Utgångspunkten för denna uppsats är en förstudie om den trådlösa tekniken Near Field Communication (NFC), som vi författare genomförde via en enkät. Några av svaren på enkäten som berörde ämnet riskbeteende fick oss att undra varför respondenter svarade som de gjorde på vissa frågor, då detta kunde innebära att de tog en risk med personlig information. Detta ledde till att vi ville ta reda på varför och till vilken gräns personer är villiga att ta risker med ny teknik, men även vilka Variabler som spelar in i deras beslut att använda eller inte använda ny teknik. Vårt tillvägagångssätt är en litteraturstudie för att förstå vad som menas med användbarhet, riskbeteende och pålitlighet samt hur dessa hänger ihop. Efter att vi bildat oss en uppfattning om dessa och fördjupat oss lite mer inom ämnena, så genomförde vi intervjuer för att se hur den information vi forskat fram förhöll sig till våra respondenter.

Finanskrisen år 2008 drabbade fordonsindustrin hårt. Scania var ett av företagen som tvingades skära ner på kostnader för att svara för reducerad försäljning. När många andra företag valde att säga upp personal valde Scania att införa en fyradagarsarbetsvecka med 10 procent löneminskning för samtliga anställda. Syftet med denna uppsats är att utreda varför Scanias ledning valde att finna alternativa tillvägagångssätt för att spara kostnader istället för uppsägning av personal. Vi har ämnat undersöka vilka omständigheter som låg till grund för genomförandet av fyradagarsveckan samt vilka målen med valt tillvägagångssätt var.

The purpose of this Bachelor thesis in Economics at Lund University is to try to establish the correlation between the value change of retail real estate buildings in Sweden and macro economic variables. The principal method is the multiple regression model and it is used to estimate the basic model. The basic model is enhanced by estimating some 30 models and the result is two good models. The difference between the basic model and the two better models are small but important. In the lagged basic model, the same variables are used as in the basic model but with different time lags.

Syftet med denna undersökning var att undersöka den digitala kompetensen hos en grupp elever i årskurs nio på en skola i Stockholmsområdet. Utöver detta undersöktes några utvalda Variabler för att avgöra deras eventuella inverkan på den digitala kompetens eleven tillägnat sig. Begreppet digital kompetens utnyttjas bland andra av EU-parlamentet och organisationen OECD vilka publicerat varsin skrift rörande nyckelkompetenser för livslångt lärande. Dessa två ger, tillsammans med en norsk undersökningsgrupps publikation, en gemensam definition av begreppet digital kompetens. Denna undersökning fokuserade dock enbart på ordbehandling, ett område inom den digitala kompetensen.Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av en provliknande enkät där eleverna fick besvara frågor rörande ordbehandling.

Denna uppsats har gjorts på uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de åländska företagens omsättningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsättningsindex kan användas för att förklara olika branschindex på Åland.Jag har även tagit fram två olika modeller på ledande indikatorer från Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna är svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna använder olika fördröjningar på dessa fem indikatorer som förklaringsVariabler. Modell 1 använder utvalda fördröjningar och Modell 2 använder glidande medelvärden på fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de två modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsättningsindex och de olika branschindexen. Båda modellerna förklarar Ålands omsättningsindex bra.

Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förändrats under perioden 1986-2002. Utgångspunkten är att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har på attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frågeställningen är vilka samband man kan se mellan dessa tre Variabler och attityder till arbetslöshet.Metod och material: Studien bygger på statistiska analyser av studierna Åsikter om den offentliga sektorn 1986 samt Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som använts för analysen.Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna är dock politiska sympatier.

Regional säkerhetskomplex-teori är en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver säkerhet som något som sker framför allt på en regional analysnivå. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv. I den här uppsatsen försöker jag ta reda på vad den här teorin tillför till förståelsen av säkerhetspolitik, utöver vad vi lär oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom två fallstudier där de olika teorierna jämförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfären med fokus på Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional säkerhetskomplex-teori har både för- och nackdelar jämfört med dominerande teorier.

I JAS 39 Gripen finns funktioner, kallade uppdragsberäkningar, som informerarpiloten om hur mycket bränsle och tid som förväntas gå åt för att slutföra detaktuella flyguppdraget. Uppdragsberäkningsdelen är stor och komplex och genomatt göra en modell av uppdragsberäkningarna kan man enklare simulera och verifieradem innan införandet av en ändring. I detta examensarbete har en modellav koden implementerats i MATLAB/Simulink.Under arbetet har en bränsleberäkningskärna och en accelerationsberäkningsfunktionmodellerats. I samband med modelleringen har modelleringsmetoder utvecklatsför vanligt förekommande dataobjekt och funktionaliteter i koden, såsom Variabler,loopar och if-satser. En stor del av arbetet har handlat om validering av modellen mot originalkoden.

