Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser råda kring begreppet beteendevetare. Med den utgångspunkten har en kartläggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund säger om beteendevetare i den information de har på sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjälp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrån olika professionsteoretiska perspektiv. Vi använder oss både av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. Då vi inte funnit någon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi på forskning om samhällsvetare och socionomer.

Uppsatsens syfte är att besvara vad som föranleder våldsamma yttringar, likt upploppen i Paris 2005 och Rosengård 2005. Jämförelsen mellan Paris och Rosengård medför en följdfråga om det finns liknande tendenser i Rosengård att fullskaliga upplopp likt de i Paris kan äga rum.Vi använder oss av en teori som bygger på att det saknas tillit mellan etniska grupper och majoritetsbefolkningen som kombinerat med en social utsatthet bildar en problematisk bild. Dessa två faktorer, brist av tillit och utsatthet, skapar ett spelrum för missnöje vilket kan yttra sig i våldsamheter. Det förefaller för oss vara faktorer vilka livnär sig av varandra, likt en ond cirkel. Variation finns emellertid mellan olika områden, där skillnader i graden av misstro och utsatthet visar på två olika situationer.

Bakgrunden till denna studie är att skoldebatten är het och vikten av att ha bra lärare nämns ofta. Hur är då en bra lärare? Studiens syfte är att få kunskap om hur en bra lärare är enligt gymnasieelever och se om elevernas svar överensstämmer med vad tidigare forskning säger. Jag ville även se om det fanns några större skillnader i svar mellan elever i ettan jämfört med de som går i trean. Metoden för undersökningen var kvalitativ i form av enskilda intervjuer med 22 elever på studieförberedande program.

The efficacy of screening for breast cancer with mammography has been a subject of controversy during the last decades. However, the general opinion is now that screening reduces mortality in breast cancer (Zackrisson, 2006). It is nevertheless important to weigh the efficacy against the harm and costs associated with screening. Cost-utility and cost-effectiveness analysis of screening have generally failed to incorporate side effects such as anxiety and discomfort related to screening tests and the following diagnostic tests (Gyrd-Hansen, 2000). This study seeks to include such side effects in a cost-utility analysis.

Detta är en reflekterande uppsats som behandlar utvecklingen av stridssystemet ?Levande Strid? samt processen att utveckla en animerad film som illustrerar systemet.Målet med verket har varit att genom animationer skapa en varierad visuell upplevelse i striderna i action- och rollspel.Uppsatsen inleds med en beskrivning av bakgrunden, syftet och målet med verket. Därefter följer en redovisning av den teoretiska bakgrund som har använts som underlag för utvecklingen av ett stridssystem, skrivandet av ett designdokument  och arbetet med själva animationerna. Efter detta beskrivs hur jag har använt mig av teorin för att skapa system, dokument och animationer. Animationerna har varit fokus och tar således mest plats i uppsatsen.Resultatet av arbetet har blivit ett system som framhäver variation i stridsmomenten i action- och rollspel, ett designdokument som beskriver detta system på en konceptuell nivå och en film som genom animationer illustrerar och demonstrerar systemet..

Utifrån vår B-uppsats vi skrev våren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fått under våra studier, har vi uppmärksammat en variation på tillgången av det bildskapande materialet ute på de berörda förskolorna. Hur materialet är presenterat kan skilja sig genom att materialet står i barnens höjd, på öppna hyllor eller bakom låsta dörrar.Syftet med studien är att beskriva relationen mellan fyra förskollärares syn på bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i åldrarna ett till tre år. Vi avser att jämföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan.Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstå relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet.Det råder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrån det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgänglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten..

Lean is a production philosophy which is about increased resource use while meeting customer requirements. The foundation of lean comes from Toyota and their production philosophy The Toyota Way. Professor Jeffrey k. Liker has worked with Toyota's production philosophy and Lean for a long time and has created a 4 P model and 14 principles that characterize the Toyota production system (TPS), which many sources refer to.The aim of my work is to study the working procedure of asphalt projects from sales to the laid asphalt with a focus on planning and production management. The goal is to examine how the lean philosophy can be applied in planning and production to simplify the flow of asphalt projects based on Likers model and principles.

It becomes more important to consider different behaviour traits in the selection for dairy cows to be suitable in the production systems of today. The purpose of this investigation was to study the genetic background to behavioural traits and the heritabilities for temperament, rank order, aggressiveness, feeding behaviour and for learning behaviour. Moreover, the genetic correlations to other traits were studied. To be included in a breeding programme a trait needs to have enough genetic variation, a moderate to high heritability or to be correlated to another measurable trait. Behaviour is a quantitative trait affected by many genes and the environment.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om erfarna lärare följer läroplanens intentioner om att använda sig av olika arbetssätt och arbetsformer för att främja elevernas kunskapsutveckling i matematik. För att nå detta syfte använde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har använts är observationer och intervjuer med fyra erfarna lärare från två skolor.Resultatet visade att lärarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nämnare. De betonade alla en undervisning som innebär gemensamma genomgångar, repetition av kunskaper, sifferträning, utantillinlärning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. Lärarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlärning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen.

Huvudsyftet med denna studie har varit att studera lärares bemötandeav elever med utagerande beteende. I huvudsak fokuserar studien pålärarna och deras bemötande. Vi har valt att inte titta på elevens beteende,men i bakgrunden belyser vi ändå vad som definierar begreppetutagerande beteende. Vidare beskrivs framgångsrika strategier attbemöta dessa elever. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetoddär vi har gjort observationer och intervjuer av fem läraresbemötande.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall vilka laborativa material som används i samband med additionsalgoritmer med tiotalsövergång. Studien undersöker vidare de laborativa materialens betydelse för elevernas förståelse vid introduktionen av algoritmerna. För att ta reda på detta genomfördes observationer och intervjuer. Resultatet visade på att  laborativa material var vanligt förekommande. Det mest använda laborativa materialet hos de intervjuade lärarna var pengar.

Syftet med detta arbete är att studera det intentionella lärandet ur ett variationsteoretiskt perspektiv. Olika undervisningsmetoder står därför inte i fokus även om dessa kan ha en inverkan på elevers lärande. Frågeställningarna fokuserar på om det som lärarna avsett med lektionerna verkligen var det som eleverna erbjöds lära sig samt vilka möjligheter till lärande som erbjudits eleverna. I detta arbete hämtas objektet för lärandet inom ramen för svenskämnet, närmare bestämt ordbilder. Två forskningslektioner har planerats, utförts och analyserats ur ett variationsteoretiskt perspektiv.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Syftet med denna intervjustudie är att få en fördjupad förståelse för speciallärares syn på sitt arbete med elever i matematiksvårigheter. Studien intar ett didaktiskt inslag och belyser de strategier speciallärare använder sig av i arbetet i den specialpedagogiska verksamheten i samband med elevers svårigheter och hinder i matematikutvecklingen och matematiklärandet.Studien utgår från en kvalitativ ansats och jag har genomfört 10 intervjuer med speciallärare som undervisar i grundskolans år 1-6.I resultatet synliggörs speciallärares uppfattningar om vad som försvårar och hindrar eleven i sin matematikutveckling och i sitt matematiklärande. I resultatet framträder hur speciallärare arbetar med svårigheter och hinder och det framgår vilka strategier de använder i arbetet med eleverna. Speciallärarna uttrycker att elevens svårigheter kan bero på ett antal olika orsaker. Det framkommer en variation i hur speciallärare beskriver sitt arbete med eleverna.