Sökresultat:
489 Uppsatser om Varierad grönska - Sida 14 av 33
Nya vÀgar till kunskap. En kvalitativ studie av hur digitala kommunikationskanaler anvÀnds i undervisningssyfte pÄ skolor som valt att satsa pÄ 1-till-1-konceptet
Titel Nya vÀgar till kunskap. En kvalitativ studie av hur digitala kommunikationskanaler anvÀnds i undervisningssyfte pÄ skolor som valt att satsa pÄ 1-till-1-konceptetFörfattare Hannah Johansson och Erika KilandUppdragsgivare Lin EducationHandledare Jan StridKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,MK1500, 15 hp. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG),Göteborgs universitet.Termin VÄrterminen 2011Sidantal 46 (exkl. bilaga)Antal ord 19 857 (inkl. bilaga)Syfte Studiens syfte Àr att beskriva kommunikationenoch dess betydelse för undervisningen pÄ skolorsom valt att satsa pÄ 1-till-1-konceptet.Metod Kvalitativa samtalsintervjuer med sju respondenter.Material Analysmaterialet bestÄr av transkriberande intervjuer med sju pedagoger som arbetar med 1-till- 1-konceptet.Huvudresultat VÄr studie visar att 1-till-1-konceptet möjliggör nya sÀtt att undervisa och att pedagoger i dag kan kommunicera med elever pÄ fler sÀtt Àn tidigare.Pedagogerna framhÄller att kommunikationeneffektiviserats och att ökade möjligheter tillkommunikation gynnar elevernas lÀrande.
Laborativ matematik - ett intressant och roligt arbetssÀtt?
I studien undersöks om ett laborativt arbetssÀtt pÄverkar 46 elevers intresse och förstÄelse för matematik. Genom enkÀter av flervalskaraktÀr studeras elevernas instÀllning till matematik och hur en bra matematikundervisning ska vara. Genom kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare undersöker vi hur de ser pÄ laborativ matematik och hur de lÀgger upp sin undervisning, DÄ urvalet Àr litet gÀller resultatet endast för studien.Gensvaret pÄ laborationer och praktisk problemlösning tyder pÄ att de flesta uppskattade att arbeta i grupp pÄ ett mer praktiskt och undersökande sÀtt och flertalet kunde ta till sig den nya kunskapen. Om laborativa inslag höjer elevernas kunskapsnivÄ kunde inte pÄvisas under studien. EnkÀtsvaren visar att eleverna ibland finner matematiken lÀtt och ibland svÄr, att vissa avsnitt Àr roliga, medan andra Àr trÄkiga.
Matteidrott : En fallstudie om laborativ matematik
Examensarbetet behandlar matteidrott, vilket Àr Àmnesövergripande undervisning inom skolÀmnena matematik och idrott och hÀlsa. DÀr idrotten ska ses som medlet för att nÄ fram till mÄlet som Àr matematiken. Det vill sÀga att examensarbetet handlar om laborativ matematik med kroppen som konkretiserande verktyg.Syftet med examensarbetet Àr att försöka ge ett didaktiskt bidrag genom vilket traditionell matematikundervisning möjligen kan utvecklas. Genom genomförandet av en fallstudie ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka om elevers referensbilder i matematikomrÄdet geometri kan utvidgas genom den matematik de genomför inom Àmnet idrott och hÀlsa.Undersökningens data samlades in genom ett tillvÀgagÄngssÀtt som benÀmns som mixed methods i metodlitteratur, vilket bidrar till studiens tvÄ infallsvinklar. En med intervju för insamling av kvalitativ data och en med enkÀt (matematikdiagnoser) för insamling av kvantitativ data.
Meningsfull matematik : Vad Àr det?
Syftet har varit att undersöka vad meningsfull matematik Àr och hur lÀrare arbetar med det frÄn förskola till Är 5. Syftet Àr Àven att undersöka vad styrdokumenten har att sÀga runt begreppen meningsfull, motivation, lust och arbetsglÀdje och hur det har förÀndrats. Vad Àr meningsfull matematik? Hur gör lÀrare matematiken meningsfull? Vad finns skrivet i de tidigare styrdokumenten kring meningsfull matematik? Hur ser dagens styrdokument Lpo 94 ut med fokus pÄ meningsfull matematikinlÀrning? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har jag genomfört en litteraturstudie och intervjuer. LÀrarna tolkade att meningsfull matematik var nÀr eleverna fick utgÄ ifrÄn sin egen kapacitet och kÀnna att de klarar av det.
