Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros och är en obotlig neurologisk sjukdom. Sjukdomen orsakas av att bindväv ersätter den laterala delen av ryggmärgen vilket leder till impulsbrist och förlamning genom muskelförtvining. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS upplever sitt dagliga liv. Metod: En studie av självbiografier gjordes och gav en helhetsbild av individens upplevelse av sjukdomen. Resultat: Personer med ALS påverkades av sin sjukdom både psykiskt och fysiskt.

Varje år drabbas cirka tio pojkar i Sverige av en sjukdom vid namn Duchennes muskeldystrofi. Duchennes muskeldystrofi är en genetisk obotlig, progressiv neuromuskulär sjukdom som orsakar att ett barn blir funktionsförhindrat och dör tidig. Att ha ett handikappat barn som lider av en obotlig sjukdom medför till ett stort ansvar som innebär en stor förändring i familjens liv. Syftet med denna studie var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med Duchennes muskeldystrofi. Metoden var en litteraturöversikt som bygger på åtta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar som är granskade och analyserade.

År 2006 levde globalt 18 miljoner människor med Alzheimers sjukdom och på grund av den ökade medellivslängden kommer den siffran om 15 år nästintill ha fördubblats. Trots att sjukdomen har varit känd i över 100 år, är Alzheimer än idag något av ett mysterium för forskare och vetenskapsmän och sjukdomen går fortfarande inte att bota. Såväl i Sverige som i övriga världen är det de anhöriga som utgör navet i omsorgen av dessa patienter och omvårdnaden sker ofta inom hemmets fyra väggar. Syftet med den här studien var att undersöka hur anhörigas dagliga liv påverkas av att vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. En litteraturstudie baserad på kvalitativa samt kvantitativa artiklar genomfördes.

Vid kronisk sjukdom påverkas det psykiska och känslomässiga livet för både patienten och dennes anhöriga. Stödjande relationer gör det lättare att anpassa sig till sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av livskvalitet och relationer före och efter stomioperation. Studien baserades på material från internationella vetenskapliga artiklar vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier, att önska mer information före operationen, att sjukdomen leder till isolering före operationen, att ha ett behov av stödjande relationer, att få ett ökat självförtroende efter operationen och att operationen påverkar sexuallivet.

Många gamla spel som spelades på gamla konsoler och datorer kördes på sammamaskin med två eller flera spelare anslutna med egna individuella kontroller. Idag ärinternet väl utspritt och många spel erbjuder multiplayer-spel via internet. Detta varförstås inte möjligt på de gamla konsolerna och datorerna, men med hjälp av deemulatorer som finns för många gamla plattformar idag kan man skapa möjlighetenatt spela över internet i de gamla spelen genom att skicka varje knapptryckning enspelare utför mellan spelarnas datorer och på det sättet emulera det existerandeflerspelarläget i spelet.Kaillera-protokollet, som är baserat Client-server-arkitekturen, är ett protokolldesignat för att spela gamla spel genom emulatorer över nätverk. Det harimplementerats i ett antal populära emulatorer med hjälp av ett tredjepartsbibliotekmed samma namn. Kaillera fungerar genom att synkronisera spelarnas input for eachbild som visas i spelet.

Hopp finns med ända från livets början och är det sista som lämnar människan. Att leva med en långvarig sjukdom innebär för de flesta individer påfrestning som medför att drömmar och förhoppningar grusas. Människor som har hopp kan dock hantera dessa prövningar bättre. Därför kan hoppets närvaro anses som viktigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hopp hos människor som lever med långvarig sjukdom.

I examensarbetet har vi genom utnyttjande av verksamma pedagoger fördjupat våra kunskaper och erfarenheter kring hur man kan verka för en jämställd förskola. Syftet var att synliggöra hur pedagogerna utifrån deras pedagogiska roll aktivt kan verka för en jämställd förskola. Vi utförde en kvalitativ undersökning genom semistrukturerande intervjuer med verksamma pedagoger inom förskolan. Intervjuer med barn utifrån en bild utfördes för att synliggöra deras uppfattningar kring pedagogernas förhållningssätt, bemötande och hur det påverkar dem, slutligen utfördes det deltagande observationer. Enligt pedagogerna arbetar de inte medvetet med jämställdhet inom förskolan.

