Sökresultat:
1970 Uppsatser om Variation i färdigheter. - Sida 9 av 132
Att bestÀmma pÄföljd för den unge lagövertrÀdaren, en studie av pÄföljdsreglerna för ungdomar
?Statistical Process Control? har för syfte att genom av statistiska metoder, mÀta och analysera variation för att upptÀcka sÀrskilda orsaker till variation i processen och sedan genom eliminering av de orsakerna, förbÀttra processens kapabilitet.Inom SPC finns nÄgra begrepp som krÀver lite förstÄelse, till exempel olika typer av variation, skapandet av styrdiagram och tolkning av detsamma för att hitta sÀrskilda variationer. Till författarens kÀnnedom finns idag inget spel som pÄ ett enkelt och konkret sÀtt underlÀttar förstÄelse av dessa teorier.Inom omrÄde ?Lean Produktion? finns ett spel (?Lean-spelet?) som har för syfte att förklara begreppet slöseri, olika typer av slöseri i produktionsprocessen och hur man kan förbÀttra produktionen genom eliminering av de olika slöserierna inom produktionsprocessen. Syftet med detta examensarbete Àr att se pÄ möjligheterna till ett liknande spel för SPC.UtgÄngspunkten för skapande av sÄdant spel var design av en monteringsprocess som fÀrdiggör en produkt (i detta fall en traktor).
Hungrig efter kunskap : En studie med fokus pÄ lust att lÀra bland gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet
Den hÀr uppsatsens syfte har varit att studera variationen av uppfattningar bland gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Detta eftersom att det i Skollagen (2010:800) stÄr att utbildningen ska frÀmja elevers utveckling och lÀrande samt en livslÄng lust att lÀra.Studien har utförts som en allmÀnpedagogisk studie i form utav en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningens syfte var att fÄnga variation bland informanternas utsagor angÄende deras egna uppfattningar och erfarenheter om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Undersökningen utfördes genom ett klusterurval bland gymnasieskolorna i NordvÀstra SkÄne och urvalet av informanter blev elever pÄ det naturvetenskapliga programmet och totalt medverkande 110 elever frÄn tvÄ gymnasieskolor i NordvÀstra SkÄne. Det Àr genom de medverkande elevernas utsagor som den hÀr uppsatsen presenterat sitt empiriska material.
Rum för trygghet : om upplevd trygghet och arbetet med att frÀmja denna i gÄngtunneln TillgÄngen, Eskilstuna.
Trygghet kan bÄde vara, fysisk, mental och social. Platsens utformning, rÀdslan för brott, tidigare erfarenheter och personer i omgivningen Àr faktorer som pÄverkar upplevelsen av trygghet vilket diskuteras i denna rapport.Stadens utformning pÄverkar den upplevda tryggheten och rÀdslan för brott förknippas ofta med utomhusmiljöer som Àr avskilda, mörka, slitna och dÀr sikten och överblicken Àr dÄlig. GÄngtunnlar Àr sÄdana platser allmÀnheten upplever som otrygga.Jag har i min rapport valt att skriva om otrygga utomhusmiljöer med fokus pÄ gÄngtunnlar för att ta reda pÄ hur anvÀndandet av rumsliga element kan frÀmja trygghetskÀnslan i dessa miljöer. Detta för att utveckla ett gestaltningsförslag med tillÀmpning för gÄngtunneln ?TillgÄngen? i Eskilstuna.
Substansrabatter och premier i svenska fastighetsbolag : En studie om dess variation över tid och mellan bolag
SubstansvÀrde - ett bolags tillgÄngar minus skulder, anvÀnds ofta vid vÀrdering av fastighetsbolag för att avgöra om de Àr över- eller undervÀrderade. Fastighetsbolag kan antingen handlas till en substansrabatt eller en substanspremie, vilket visar förhÄllandet mellan bolagets börsvÀrde och substansvÀrde. Storleken pÄ dessa tenderar att variera bÄde över tid och mellan bolag, vilket lÀnge har fÄngat intresset frÄn bÄde akademiker och investerare. Denna studie syftar att förklara denna variation genom att undersöka tvÄ alternativa förklaringar. Den ena baseras pÄ rationella förklaringsvariabler och den andra pÄ icke-rationella förklaringsvariabler.
4 kap. 2§ SocialtjÀnstlagen, varför och till vad? : en deskriptiv studie av bifall och riktlinjer.