Bakgrund: Dagligen diskuteras utländsk makroekonomiska data i svensk media, där förväntningarna på utvecklingen av dessa sätts i sammanhang med utvecklingen på den svenska börsen.Syfte: Målet med den här studien var att utröna i hur stor utsträckning denna information kan anses vara betydande för en aktieinvesterare med kapital på den svenska börsen. Hänsyn togs även till börscykler samt varierande tidsperioder.Genomförande: Med grund i the Arbitrage Pricing Theory genomfördes multipla regressionsanalyser, med det svenska indexet OMXS30 som beroendevariabel. Undersökningarna baserades på månadsdata för perioden april 1991 till och med augusti 2006. Den makroekonomiska datan försköts därtill en period för att ta hänsyn till Variablernas eventuella fördröja effekter på Stockholmsbörsen.Resultat: Integrationen mellan börserna visade sig ha ökat över tiden, med undantag för extraordinära perioder som IT-boomen, där makroekonomiska fundamentaldata istället slås ut. En positiv utvecklingen av långräntan samt konsumentförtroendet i USA tyder på en samtida börsuppgång i Sverige.

Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton Variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av Variablerna inom anknytning, en av Variablerna inom impulsivitet och en av Variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av Variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten.

Fastighetsmarknaden i Stockholms innerstad är något som berör. Räntorna är för närvarande oerhört låga vilket har gjort att priserna har skjutit i höjden. Vidare talas det mycket om de så kallade lockpriserna, där budgivningarna ibland har gjort att köparen av en bostadsrätt har känslan av att de har blivit lurade in i något de inte kommer att klara av. Denna uppsats syftar därmed till att få en djupare inblick i bostadsrättspriserna i Stockholms innerstad och hitta förklaringar till prisskillnader. Till grund för undersökningen ligger 64 stycken lägenheter; ett respektive tre rum och kök, som sålts under 2005 i Vasastan, byggda mellan åren 1859 ? 1944.

Denna studie undersöker om de attribut som tillskrivs en lång person kan påverka ett anställningsförfarande till den grad att rekryteringskonsulten kommer att diskriminera och kategorisera kortare personer till fördel för de längre. Den mäter även huruvida den längre personen kommer anses vara mer lämpad för en chefstjänst samt om den längre personen tillskrivs fler positiva attribut än den kortare personen. Genom en enkätundersökning, bedömde 60 rekryterare ett CV samt personligt brev med en bild. För att undersöka effekten av längd på anställningsrelaterade Variabler manipulerades bilden digitalt, så att den sökande framstod som lång i den ena versionen och kort i den andra versionen Rekryterarna bedömde om personen på CV:et var anställningsbar för en roll som chef över projektkontoret. Arbetsuppgifterna skulle vara strategiska men också operativa i form av projektledning för företagets största och viktigaste konto.

Hälsa och arbetslivet är två nämnvärda faktorer i dagens samhälle. Inom många yrken anses kraven ha ökat (Marklund, 2000), och man försöker få bukt med vad inom arbetsuppgifterna som gör att många människor blir sjuka och sjukskriva. Ifrågasättande om arbetsplatsen kan ses som en förklaring till de höga sjukantalen har kommit på tal där undersökningar först och främst har fokuserat på huruvida arbetstillfredsställelsen har effekt på arbetstagarens produktivitet, men även på huruvida den påverkar arbetstagarens hälsa (Freeman, 1999). Utifrån detta har vi valt att undersöka arbetstillfredsställelsens samband på just individers hälsa. Syftet med den här studien är att undersöka om arbetstillfredsställelsens har ett samband med personers hälsa i Sverige.

Syftet med Sveriges utbildningssystem är att göra det möjligt för alla, oavsett ekonomiskförutsättning, att tillgodogöra sig en högskoleexamen. Trots det är det långt ifrån alla somväljer att utnyttja den rättigheten. Den här studien använder regressionsanalys av olikatidsserier för att förklara vilka faktorer som påverkar antalet inskrivna studenter ihögskolan. Syftet med studien är att med hjälp av olika samhällsekonomiska och politiskaVariabler göra uppskattningar av hur många studenter som i framtiden kommer att söka sigtill högskolan. De förklarande Variablerna som används i regressionerna är arbetslöshet,antalet 19-åringar i befolkningen, maximalt studiebidrag, maximalt studielån samt endummy-variabel från 2011 då det infördes en kostnad för utländska studenter att studera iSverige.

Det finns mycket litteratur som visar hur viktigt det är att företag uppnår tillväxt, både för skapandet av nya arbeten och för landet som helhet. För att företagen skall lyckas med detta är det viktigt att de vet hur de skall gå tillväga. Det är därför väldigt angeläget att klargöra vilka faktorer, eller drivkrafter som förklarar tillväxten i företagen. Syftet med den här studien är att utveckla detta kunskapsområde ytterligare genom att utveckla och testa en modell över faktorer som kan förklara tillväxt i småföretag. Metodiken för att utveckla modellen har varit deduktiv, där tidigare forskning legat till grund för modellens uppbyggnad.