I en tid med allt mer påtagliga miljöhot, ökande CO2-utsläpp och stigande efterfrågan på el är det viktigt att utvecklingen av billig och effektiv förnyelsebar energi fortsätter runt om i världen för att kunna konkurrera mot billigare, icke förnyelsebara, energikällor. Ett steg i detta är att utveckla och effektivisera solkraft till den nivån att länder och företag väljer att investera i solkraft. Mer konkret kan det ske igenom utveckling av nya, mer effektiva, solcellsmoduler.I denna studie ska en ny typ av solcellsmodul, SmartPlus ? utvecklat av Innotech Solar, jämföras mot deras standardmodul EcoPlus för att undersöka om den nya modulen kan bidra till högre andel solkraftsgenererad el i Sverige och där med minska CO2-utsläppen. Den nya solcellsmodulen är framtagen för att bättre kunna hantera och ta tillvara på solinstrålningen om en del av modulen utsätts för skugga, därför kommer studien simulera de båda moduler i en solpark där det sker intern skuggning mellan modulraderna.

Denna rapport är en undersökning om hur man gör en bana i ett FPS-spel så att banan blirintressant och rolig så att så många spelare som möjligt vill spela den. För att komma framtill det har jag skapat en bana i Hammer till spelet Team Fortress 2 för att göra vissa testerpå den för att därigenom komma fram till mitt resultat.Slutligen kom jag fram till att det viktigaste när man skapar en bana är variation och att hamed något som passar alla. Dessutom kan det ha en viss vikt hur banan ser ut annarskommer folk inte ens testa banan..

Sammanfattning Avsikten med vår undersökning var att ta reda på vilka möjligheter elever med annat modersmål än svenska har att tillgodogöra sig undervisningen i matematik. Genom intervjuer med lärarutbildare, pedagoger och elever har vi fått ta del av deras erfarenhet och tankar om vilken betydelse språket har för elevernas förståelse av matematikundervisningen. Vi har kopplat resultaten av intervjuerna och observationen till några av de teorier som vi tagit del av i lärarutbildningen. Undersökningen visar att pedagogerna är medvetna om att det bör löpa en röd tråd genom elevernas språkutveckling som börjar med en väl grundad bas och följs av en språklig utbyggnad. I vår undersökning kom vi fram till att språket i matematiken skiljer sig från språket i övriga skolämnen. Detta innebär att elever med annat modersmål än svenska måste ha möjlighet att stärka sina språkkunskaper och att en god språklig bas i modersmålet är av avgörande betydelse. I massmedia har det förts en debatt om att elever med annat modersmål än svenska har svårt att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och skolplaner för matematikämnet och frågan är om det beror på bristande språkkunskaper eller matematiksvårigheter? Sökord: Modersmål, matematik, språkutveckling, språkkunskaper..

Detta examensarbete undersöker närmare lärares åsikter om matematikundervisningen. Hur lärare undervisar och anpassar undervisningen till elever med matematiksvårigheter, och i vilken utsträckning lärare anser att samtal om matematiska begrepp har för betydelse för elever med matematiksvårigheter att utvecklas i ämnet. Syftet har besvarats genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med tre lärare. Enligt den studerade litteraturen bör elever med matematiksvårigheter arbeta laborativt eftersom eleverna behöver få använda flera sinnen för att kunna ta till sig undervisningen. Det laborativa materialet ska fungera som ett stöd för elevernas tankar.

Syftet med studien var att belysa två förskollärares syn på matematik och matematikundervisning, deras syn på barn och matematik samt deras syn på interaktionen mellan förskollärare, barn och matematiskt material. I detta syfte ingick det att studera förskollärarnas syn utifrån ett genusperspektiv. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ fallstudie där en intervjustudie som baseras på observationsfall användes som metod. Tre fall valdes ut, en delad i två block som visar på händelser som upprepar sig i våra observationer och som användes i intervjuerna med de två förskollärarna. Resultatet visar på att de två förskollärarna är medvetna om vikten av att få in matematik och matematikundervisning redan i förskolan, men att de ibland missar det.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka det laborativa arbetssättet i skolan utifrån ett lärarperspektiv. När och hur kan man använda laborativa material för att förbättra matematikundervisningen? Vi har försökt att besvara dessa frågor med hjälp av lärarintervjuer. Resultatet visar att lärarna i studien anser att fördelar med laborativ undervisning framförallt innebär att det blir konkret för eleverna och det öppnar möjligheter att koppla den abstrakta matematiken i läromedlet till elevernas förkunskaper i matematik. De menar vidare att laborationer är lustfyllt och att detta i sin tur kan leda till att eleverna blir mer motiverade till matematik.

