Detta Ă€r en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhĂ„llandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmĂ„gor samt detta förhĂ„llandes inverkan pĂ„ prestation. Studien Ă€r baserad pĂ„ övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformulĂ€ret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelĂ„g mellan resultat pĂ„ kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk ÅngestbenĂ€genhet, Psykisk ÅngestbenĂ€genhet, StresskĂ€nslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk Ă„ngestbenĂ€genhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka och analysera nÄgra uppfattningar av den skrivna textens utformning i ÄtgÀrdsprogram för elever i grundskolan. I studien deltar tre skolledare och tvÄ lÀrare som alla företrÀder tre olika skolor. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer samt genom kompletterande textanalyser av totalt nio avidentifierade ÄtgÀrdsprogram, tre frÄn vardera skola.Resultatet utifrÄn intervjuutsagorna visar att det förekommer bÄde likheter och skillnader nÀr det gÀller respondenternas uppfattningar om hur och för vem ÄtgÀrdsprogram skrivs. Samtliga respondenter framhÄller vikten av att bÄde elev och vÄrdnadshavare nÀrvarar nÀr ett ÄtgÀrdsprogram upprÀttas. Samtidigt framkommer vissa skillnader i frÄga om yrkesansvar för rektorer respektive lÀrare.

Denna studie syftade till att belysa vad som i musiklektionssammanhang fÄr gitarrelever att uppleva lust att lÀra och vad som ökar respektive minskar deras motivation att öva pÄ sitt/sina instrument ur ett elevperspektiv. Studien syftade Àven till att diskutera vikten av kvinnliga förebilder inom musikvÀrlden samt att undersöka om pojkar respektive flickor resonerar olika om en framtid med musiken i sina liv. En fenomenologisk metod har tillÀmpats för att uppnÄ syftet och datainsamlingen skedde genom kvalitativa forskningsintervjuer.Resultatet visar att det essentiella i elevernas upplevelser av vad som ökar deras lust och motivation Àr Personligt inflytande, LÀrarens positiva bemötande och KÀnsla av sammanhang och gemenskap. Det essentiella i deras upplevelser av vad som minskar lusten och motivationen Àr Att inte förstÄ varför, Att inte bli sedd som individ, Bristen pÄ personligt inflytande och KÀnslan av att inte utvecklas. Studien kan Àven konstatera att kvinnliga förebilder Àr av stor vikt inom musikvÀrlden för ? utöver att finnas dÀr som inspirationskÀllor för kvinnor att identifiera sig med ? att pÄvisa det faktum att det faktiskt Àr möjligt att lyckas som kvinna i de mansdominerade omrÄdena inom musikerbranschen..

Medarbetares kompetens gÄr inte att vÀrdesÀtta i kronor för företag men det finns andra sÀtt de kan redovisa sina medarbetare, ofta företagens största resurs. Denna uppsats handlar om hur humankapital redovisas i Ärsredovisningarna hos Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB för Ären 1997, 2001 och 2005. Vi undersöker dels om den regelstyrda redovisningen gÀllande humankapitalet finns med och dels vilka frivilliga upplysningar bankerna lÀmnar i respektive Ärsredovisning. De aktuella författare och forskare, vars publikationer, inom detta omrÄde vi har anvÀnt oss av har alla förslag pÄ olika mÄtt om hur humankapital kan redovisas. Dessa mÄtt och de som finns i gÀllande regelverk har vi sedan tillsammans med vÄr egen definition av humankapital omarbetat till en checklista för att ha som stöd i innehÄllsanalysen av Ärsredovisningarna.

