ett krigshärjat land. Allt tillsammans skapar en brist på koncentration.Slutsatsen blir: För elever med invandrarbakgrund är det så viktigt att öka förståelsen och begreppsinlärningen att känna till vad ordet betyder ger en ingång till problemet. Bildens betydelse förstärker tänkandet tillsammans med ordets innebörd och bilden förstärker vi inlärningen..

Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolår 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra räknesätten representerade då elever har olika förmågor att knyta an olika räknesätt. I studien undersöktes även om anknytningarna eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att använda en enkät där eleverna skrev räknehändelser till givna aritmetiska uppgifter med utgångspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer än hälften av eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer.

Denna undersökning är en fallstudie som syftar till att ta reda på hur elever går tillväga när de löser ett algebraiskt problem. Syftet är att sätta sig in i elevernas tankar och sätt att lösa problem och genom ökad förståelse kunna förklara för dem på ett sätt de förstår och kan relatera till.Metoden som använts är enkät och intervju, och studiegruppen är en klass i årskurs nio.Eleverna är inte så vana vid att kombinera olika räknesätt i ett och samma tal. De har lättare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror än de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De är heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, därför löser de ofta talen rutinmässigt utan att reflektera över hur.Det är viktigt att det ingår varierad problemlösning i undervisningen så att eleverna övar sig på både praktisk matematik samt olika matematiska områden. Eleverna tycker det är roligt att göra annat än enbart räkna i läroboken.

BAKGRUND:Forskning visar att monotona inlärningsmetoder gör att eleverna förlorar intresset förmatematik. Detta anser vi vara intressant för vår kommande profession som lärare och serdet som vår uppgift att skapa en lärandemiljö som inspirerar eleverna till vidareutveckling.SYFTE:Syftet med studien är, att ta reda på hur pedagogerna upplever att de arbetar och hur deskulle vilja arbeta, för att hålla elevernas motivation uppe och inspirera alla elever tillvidareutveckling vad det gäller ämnet matematik.METOD:Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod, där vi valt redskapet self reportvilka har besvarats av nio verksamma lärare.RESULTAT:Resultatet i vår studie visar, att de gemensamma drag som våra respondenter har, när detgäller hur de upplever att de arbetar för att motivera och inspirera sina elever tillvidareutveckling i matematik, var att variera undervisningsmetoderna, kommuniceramatematik och verklighetsanknyta undervisningen. Genom att möta varje elev på dennesnivå och förutsättningar göra matematiken intressant upplevde respondenterna att elevernasmotivation ökade..

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur lärare förhåller sig till praktisk matematik, hur de tar sig an undervisningen och vad de vill uppnå med tanke på elevernas utveckling och förståelse för ämnet. Med studien vill jag också se hur praktisk matematik fungerar i undervisningen. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat lärare på olika skolor, från årskurs 1 till 5. Jag har gjort klassrumsobservationer för att se hur lärare tar sig an undervisningen och därefter jämfört med intervjusvaren. Praktisk matematik grundar sig på att eleverna får arbeta på ett konkret sätt, där de ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken.

Alla elever borde få möta en positiv matematikundervisning, en undervisning som både är lärorik och rolig på samma gång. Under min tid i grundskolans tidigare år (årskurs 1-3) upplevde jag matematiken som ett väldigt roligt ämne, men någonting hände, i årskurs fyra försvann den glädje jag förknippat med matematik och jag fann ämnet mer och mer trist. De allra flesta svaren fick jag utifrån att titta i facit, och läraren verkade aldrig se att mitt intresse för matematiken försvann. Genom detta examensarbete ville jag se om det gick att förbättra matematikundervisningen genom att ändra innehållet till mer lekfull matematik, eftersom jag aldrig varit i kontakt med det under min tid i grundskolan. I detta examensarbete redogör jag för några olika matematiklekar som läraren kan ta in i sin undervisning för att underlätta lärandet för eleverna.

Debatten om svenska elevers matematiska kunskaper är intensiv och matematikdelegationen har lämnat ett betänkande som bland annat innebär att resurser ska satsas på matematikundervisningen. Denna studie sönderfaller i två delstudier där syftet i den första delstudien var att undersöka vad gymnasielärare vill förändra för att förbättra matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med matematiklärare på en gymnasie-skola. Analysen av intervjuerna visade att en stor del av lärarna vill bedriva en varierad undervisning, och de tycker att en förutsättning för det är att nivågruppera eleverna. I den andra delstudien var syftet att ge en teoretisk grund för, och beskriva för och nackdelar med en pedagogisk tillämpning av nivågruppering.

Rapporter från bland annat skolverket visar att intresset för matematik har minskat under de senaste åren, samt att eleverna har svårigheter med att klara godkänt i ämnet. Syftet med arbetet var att undersöka elevernas synpunkter till matematikundervisningen, med fokus på lärarna, lektioner, förståelse, läxor och läroboken. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade elever på två gymnasieskolor i Boden och Älvsbyn, för att få deras synpunkter på matematiken. Resultatet av våra intervjuer med eleverna visar på att lärare har stor betydelse för hur eleverna uppfattar matematiken. Eleverna tyckte att läraren måste kunna göra matematiken intressant och vilja att de ska lära sig.

Syfte med arbetet var att ta reda på om, på vilket sätt och varför dialogen används i matematikundervisningen. Fokus har legat på att se hur dialogen kan individualiseras utifrån elevers olika behov och möjligheter. Jag har själv upplever svårigheter med att använda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svårigheter och låg kunskapsnivå. Där av val av ämne. Studien är kvalitativ där den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval använts som metod.

Syftet med studien var att undersöka hur fotbollsdomare med varierad bakgrund presterade på ett mer specifikt uthållighetstest framtaget för fotbollsdomare baserat på deras rörelsemönster på planen. Undersökningen genomfördes på 17 stycken fotbollsdomare från 5 olika divisio-ner. I undersökningen användes två stycken undersökningsmetoder. För att mäta testresultatet användes ett nytt uthållighetstest specifikt för fotbollsdomare och för att få in data över do-marhistorik användes ett mindre frågeformulär. Resultaten visade på signifikanta skillnader i löpsträcka för division 2-domarna mot domarna i division 5 och division 7, det visade också på signifikanta skillnader i löpsträcka för domarna i division 3 mot domarna i division 5, divi-sion 6 och division 7.

Syftet med studien är att förstå hur barns känslor kan påverkas av musik i den skapande verksamheten. Detta gör vi genom att utgå från vår hypotes att musik av skilda karaktärer påverkar barn på olika sätt. Undersökningen är baserad på 15 barn i förskola och skola. I den empiriska undersökningen utmanas barnen att uttrycka sina känslor till musiken via ett annat kreativt instrument nämligen, att måla. Utifrån en kvalitativ undersökning med observationer samt intervjuer presenteras barnens upplevelser utifrån två olika musikstycken.

I samband med min tidigare gymnasieutbildning på byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikämne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt ämne. I detta fall i trä- och metallslöjden, där praktiska moment förekommer i stor utsträckning. Många av skolans elever tappar lusten för matematikämnet i årskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever från andra OECD länder.Vid närmare undersökande har det visat sig att läroplanen under en längre tid har betonat att skolans ämnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation på kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptäcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sällan förekommer.