The aim of this essay is to examine why and how three teachers who work in elementary classes choose to use ability grouping during math lessons and what they think of ability grouping as a method to individualize the activities according to the pupil?s needs.I chose one main question for this study that is the following:What is the teacher?s point of view and experience of ability grouping in teaching mathematics?And three sub-questions:What are the motives behind the choice of ability grouping?What are the advantages of ability grouping?What are the disadvantages of ability grouping?In order to be able to answer my questions, I used the qualitative method. I interviewed three teachers who work in the elementary classes (First to fifth grade) to find out what they think about ability grouping and how it is experienced in mathematic teaching.The result shows that the common thing between these three teachers is that they don?t use ability grouping as the only teaching method. They all agree that the whole class teaching has many benefits for the pupils.

Artificial insemination (AI) has had a great influence on the development of pig production and is today widely practiced (Gerrit et al., 2005). With AI, genetic progress can at a short period of time be spread worldwide compared with using natural service and the best boars can be intensively used. This is also one of the biggest risks with AI; the impact of semen containing a genetic disease or contamination of pathogens can be enormous. Fortunately, it is a small risk of disease transmission due to many tests of the boars and the semen before use (Maes et al, 2008). It is important that the boars used for insemination have good breeding values along with good reproduction features and have good fertility results (Robinson et al., 2005).

Syftet med vår uppsats var att förstå vikten av förändringar i ledarstilar under ett företags utveckling och hur organisationens struktur förhåller sig till dessa. Vi har genomfört intervjuer på ett företag med ett antal anställda samt ledare. Efter detta har vi kommit fram till att variation i ledarstilar har varit viktiga för företagets framgång. Våra studier visar också på att det inte alltid behöver vara endast en person som innehar ledarrollen, utan att den kan vara delad mellan flera personer.

Matematikundervisningen på gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara färgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer än hälften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gå att avhandla med yrkesmatematik på ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nämnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utsträckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer däremot i ringa eller ingen utsträckning alls. Dessa resultat framkom efter att några personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jämfördes med den matematik som enligt styrdokument och läromedel ingår i gymnasiets matematik A-kurs. Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som användes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, användas till önskvärd programinfärgning och göra matematiken meningsfull för eleverna..

Syftet med denna c-uppsats var att studera användningen av matematik i förskolan och undersöka vilka kontexter som påverkar pedagogerna att använda matematik i den dagliga verksamheten. I undersökningen besvarade 52 pedagoger från fyra förskolor i en mellansvensk kommun enkäter. En pedagog från förskola, en föreståndare samt en lärare i skolans tidiga år deltog i intervju. Insamlad data analyserades mot teorin att det krävs att flera del-kontexter uppfylls för att nå en meningsfull innebörd i att använda matematiken i förskolan. Det visade sig att det som påverkade dessa pedagoger mest, vad gäller att använda matematiken i vardagen, var kollegornas inställning till området i fråga samt kompetensutveckling inom detsamma.

In this study I have explored five parents reasoning about toys, from a gender perspective. During the interviews, we have reasoned about toys that are made for girls and for boys, what the differences are, and what advantages and disadvantages there might be for children to play with a variation of toys, made for both genders. The results of the study show that most of the participants are more accepting for girls playing with toys made for boys than the other way around, which indicates that boys? experience of the world might be somewhat limited, while girls have easier access to toys made for both genders..

Syftet med detta arbete är att undersöka och redogöra för hur grundskollärare i årskurs 1-3 använder samt definierar laborativ matematik. Vilka för- respektive nackdelar anser lärarna att det finns med att arbeta laborativt inom matematikundervisningen? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma grundskollärare i årskurs 1-3 som arbetar på två olika kommunala grundskolor i samma kommun. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna upplever att ett laborativt arbetssätt leder till att befästa begrepp, öka förståelsen hos eleverna och att arbetet blir mer varierat. Att arbeta laborativt ger också möjligheter att konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan det som är konkret och det som är abstrakt.

Claw health has been recorded by claw trimmers at trimming in Sweden since 1996, but data was then captured at each AI association. From 2003 data was captured by central scanning and entered directly to the national cow data base at the Swedish Dairy Association (SDA). This reporting was introduced because SDA wanted to be able to use these records to improve dairy cow claw health by breeding. It is desirable with cows that have healthy claws, because poor claw health can contribute to impaired production and fertility. The claw health report begins with some information about herd, claw trimmer, date et cetera and continues with the part where the claw health is recorded. Here the ID of each cow is filled in and on the same row the conditions for dermatitis, heel horn erosion, sole haemorrhage and sole ulcer are recorded as no lesion (blank), slight lesion (/) or severe lesion (X).

Syftet med studien var att undersöka lärares och elevers attityder till läroboken i matematik i grundskolans tidigare år. Genom intervjuer har fem lärares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som går i de fem klasser de intervjuade lärarna ansvar för, har besvarat en enkät med frågor gällande deras attityder till matematikämnet, läroboken i matematik samt övrig undervisning i andra ämnen. I tidigare forskning framkommer det att lärarna i stor utsträckning förlitar sig på läroboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lärarna styrs undervisningen i mångt och mycket av läroboken.