PÄ 1800-talet var fattigvÄrdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och sÄ Àr det fortfarande. I denna uppsats Àr det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jÀmföras med den frivilliga delen frÄn 1800-talet, som stÀlls i fokus.Syftet har varit att undersöka vad paragrafen anvÀnds till, om dÀr Àr nÄgon variation gÀllande demografiska variabler eller ÀndamÄl, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna.Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistÄnd uppgÄr till fem kommuner. NÀr det gÀller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information frÄn 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skÀl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer pÄ internet.Resultatet av denna studie Àr att anvÀndningen av paragrafen inte Àr sÄ omfattande och det finns indikation pÄ att det finns en större variation nÀr det gÀller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav Àven en indikation pÄ att det finns problem i det svenska samhÀllet nÀr det kommer till att fÄ tillgÄng till ett stÀlle att vara pÄ, bÄde nÀr man lever och nÀr man dör..
Personlighets och sjÀlvkÀnslas samband med psykisk ohÀlsa hos studenter vid Lunds universitet
The purpose of this study is to examine whether personality traits, self-esteem, performance-based self-esteem and demographic data relate to, and can explain the variation in psychological ill-health among students at Lund University. A questionnaire was distributed to students attending the Psychology program, Bio-technology program, Theologian program and Law program. There were 247 respondents to the questionnaire, mainly attending their second or third semester. General Health Questionnaire (GHQ-12), Rosenberg's Self- Esteem scale, Hallstens scale measuring performance-based self-esteem, questions relating to demographic data and a short version of the personality inventory scale Big Five were included in the questionnaire. Positive correlations were found between psychological ill-health and the variables neuroticism and performance-based self-esteem.
?AlltsÄ, det var ju ganska lÀtt. Det Àr det som gör det roligt.? : En studie om hur flersprÄkiga elever i Ärskurs 5 upplever och fullgör olika typer av matematikuppgifter.
Studier visar att resultaten i matematik för flersprÄkiga elever Àr sÀmre Àn de för elever med svensk bakgrund. DÀrför syftar studien till att ge exempel pÄ hur nÄgra flersprÄkiga elever i Ärskurs 5 fullgör och upplever olika typer av matematikuppgifter. Tre fallstudier utförs ur barns perspektiv med 12 elever frÄn tre skolor. Genom att kombinera intervjuer, observationer och ett experimentellt inslag sÄ blir det möjligt att urskilja eventuella likheter och skillnader mellan de olika skolorna.I studien framkommer inga skillnader mellan skolorna. Eleverna arbetar till övervÀgande del i sin matematikbok under lektionerna.
Ăndelsevariation hos svaga maskulina substantiv i Ă€ldre svenska : En studie i morfologisk variation och förĂ€ndring
Denna uppsats behandlar Àndelsevariationen -e/-a hos svaga maskulina substantiv frÄn yngre fornsvenska till yngre nysvenska. Syftet Àr att frilÀgga de sprÄkliga faktorer som haft en reglerande effekt pÄ de svaga maskulina substantivens variation och förÀndringsprocess, och i samband med detta beskriva under vilka inom- och utomsprÄkliga förhÄllanden en fornsvensk morfologi blir till en nutida. Materialet bestÄr av 20 texter skrivna under perioden 1442?1756. Texterna Àr valda enligt ett antal spridningskriterier i syfte att inkludera utomsprÄklig heterogenitet i undersökningen.
?Tjugo olika elever innebÀr tjugo olika sÀtt att lÀra? : en studie om elevinflytande och lÀrstilar
Denna kvalitativa empiriska studie utfördes i grundskolans första Är och syftade till att undersöka och jÀmföra elevers och lÀrares uppfattningar om elevers inflytande och olika sÀtt att lÀra i undervisningen av bokstÀver. För att kunna undersöka detta har intervjuer med bÄde elever och lÀrare anvÀnts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att elevers och lÀrares uppfattningar skiljde sig Ät nÀr det handlade om elevers olika sÀtt att lÀra ? lÀrstilar. LÀrarna tyckte att de varierade sig nÀr det handlade om lÀrstilar men eleverna tyckte inte att denna variation var tillrÀcklig.
