Studien har  undersökt matematiklärare på gymnasiet och deras erfarenheter från att använda interaktiva skrivtavlor (Smartboard, Activboard & Teamboard). Åtta lärare har blivit intervjuade i en kvalitativ undersökning med fenomenografiskt fokus.Det blir idag allt mer populärt med interaktiva skrivtavlor i svenska skolor. Många skolor har valt att satsa mycket pengar på att installera interaktiva skrivtavlor, trots att det råder delade meningar om huruvida det finns något samband mellan tavlorna och förhöjda elevprestationer. Skolan har under många år haft en hög förväntan på IT. Trots att flera av de undersökta lärarna i studien är positiva så finns det också många negativa erfarenheter att ta lärdom av.

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som påverkar hur barn väljer böcker för fri läsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det är skillnad i barnens val när böckerna väljs ur en boklåda som är komponerad av en bibliotekarie jämfört med när de väljer direkt ur hyllan på skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i årskurs 1 och 22 elever i årskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen fråga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utsträckning valde samma böcker som sina kamrater, men ändå upplevde att de gjorde det av eget intresse.

Vi vill med detta examensarbete visa på möjligheter och hinder för elevers lärande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lägga fokus vid lärandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgången vill vi ge en liten inblick i forskning inom fältet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. Litteraturgenomgången ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstå undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lärares aktiva strävan att iscensätta styrdokumentens intentioner.

I detta examensarbete undersöks lärares erfarenheter av laborativ matematik. En översikt av relevanta styrdokument och litteratur ges. Två undersökningar är gjorda, dels en kvantitativ enkätundersökning och dels en kvalitativ intervjuundersökning. De deltagande i undersökningarna är verksamma matematiklärare på en gymnasieskola i mellanskåne. Utifrån undersökningarna kan ett antal erfarenheter delges.

Based on earlier experiences of mathematics and mathematical learning, both as a student and as a teacher, I became more and more interested in how well the publicly accepted opinions about mathematics as an uninteresting, difficult and ?geeky? subject corresponded to reality. What do Swedish pupils really think about mathematics and is it possible to identify any differences in their attitudes based on the pupils? age?From this point of view the following questions were formulated:·What are pupils? attitudes towards mathematics in grades 3, 6 and 9 and how do they conceive their learning conditions?·Is it possible to detect any differences in the attitudes and preferences depending on the pupils? age?The result of this study compares well with previous studies done in this and overlapping fields and indicates that:·Younger pupils tend to have a better liking of mathematics but with increasing age that interest fades out.·Most pupils, without regard to age, consider mathematics to be one of the most important subjects, despite the fact that many pupils also find mathematics difficult and boring.·For pupils of all ages, the teacher is the most important factor in the learning process. Older students have more specific demands on the teacher for knowledge and pedagogical skills.·A high noise level, talking and disturbances in the classroom are the most bothering elements when it comes to learning mathematics.

Detta examensarbete är utfört hos Lantmännen Axa. De tillverkar matbröd och kaffebröd på tre olika produktionslinjer. De har problem med för mycket svinn på kaffebrödslinjen där de tillverkar stora och små kaffebröd. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga var svinnet uppstår, orsakerna till detta samt ge förslag på förbättringsåtgärder. Examensarbetet har genomförts som ett sex sigma projekt och följt DMAIC-cykeln.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

Syftet med följande arbete är att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlätta elevernas inlärning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska självförtroende, påverkar det positivt elevens inställning för matematik. Resultaten pekar på att varierad undervisningen i matematik kan underlätta elevernas inlärning i matematik..

Det sägs i olika medier t ex i TV och tidningar att barn blir allt mer stillasittande. Eftersom lek och rörelse är mycket betydelsefulla för barns utveckling och välbefinnande så är det ju viktigt att förskolans utemiljö kan locka, inspirera och utmana barnen till lek och rörelse. Vad i utemiljön kan göra det? Vad kan man göra för att förbättra en förskolegårds utemiljö? Det är frågor som jag sökt svar på genom att intervjua barn och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att det bör finnas naturinslag och en variation av platser med olika karaktär på en gård.