Religionskunskap och idrott
Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök dÀr en klass i Ärskurs sex har blivit indelad i tvÄ grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, tvÄ olika typer av undervisning, dÀr grupp 1 fÄr undervisning genom att lyssna, lÀsa, skriva och rita och grupp 2 fÄr undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med tvÄ kunskapstest med tvÄ veckors mellanrum för att mÀta barnens kunskaper i bÄda grupperna. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. FrÄgestÀllningarna vi kommer att svara pÄ Àr vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lÀrande pÄverkas av sÄng, hur barnens lÀrande pÄverkas av att fÄ arbeta med kropp och hÀnder och hur barnens minne pÄverkas av lekfullt lÀrande.
Konsekvenser av införandet av IFRS 3
Denna uppsats behandlar konsekvenserna av IFRS 3. VÄrt syfte har varit att belysa vilka konsekvenser IFRS 3 har medfört för företag tvÄ Är efter införandet. För att fÄ en mer varierad syn valde vi Àven att intervjua en auktoriserad revisor. Dessa svar har sedan sammanstÀllts för att undersöka vilka konsekvenser det nya regelverket inneburit för bolagen i frÄga. RegelÀndringen har bland annat som syfte att öka harmoniseringen vad gÀller redovisningen frÄn företag vÀrlden över.
Kantzoner, skogsbruk och vattenkvalitet : modellgenererad kantzonsbredd
Kantzoner mot vattendrag Àr av stor betydelse för att upprÀtthÄlla eller förbÀttra vattenkvaliteten i vÄra vattendrag. De strandnÀra zonerna fungerar som reservat i skogen med stor biologisk mÄngfald. De utgör barriÀrer för nÀringsÀmnen, löst organiskt kol, sediment, kvicksilver och andra miljögifter. TrÀdens rötter armerar jorden nÀrmast vattendraget och minskar erosion och sedimentation. Syftet med detta arbete har varit att beskriva varför kantzoner bör anvÀndas och hur bredden pÄ kantzonen, med hjÀlp av en modell i ArcMap, kan anpassas efter förhÄllandena runt vattendraget.
FörÀldrars matvanor och livsstil och övervikt hos barn : en litteraturstudie
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur förÀldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som anvÀndes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i tvÄ huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar Àr associerat med förÀldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohÀlsosamma matvanor.
HĂ€lsosamma ungdomar?
Ăvervikten i samhĂ€llet har ökat, i Sverige Ă€r enligt dagens forskning hĂ€lften av alla vuxna mĂ€n, en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller feta. OhĂ€lsosamma matvanor och ett stillasittande liv Ă€r saker som anses bidra till att vi blir sjuka och dör för ti-digt.Min kandidatuppsats syfte Ă€r att beskriva gymnasiekillars syn pĂ„ hĂ€lsosam mat, matval samt pĂ„verkan. Detta för att fĂ„ en förstĂ„else för hur ungdomskillar resonerar gĂ€llande hĂ€lsosam mat, vilket kan fungera som stöd i utvecklandet av kostrelaterade insatser för ungdomar.Undersökningen var utformad som en enkĂ€tstudie med tyngdpunkt pĂ„ öppna frĂ„gor. Under-sökningen utfördes pĂ„ 59 elever som gick tvĂ„ olika yrkesförberedande program pĂ„ en gymna-sieskola i en mellanstor stad i södra Sverige.Resultatet i undersökningen visar pĂ„ att killarnas syn pĂ„ vad hĂ€lsosam mat Ă€r varierar en hel del frĂ„n person till person men att man trots detta kan se mönster som överensstĂ€mmer med varandra t.ex. gĂ€llande vikten av protein i kosten samt ett intag av varierad kost.NĂ€r det gĂ€ller vilka faktorer som pĂ„verkar killarna i deras val av mat Ă€r resultatet mer unisont dĂ„ de flesta av killarna ansĂ„g att det fanns fem faktorer som pĂ„verkade dem i sitt val av mat.
LÀs-,skriv och matematiksvÄrigheter : En studie om nÄgra lÀrares tankar kring sambandet mellan dessa svÄrigheter
Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur en utvald grupp lÀrare tÀnker och arbetar kring sambandet mellan elevers svÄrigheter i lÀs- och skrivinlÀrning i kombination med matematiksvÄrigheter. LÀrare och speciallÀrare bÄde i Sverige och i Finland som jobbar inomdessa omrÄden har intervjuats för att dela med sig av sina erfarenheter. LÀrarnas syn och arbetssÀtt kring elevers svÄrigheter Àr i vissa sammanhang ganska nyanserade. Inom lÀs-, skriv och matematikinlÀrningen kan mÄnga likheter dras mellan lÀrarnas syn pÄ problemet och deras arbete kring dessa. Synen pÄ kombinerade svÄrigheter inom dessa Àmnen ger en mer varierad bild.