Det Àr viktigt för blivande och befintliga butikschefer att skapa arbetsmotivation hos sin personal dÄ medarbetarna Àr företagets viktigaste resurs. Butikschefer fÄr vara beredda pÄ att personalmÀngden kan variera och det Àr dÀrför viktigt att kunna motivera sÄvÀl fÄ som mÄnga medarbetare till att arbeta. Denna uppsats syftar till att, utifrÄn butikschefens perspektiv, beskriva hur butikschefen agerar nÀr det gÀller att motivera sin personal till att arbeta, i en stor butik med mÄnga medarbetare respektive en liten butik med fÄ medarbetare. Detta görs för att kunna klarlÀgga de likheter och skillnader som finns i butikschefens agerande med medarbetarnas arbetsmotivation beroende pÄ dennes personalmÀngd. För att fÄ en inblick i verkligheten har vi intervjuat tvÄ butikschefer, en i en stor butik respektive en i en liten butik och jÀmfört deras tillvÀgagÄngssÀtt i att motivera sin personal till att arbeta.

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 Ärs stavningsreform. Undersökningen strÀcker sig frÄn 1906 till 1926 och omfattar alltsÄ en period pÄ 20 Är. De tidningar som ingÄr i undersökningen Àr Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades pÄ denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hÄllning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare Ă„r upplever friluftslivsundervisningen i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive pĂ„ landsbygd. Följande frĂ„gestĂ€llningar har anvĂ€nts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad fĂ„r de lĂ€ra sig? Vad gör eleverna pĂ„ friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingĂ„r? Finns det nĂ„gon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever frĂ„n en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa pĂ„ respektive skola?MetodTvĂ„ intervjuer, sĂ„ kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever frĂ„n en landsbygdsskola respektive tre elever frĂ„n en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever gĂ„r i Ă„r nio pĂ„ kommunala grundskolor. Även de bĂ„da skolornas arbetsplan för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa har granskats.

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden stÄr inför en stor förÀndring. De snart pensionsfÀrdiga medlemmarna av Rekordgenerationen (födda 1945-54) Àr pÄ vÀg att lÀmna arbetslivet, samtidigt som den unga MeWe-generationen (födda 1980-89) precis har tagit, eller skall ta, klivet in i företag och organisationer. Forskare menar att ett generationsskifte kommer att medföra Àndrade attityder, instÀllningar och vÀrderingar i samhÀllet och dess institutioner, dÄ varje generations förhÄllningssÀtt till livet Àr unikt. FrÄgan Àr hur dessa grundlÀggande attitydskillnader avspeglas i de olika generationernas sÀtt att se pÄ ledarskap, och chefens roll, i en organisation.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och jÀmföra hur attityderna kring ledarskap ser ut bland nÄgra medlemmar ur MeWe-generationen respektive Rekordgenerationen. Anledning till att vi valt detta syfte Àr att vi vill se hur krav, förvÀntningar och önskningar pÄ chefer kan komma att förÀndras, i och med genrationsskiftet av arbetskraft i organisationer.Genomförande: I avsikt att ta reda pÄ studiens syfte, har vi genomfört 14 samtalsintervjuer med sju respondenter ur respektive generation.

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförÀndring Àven erfarit att vanorna förÀndrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hÄllbarhetsprogram. Studien syftade Àven till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förÀndringen. Datainsamling har skett via tvÄ enkÀter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och mÀn i Äldern 25-66.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om vi genom att öka medvetenheten hos elever om olika intelligenser kan frÀmja deras individuella inlÀrning. Genom att aktivt arbeta med fem av Howard Garders Ätta intelligenser introducerades eleverna till olika inlÀrningsstilar, som de sedan Àven fick arbeta med i ett temaarbete om sagor. Metoderna vi anvÀnde oss av för att mÀta om en ökning skett gÀllande medvetenheten om intelligenser och om den individuella inlÀrningen dÀrmed frÀmjats, var tvÄ enkÀttillfÀllen samt sju loggbokstillfÀllen. Den första enkÀten, intervjuenkÀten, presenterades i början av praktiken, innan arbetet med intelligenserna pÄbörjats. Den andra enkÀten, utvÀrderingsenkÀten, genomfördes i slutet pÄ praktiken för att se om en ökning av medvetenheten om intelligenser och individuell inlÀrning skett.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra intervjupersoner som Àr lÀrare pÄ tvÄ olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lÀrande. Jag avser att jÀmföra deras upplevelser mot styrdokument lÀroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig pÄ en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lÀrare frÄn de bÄda gymnasieskolorna och tvÄ gruppintervjuer med elever frÄn respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lÀrare pÄ respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen Àr att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, dÀremot ansÄg inte lÀrarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik.