Skolans styrdokument ställer krav på att lärare och elever ska använda digitala medier i undervisningen och digital kompetens ses som en nyckelkomponent för ett livslångt lärande. Syftet är att analysera interaktionen mellan lärare och elever under problemlösningssituationer i matematikundervisningen med smart-board som medierande artefakt. Studien har ett sociokulturellt perspektiv.Empirin är insamlad genom video-observationer och studien är öppen och kvalitativ. Empirin består av fyra filmade och transkriberade sekvenser som innefattar fyra olika elever och hur de arbetar med problemlösning med smart-boarden som medierande artefakt. Empirin är analyserad utifrån EMA-modellen, som bygger på idéer från John Deweys pragmatiska filosofi.Resultatet visar att interaktionen styrs av läraren eftersom att det är läraren som styr över talutrymmet, men även vilka elever som ska vara delaktiga i interaktionen.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om läxor ger fördjupad kunskap inom ett ämne. Vidare vill vi veta vad syftet med läxor är. Vi har genomfört femton intervjuer, jämt fördelade mellan lärare, elever och föräldrar. Resultatet pekar på att läxor behövs, men att eleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter än de i nuläget har. Vi genomförde även mindre studie på sex av våra egna barn för att få veta hur mycket tid de trodde sig lägga på sina läxor och hur lång tid de i verkligheten ägnade åt läxläsning. Vår slutsats är att om läxor ges, ska de vara väl genomtänkta och att det kan skapas utrymme för att göra läxorna under skoldagen. Nyckelord: läxor, kreativitet, individ, variation.

Uppsatsen belyser hur uttalet av or-ändelser, er-förled samt vokalen i orden räv och gräs förändrats i stockholmsspråket under 1900-talet. Den utförda undersökningen berör tre olika åldersgrupper i staden.Störst uttalsvariation uppvisas i den äldsta gruppen, medan det i den yngsta gruppen uppvisas minst variation. Det som jämförs är hur ord uttalas isolerat (genom ordelicitering) samt hur samma ord uttalas i ett textsammanhang (genom högläsning av en text). I viss mån diskuteras även utbildningen och yrkesrollens betydelse för läsuttalet..

I den allt hårdare konkurrens som råder inom verkstadsindustrin är det viktigt att man redan i samband med produktutvecklingen skapar förutsättningar för att kunna tillverka en produkt av högsta kvalitet. Enligt Magnusson (2003) är det många nya produkter som inte klarar av att uppfylla kunders behov eller är krångliga eller dyra att tillverka. Sandvik Materials Technology stöter ibland på dessa problem. Ett stort förändringsarbete drivs inom hela SMT och det har nu nått fram till området produktförnyelse. Exakt hur det arbetet skall ske är idag inte fastställt.

Det här arbetet handlar om hur barns lek påverkas av den omgivande miljön utifrån ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrån en teori om att naturlika miljöer främjar genusneutral lek, jämfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jämförelsestudie mellan två skolgårdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad. Fokus har legat på låg- och mellanstadiet. Målet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek påverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa på eventuella skillnader i flickors och pojkars lek på en formell skolgård och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek på en skolgård med naturlika miljöer.

Miljonprogrammet genomfördes mellan år 1965 och 1975 med syfte att bygga bort den rådande bostadsbristen. Under en tioårsperiod skulle en miljon nya bostäder byggas. Målet uppfylldes och cirka 25 % av Sveriges bostäder återfinns idag i miljonprogramsområden. Kritiken mot de storskaliga miljonprogramsområdena har varit stark. En förnyelse och utveckling av miljonprogramsområdena är därför en angelägenhet i många av Sveriges städer idag. Den primära uppgiften har varit att presentera åtgärder med syfte att förbättra storskaliga miljonprogramsområden. Uppsatsen behandlar enbart den fysiska miljön i miljonprogrammets storskaliga bostadsområden.