The aim of this study is to describe a number of type stands of lodge pole pine in Norrbotten with respect on stem volume and total biomass. Further questions to answer is if there is stand characteristics that make the stands more suitable for pulpwood in early thinning, or if it is better to apply whole tree harvest. The study shall also give an indication if bio energy can be an economical interesting alternative for Sveaskog. Sampled trees represented the variation in the different stands. Five trees were selected from each stand to represent that stand. Stem volume and biomass (kg dry weight (DW) per hectare) for each fraction was calculated.

Enligt våra erfarenheter från vår verksamhetsförlagda tid påverkas elevers inställning till matematik av den feedback läraren ger dem. Syftet med denna rapport är därför att undersöka och analysera diskurser innehållande feedback från lektioner i gymnasieskolans matematikkurs A. Detta görs genom att observera fyra lektioner utifrån en ljudinspelning och därefter kategorisera 54 utvalda sekvenser. Kategoriseringen görs utifrån fyra olika feedbackdiskurser där den kvalitativa analysen av dem görs utifrån både ett ålders- och ett pojk-/flickperspektiv. Resultatet pekar inte på några tydliga skillnader mellan pojkar och flickor och vi kan inte dra några generella slutsatser om ålderns betydelse i de olika feedbackdiskurserna i vår undersökning.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av det sociala nätverket och dess betydelse för elever med svårigheter att klara matematikämnet på grundskolan. I det sociala nätverket inbegrips konsekvenser av föräldrarnas utbildningsnivå och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat två manliga matematiklärare på grundskolans högstadium. De har lämnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolår åtta inte uppnådde betyget godkänd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvärrat elevernas förmåga att tillgodogöra sig matematikundervisningen. Nyckelord: Bakgrundsfaktorer, dyskalkyli, etnicitet, genus, matematiksvårigheter, sociala nätverket, särskilt undervisningsbehov..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man genom att arbeta med vardagsrelaterade problemuppgifter i undervisningen kan öka elevernas motivation för ämnet matematik. Undersökningsmetoden som vi använde oss av var vardagsrelaterade problemuppgifter, observationer och intervjuer. Utvecklingsarbetet pågick under fem veckor och utfördes i år 8 på två skolor i olika kommuner. Resultatet visade att eleverna var mer motiverade under arbetet med de vardagsrelaterade problemuppgifterna, men vi kunde inte se om eleverna blev mer motiverade i ämnet matematik. Vi kom under vårt arbete fram till att uppgifter som motiverar eleverna är sådana som handlar om saker ur deras egen närhet, något som de känner igen.

Detta examensarbete fokuseras på sambanden i matematikundervisningen och varför många elever inte uppnår målen i matematik. Vi har valt den kvalitativa intervjun och vi har intervjuat tre lärare och två av deras elever. Syftet med detta har varit att dels få en inblick i hur undervisningen ser ut i skolorna och dels hur eleverna upplever ämnet. Vår problemprecisering belyser vad som är viktig att tänka på vid undervisningen i matematik. I litteraturgenomgången belyses olika delar i undervisningen såsom språkets betydelse, motivation, lärarens profession, individualiseringen samt arbetet med matematikboken.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stärka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedåtgående resultat. Examensarbetet ger förslag på uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmåga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, när skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgår från psykologen V. A.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker är ingen nyhet. Flera undersökningar, både nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försämras. Vidare visar studier även att elevernas lust till att lära matematik sjunker ju äldre eleverna blir. Hur ser då eleverna själva på sin nuvarande matematikundervisning? Vad är det som kännetecknar en lustfylld och lärorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkätstudie, med öppna frågor, där 157 elever i årskurs 4 och 5 fick svara på frågor som berör deras uppfattningar om lärorik och lustfylld matematikundervisning.

Denna uppsats handlar om elevers attityd till ämnet matematik. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elevers attityd till matematik förändras vid införande av mer konkret material i form av lek och spel i undervisningen. Undersökningen genomfördes i årskurs tre och pågick under en period av fem veckor. Enkäter och observationer har legat till grund för undersökningen. Målet var att ge eleverna möjligheten att arbeta mer praktiskt.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett användbart hjälpmedel i matematikundervisning på högstadiet. Den frågeställning som legat till grund för undersökningen är: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, då de arbetar med ett kalkylprogram, jämfört med när de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lång instruktionsvideo om kalkylprogram. Därefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive på datorn.

Den domesticerade hönan har följt människan i mer än 8000 år. Den spreds frånAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns är vad vi idag kallar lantrashöns. De är härdiga och anpassade efter det område de huvudsakligen utvecklats i.

I vårt examensarbete har vi valt att fördjupa våra kunskaper inom ett av matematikämnets metoder, nämligen laborativ matematik. Vi har i litteraturen hittat olika teorier om hur författarna upplever matematikundervisningen och hur den bör bedrivas. Alla är överens om att elever lär bäst när de får använda flera sinnen och uppgifterna knyter an till deras vardag. Den empiriska delen innehåller dels en enkätundersökning som vi gjort bland pedagoger på en F-6 skola, och dels en mindre observation om hur synlig det laborativa materialet är i klassrummen. Vi har undersökt om pedagogerna arbetar med laborativ matematik, hur mycket laborativt material de har, samt deras attityd till det laborativa arbetssättet.Vår slutsats är att pedagoger har en positiv inställning till laborativ matematik, de upplever att de har material, åtminstone i de lägre skolåren.

Detta examensarbete är format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som återfinns utanför klassrummet. Det är skrivet på institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbänksmatematik på gymnasiet. Syftet är även att konstruera uppgifter och övningar åt matematiklärare som lämpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet.

Ryms de särbegåvade elevernas särskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar några särbegåvade elevers syn på sin skolvardag och sitt lärande. Dess syfte är att se om, och hur, individanpassad undervisning påverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser på sitt eget lärande. Studien baseras på intervjuer med två flickor och två pojkar i åldrarna 9-12 år. Eleverna går i skolor belägna i Stockholm.

Att kunna läsa är en förutsättning för att fungera i samhället idag, inte minst för att klara skolgången. Men räcker det egentligen med att endast kunna läsa? Vi vill undersöka vad verksamma pedagoger i skolår 4 och 5 anser om läsförståelse, hur de arbetar med den samt om att det krävs för att klara matematik. Vi tar i uppsatsen upp vad olika forskare, författare och pedagoger anser om läsförståelse. I vår intervjuundersökning får vi reda på att de verksamma pedagogerna anser att läsförståelse är grunden till att klara alla ämnen i skolan men också för att kunna klara av att leva i vårt informationssamhälle.

Elever i den svenska grundskolan blir allt sämre på matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie är att besvara om användandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbättrar elevernas matematikkunskaper och vad som påverkar användandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie är baserad på nio tidigare studier. Den visar att användning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer påverkar resultatet och hur materialet används, lärarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lärarens egen kompetens att använda sig av materialet i undervisningen..