Digitaliseringens förÀndring av bokbranschen
This is a bachelor thesis, written at the business studies institute, Uppsala Unviersity, exploring how digitalization has affected the Swedish book industry. This is done by studying how the introduction of the e-book has changed the way the publishers work and what problems and opportunities arise with the new way to publish and consume books. The technology optimists, that existed around the turn of the millennium, when the e-book came, made predictions along the lines of the physical book having ceased to exist within five to ten years. But the physical paper books do very much still exist, so haven?t the change happened as predicted? The purpose of this thesis is as follows: How has introduction of the e-book affected the relationship between the Swedish publishers and the book as a whole? This means that we consider the book as a concept, as a resource or product, and study how a change in this product affect publishers.The theoretical framework used is basically classical network theory.
Torparens tystnad : Om svÄrigheten att tala i Sara Lidmans Hjortronlandet
Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvÀndning hos vuxna avancerade inlÀrare av svenska som andrasprÄk ser ut jÀmfört med inlÀrare med svenska som modersmÄl; detta med avseende pÄ bÄde frekvens och variation.För att besvara mina tvÄ frÄgestÀllningar angÄende först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gÄtt de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andrasprÄk B respektive Svenska B pÄ Komvux. Uppsatserna Àr skrivna som en del i det nationella prov som inlÀrarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgÄtt ifrÄn en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens sprÄklÀra, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlÀrarna anvÀnder och sammanstÀlla dem i jÀmförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jÀmföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlÀrare anvÀnder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvÀndningen mellan dessa tvÄ inlÀrargrupper men att skillnaderna inte Àr avsevÀrt stora. JÀmfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero pÄ att L2-uppsatserna i genomsnitt Àr lÀngre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. DÀremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.
KÀnslan av meningsfullhet - En studie om elevers uppfattning kring kÀnslan av meningsfullhet i relation till ohÀlsa
Denna studie baseras pÄ en kvalitativ undersökning bland elever i Ärskurs 3 i gymnasiet. Den syftar till att utifrÄn den enskilda individen undersöka förklaring till fenomenet ohÀlsa. PÄ detta sÀtt anvÀndes begreppet meningsfullhet eftersom det anses ha en stor betydelse för hÀlsa/ohÀlsa idag. Individer utför stÀndigt olika val i vardagen och Àr dÀrför viktigt i denna studie att framhÀva hur meningsfulla dessa val Àr för individen. Studien grundar sig pÄ elva intervjuer som analyserats och delats in i olika teman.
Erfarenhetskopplad litteraturundervisning? : Litteraturdidaktisk enkÀtstudie genomförd pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige
Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvÀndning hos vuxna avancerade inlÀrare av svenska som andrasprÄk ser ut jÀmfört med inlÀrare med svenska som modersmÄl; detta med avseende pÄ bÄde frekvens och variation.För att besvara mina tvÄ frÄgestÀllningar angÄende först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gÄtt de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andrasprÄk B respektive Svenska B pÄ Komvux. Uppsatserna Àr skrivna som en del i det nationella prov som inlÀrarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgÄtt ifrÄn en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens sprÄklÀra, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlÀrarna anvÀnder och sammanstÀlla dem i jÀmförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jÀmföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlÀrare anvÀnder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvÀndningen mellan dessa tvÄ inlÀrargrupper men att skillnaderna inte Àr avsevÀrt stora. JÀmfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero pÄ att L2-uppsatserna i genomsnitt Àr lÀngre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. DÀremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.
Specialpedagogens roll i arbetet med barn i normbrytande beteende
Sammanfattning
Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mÄngfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan Àr vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, dÀr var och en har rÀtt till lÀrande och delaktighet. DÀremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att frÀmja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor i en kommun dÀr man profilerat sig med ett inkluderande arbetssÀtt. TvÄ pedagoger och tvÄ specialpedagoger intervjuades.
Variationsskapande spelljuddesign: kvantitet eller processering?
Denna uppsats behandlar tvÄ tillvÀgagÄngssÀtt för att kringgÄ problemet med upprepande ljudbild i spelsammanhang. Studien jÀmför om dessa ur ett kvalitativt hÀnseende skiljer sig och i sÄ fall, vilken av dessa metoder som föredras. LjudlÀggning enligt kvantitetsmodellen har jÀmförts med processeringsmodellen. Kvantitetsmodellen innebÀr att variationen i ett visst ljudmoment skapas genom att addera fler unika ljud. Fler unika ljud ger större variation.