Diabetes är en kronisk sjukdom som leder till en omställning i det dagliga livet. Olika faktorer så som psykiska, kulturella, sociala och ekonomiska faktorer påverkar en individs förmåga att hantera sin sjukdom, det vill säga den kontext individen lever i påverkar förmågan att hantera sin sjukdom och utföra egenvård. Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar personens förmåga att utföra egenvård vid diabetes typ 2. Denna studie är en integrerad litteraturöversikt som grundar sig på 14 vetenskapliga artiklar. Analysen har skett med stöd av matriser som har underlättat sammanställningen av data.

Att drabbas av en långvarig sjukdom påverkar ofta personens dagliga liv i hög utsträckning. Parkinsons sjukdom (PS) är en långvarig progressiv sjukdom som ger en individuell symtombild av både motorisk och icke- motorisk karaktär. Att leva med PS påverkar personens livssituation. Vid sjukdom genomgår personen en transition, processen innebär att ny kunskap, upplevelser och erfarenheter integreras över tid och blir en naturlig del i dagligt liv. Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelser av transition från frisk till sjuk hos kvinnor med PS.

Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan.

Att leva med Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) innebär stora förändringar, där livskvaliteteten i det dagliga livet kan påverkas på olika sätt. ALS är en obotlig sjukdom som påverkar de motoriska neuronen, det vill säga nervcellerna i ryggmärgen, märgen och hjärnbarken. Detta leder till att kroppens funktioner successivt försämras, vilket kan skapa både ett fysiskt och psykiskt lidande. Syftet med studien var att genom litteraturstudier få mer kunskap kring personers upplevelser av att leva med ALS. Vetenskapliga artiklar granskades och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

BakgrundPsykisk ohälsa är vanligt förekommande och kan uppvisas genom symtom som exempelvis ångest, oro, sömnproblem, stress och självmordstankar. Psykisk ohälsa kan tillsammans med ärftliga faktorer och livshändelser leda till att psykisk sjukdom utvecklas. Det finns fortfarande mycket fördomar och negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom i samhället vilket bidrar till att många inte vågar tala om sin sjukdom. En förklaring till varför det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom är att människor ofta har en dålig kunskap om fenomenet och därför blir rädda för det som är främmande. Sjuksköterskestudenter delar ofta denna allmänna uppfattning gentemot personer med psykisk sjukdom.SyfteSyftet var att beskriva attityder till psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård före, under och efter den kliniska utbildningen inom psykiatrin hos sjuksköterskestudenter i Sverige.MetodFör att kunna besvara syftet valdes metoden kvalitativ forskningsintervju med deskriptiv design.

I Sverige drabbas runt tvåhundra personer av ALS varje år. ALS är en sjukdom som oundvikligen leder till döden, där musklerna försvagas och slutligen leder till helförlamning. Intresse väcktes för sjukdomen och frågan om det går att leva ett liv med god livskvalitet trots denna sjukdom uppstod. Syftet med denna studie är att belysa hur personer med ALS upplever livskvalitet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografiska böcker.

Personer med långvarig sjukdom som bor i ordinärt boende är ofta beroende av stöd och hjälp på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos personer med långvarig sjukdom som bor i ordinärt boende av att vara beroende av stöd och hjälp. En manifest innehållsanalys av 14 vetenskapliga artiklar gjordes. Analysen resulterade i fem kategorier, att vårdare inte uppfyller behoven, att förlora privatliv och värdighet, att vara en börda för andra, att vårdare kan bidra till acceptans att ta emot hjälp, att vara känna oro och frustration i vardagen. Personer upplevde att okända och för stort antal vårdare var negativt.

Att drabbas av kronisk sjukdom innebär många förändringar i personens liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en kronisk smittsam sjukdom. Elva internationellt publicerade vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju kategorier. Att få diagnosen innebar förändring, att känna oro, rädsla och osäkerhet, att känna sig ensam och nedvärderad, att känna skuld och orenhet, att ha dålig hälsa och känna sig begränsad, att känna stöd och trygghet och att sträva efter ett normalt liv medförde nya rutiner. Sjukdomen medförde en vändpunkt i livet men orsakade också rädsla för stigmatisering och osäkerhet över vad som skulle hända.