Syftet med studien var att genom textanalys granska sprÄket i tre valda lÀroböcker inomÀmnet matematik, pÄ gymnasial nivÄ, med tonvikt pÄ deras lÀsbarhet. De tre valdalÀroböckerna, Matematik 4000 Kurs C BlÄ, Matematik frÄn A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal & Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende pÄ deras samspel mellantext, bilder och figurer, orsakssamband, ovanliga ord, Àmnesspecifika ord, sammansatta ord,lÄnga ord, ordlÀngd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslÀngd ochmeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nÀmnda perspektiv.

Systemutveckling gentemot försvarsindustrin kan i mÄnga fall bli komplext och innefatta vÀldigt stora projekt. Samtidigt har utvecklingen av modelleringsverktyg fortsatt och anvÀndningen av modellering har blivit ett potentiellt verktyg för att garantera kvalitativa kravdokument.Studien har studerat vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta modell- respektive dokumentbaserat i projekt gentemot försvarsindustrin. Modellbaserat refereras i rapporten som anvÀndning av modeller för att skapa kravdokument medan dokumentbaserad utveckling innebÀr en mer traditionell syn pÄ utvecklingen dÀr krav formuleras i fritext och sedan lÀmnas över till ansvariga för implementering.Studien har med hjÀlp av intervjuer som frÀmsta datainsamlingsmetod med projekt involverade i utveckling av system gentemot försvarsindustrin identifierat fördelar och nackdelar med de bÄda respektive metoderna. Studien har kommit fram till att arbeta modellbaserat garanterar en hög kvalitet och har en förmÄga att hantera en hög komplexitet, dÀremot Àr metoden mer beroende av verktyg och kompetens jÀmfört med dokumentbaserad utveckling. Den dokumentbaserade utvecklingsmetoden karaktÀriseras av att vara en enkel metod utan nÄgot specifikt verktygsberoende, dÀremot har metoden visat sig vara olÀmplig för komplexa och stora projekt dÀr spÄrbarhet i kraven Àr kritisk..

Detta examensarbete ingÄr i kursen Y0009B vid LuleÄ Tekniska Universitet, dÀr jag gjort en rapport med en övergripande jÀmförelse kring vÀgmodellering i Civil 3D 2015 och Novapoint 18.30 som idag Àr de tvÄ vanligaste vÀgprojekteringsprogrammen i branschen. JÀmförelsen har skett utifrÄn den erfarenhet jag skaffat mig under min studietid dÄ jag kommit i kontakt med de bÄda programmen. Genom att övergripande förklara hur vÀgmodellering gÄr till och visualisera med hjÀlp av bilder, Àr tanken att detta ska bidra till att skapa förstÄelse för den som lÀser rapporten. JÀmförelsen baserades pÄ programmens respektive funktioner och hjÀlpmedel, som sedan stÀlldes mot varandra och dÀr jag senare upptÀckte att programmen visade sig ha mÄnga likheter men Àven en del olikheter. UtifrÄn jÀmförelsen och den uppfattning jag skapat mig kring programmen anser jag att Civil 3D ligger steget före i utvecklingen p.g.a.

WM-data tillhandahÄller en lösning för mobil arbetsorderhantering. Lösningen innehÄller planeringsverktyg med Àrenden, personal och karta och möjlighet att leverera arbetsorder till fÀltpersonal. Den innehÄller dessutom handhÄllna mobilenheter, vilka fÀltpersonalen anvÀnder för att ta emot aktuella arbetsorder. Vissa kunder önskar ytterligare en modul i denna mobila lösning. Den nya modulen skall anvÀndas för att kontinuerligt rapportera in genomförda ÄtgÀrder i snöröjningssammanhang. Detta examensarbete gÄr ut pÄ att utveckla den hÀr modulen för att registrera snöröjning respektive sandning. Applikationen exekveras pÄ en PDA, en sÄ kallad Pocket PC med Windows Mobile 5.0.