Bostadshus i Stadshagen
Projektet ligger i Stadshagen pÄ nordvÀstra Kungsholmen, dÀr den omkringliggande bebyggelsen bestÄr till stor del av större kontorsbyggnader och Àr mycket varierad i storlek. Fokus lÄg tidigt pÄ att hitta en byggnadsvolym för den speciella tomt som har angetts för projektet, nÀmligen den kuperade park en park ovanför tunnelbanestationen Stadshagen. Under projektets gÄng har avvÀgningen mellan hur mycket de enskilda lÀgenheternas kvaliteter ska fÄ styra utformningen av volym och fasad samt hur volymen ska fÄ begrÀnsa lÀgenheterna varit viktig.Byggnaden innehÄller Ätta bostadsplan med fyra lÀgenheter pÄ varje plan. LÀgenheterna Àr utformade samma sÀtt pÄ alla planen. Den största ligger i det nordvÀstra hörnet och Àr 71 kvadratmeter stor med tre sovrum.
Elevers uppfattning och upplevelse av varierande lektionsmoment
Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka hur elever i en femteklass uppfattar och upplever fyra olika lektioner, som vi utformat utifrÄn fyra av Howard Gardners intelligenser, sÄsom verbal/ lingvistisk, logisk/ matematisk, visuell/spatial och kroppslig/kinestetisk.
I vÄrt arbete presenterar vi den teoretiska bakgrund och forskning som Àr relevant för vÄr undersökning. VÄr materialinsamling har skett genom skriftligt besvarade frÄgor, lektionsobservationer, elevarbeten och elevintervjuer.
I arbetets resultatdel har vi sammanstÀllt och analyserat elevernas svar och arbeten, vi har utifrÄn dessa tolkat hur de har uppfattat respektive upplevt lektionerna. I diskussionen resonerar vi vidare kring vÄra resultat och analyser.
Eleverna som deltagit i vÄr studie var överlag positiva till alla de olika lektionsmomenten oavsett hur de var utformade. Det de lade störst vikt vid var huruvida lektionerna var varierande eller inte.
Motiverande samtal: Effekten pÄ livsstilsförÀndringar och kliniska vÀrden hos patienter med eller i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar : En litteraturstudie
Syfte: Syftet med studien var att beskriva effekten av motiverande samtal (MI) pÄ livsstilsförÀndringar och kliniska vÀrden hos patienter diagnostiserade med eller i riskzonen för, utveckling av hypertoni, typ 2-diabetes och/eller fetma samt att granska artiklarnas undersökningsgrupp utifrÄn aspekterna könsfördelning, antal deltagare, poweranalys och bortfall. Metod: Studien hade en deskriptiv design och baserades pÄ 15 vetenskapliga RCT-studier. Resultat: Resultatet visade varierad effekt av MI pÄ de olika utfallsmÄtten, och studier dÀr inga signifikanta effekter kunde pÄvisas var överrepresenterade. Kostvanor och HbA1c visade sig svÄrt att förbÀttra med MI, dÀremot visade MI signifikanta effekter pÄ ökad förstÄelse hos patienterna, förbÀttrad egenvÄrd och den upplevda egenförmÄgan, nöjdhet och minskning av oro. MI pÄvisade nÄgon effekt i tio av 15 studier.
Skolan som samarbetspartner : En kvantitativ studie om förÀldrars tankar kring skolan.
Alla har i varierad utstrÀckning egna erfarenheter av skolan, det medför att tankar och synsÀtt om den skiftar beroende pÄ vem som tillfrÄgas. Lyhördhet, kommunikation och engagemang Àr grundlÀggande förutsÀttningar för samarbetet mellan hem och skola som i sin tur har stor betydelse för barnets skolgÄng. Skolan har under lÄng tid prÀglats av olika maktförhÄllanden som bidrog till att pedagogens auktoritet var given. Idag betonas vikten av att skolan och vÄrdnadshavare gemensamt Àr ansvariga för elevens skolgÄng, dÀrmed blir det pedagogens personliga egenskaper som bygger auktoritet. Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar till barn i Ärskurs 1-3 resonerar kring samarbetet mellan hemmet och skolan.
Befolkningsutveckling och dess följder
BefolkningstillvÀxt har blivit nÄgon form av ett ideal som kommuner anstrÀnger sig för att öka genom att försöka attrahera nya invÄnare till sina orter och stÀder. En förutsÀttning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer med nybyggda och frÀscha bostÀder. FrÄgan Àr dock vilka Àr förutsÀttningarna för att en stad ska vara attraktiv? Det finns en mer eller mindre omfattande etnisk segregation i olika delar av samhÀllet i de flesta lÀnder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige Àr inget undantag för detta fenomen.