Syftet med undersökningen Àr att studera ungdomars intressen och instÀllning till samhÀllet, och dess institutioner, samt etiska stÀllningstaganden, rörande droger, brott och om att fÄ respekt, i förhÄllande till i vilken miljö ungdomarna spenderar sin fria tid. UndersökningsfrÄgorna kretsar kring om nÄgot mönster kan ses, och hur det i sÄ fall ser ut, nÀr det gÀller social instÀllning och intressen bland fritidsgÄrdsaktiva ungdomar i jÀmförelse med föreningsidrottade, i en mindre stad i jÀmförelse med en större, bland barn till förÀldrar med lÄg respektive hög yrkeskvalifikationsnivÄ, separat respektive sammanboende, med etnisk svensk eller annan bakgrund samt vilket av dessa eventuella mönster som syns vara tydligast. Teoribakgrunden bestÄr av definitioner av de centrala begreppen social, prosocial, antisocial, yrkeskvalifikationsnivÄ,habitus, fÀlt och olika former av kapital, samt teorier och tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning, stadier av moraliskt resonerande, samt fritidsgÄrden och utveckling av antisocialt beteende. Studien har genomförts i form av intervjuer med anvÀndande av enkÀt under ledning. Urvalsgrupperna har bestÄtt av sammanlagt 77 ungdomar, mellan 15 och 19 Är, pÄ tvÄ fritidsgÄrdar i södra Sverige (undersökningsgrupper) samt i idrottsföreningar pÄ respektive orter (kontrollgrupper). NÀr det gÀller huvudanalysperspektiven syns förÀldrarnas yrkeskvalifikationsnivÄ, efter en kvantitativ analys, ha störst samband med instÀllningen till polisen och mopedfortkörning i Lillstad (dÀr arbetarbarnen har en nÀrmast antisocial instÀllning). I övrigt visar fritidsgÄrdsaktivitet i jÀmförelse med föreningsidrottande pÄ tydligast mönster med störst skillnader avseende instÀllning till polisen i Storstad samt för bÄda orterna nÀr det gÀller instÀllning till skolan och studieinsats samt intresset för musicerande. Ungdomarna pÄ denna studies fritidsgÄrdar har en generellt prosocial instÀllning. I Storstad Àr instÀllningen överlag mer prosocial bland de fritidsgÄrdsaktiva Àn de lokala föreningsidrottarna i kontrollgruppen. Enda gemensamma undantaget Àr instÀllningen till polisen..

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad man kan förvÀnta sig för refraktionsfel av barn genom att undersöka en Äldersgrupp frÄn nio till elva Är med Mohindra nÀrretinoskopi. Resultaten skulle sedan jÀmföras med fem andra studier gjorda inom omrÄdet. Syftet var vidare att fördjupa sig inom emmetropisering och refraktionsutveckling.Metod: 77 barn frÄn tre skolor i Vadstena kommun i Äldrarna 9 till 11 Är undersöktes under april 2009 med Mohindra nÀrretinoskopi. De sfÀriska ekvivalenta refraktionsmedelvÀrdena togs fram och jÀmfördes med likvÀrdiga resultat frÄn fem andra studier genomförda i olika lÀnder.Resultat: De sfÀriska ekvivalenta medelvÀrdena var för 9-, 10- och 11-Äringar +1.29 D, +0.97 D respektive +1.22 D för pojkarna och +1.00 D, +1.22 D respektive +0.92 D för flickorna i Vadstena. I de asiatiska studierna var medelvÀrdena mot mer myopi medan den svenska och chilenska studien liknade medelvÀrdena frÄn studien i Vadstena.Slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att refraktionsutvecklingen tenderar att gÄ mot mer negativa vÀrden med ökande Älder, dock Àr det lÄngt ifrÄn alla barn som blir myopa nÀr de börjar skolan.

I detta arbete har jag haft för avsikt att belysa, analysera och skapa förstÄelse för bilden av fordonseleven sÄ som den framtrÀder via fordonseleverna sjÀlva, men Àven via elever vid samhÀllsprogrammet. Teoretiskt utgÄr studien frÄn den hermeneutiska forskningsmetoden dÀr tolkningen Àr det centrala. Det empiriska materialet bestÄr av skriftliga brev som 15 samhÀllselever och 16 fordonselever skrivit. Vid analysen av det empiriska materialet utkristalliserade sig olika teman som presenteras utifrÄn hur samhÀllseleverna respektive fordonseleverna upplever och beskriver fordonseleven. Inom ramen för studien konstateras att bilden av fordonseleven varierar beroende frÄn vilket perspektiv den belyses.

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 Ärs stavningsreform. Undersökningen strÀcker sig frÄn 1906 till 1926 och omfattar alltsÄ en period pÄ 20 Är. De tidningar som ingÄr i undersökningen Àr Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades pÄ denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hÄllning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare och ungdomar anser vara det viktigaste respektive det mest anvÀndbara inom svenskÀmnet, samt om och i sÄ fall hur dessa uppfattningar skiljer sig frÄn varandra.Metoden Àr kvalitativ, och undersökningen har genomförts via intervjuer. Informantgruppen bestÄr av fem ungdomar mellan 19-22 Är samt fem svensklÀrare.Resultaten av vÄr studie visar att lÀrarnas uppfattning av vad svenskÀmnet innebÀr varierar mellan olika lÀrare. Det som anses vara viktigast inom Àmnet för sÄvÀl lÀrarna som ungdomarna Àr skriftsprÄklig och muntlig kompetens. Det Àr Àven dessa kompetenser som de bÄda informantgrupperna anser vara de mest anvÀndbara.Den största skillnaden mellan lÀrarnas och ungdomarnas uppfattningar Àr att lÀrarnas utsagor Àr av mer generell art medan ungdomarnas Àr mer specifika, dÄ ungdomarna utgÄr frÄn sina egna upplevelser.Undersökningen visar Àven att samtliga ungdomar har upplevt brister i de kompetenser som svenskÀmnet förvÀntas ge, men att detta inte skett i nÄgon större omfattning. De upplevda bristerna Àr situationsspecifika, vilket gör det svÄrt för skolan att ÄtgÀrda dessa..

Personer med autismspektrumtillstÄnd har en nedsatt social förmÄga och tidigare forskning har visat att dessa personer har ett annorlunda sÀtt att se pÄ och tolka information uttryckt i ansikten jÀmfört med normalt utvecklade individer. Vi har i vÄr studie mÀtt förekomst av autistiska personlighetsdrag mÀtt med Autism-Spectrum Quotient (Baron-Cohen, Wheelwright, Skinner, Martin & Clubley, 2001) och minnesförmÄga för ansiktsemotioner genom ett two-alternative forced choice test dÀr bilder pÄ ansiktsemotioner uttryckta i höger- respektive vÀnsterhalvprofil och uttryckta företrÀdelsevis i övre respektive nedre delen av ansiktet presenterades för de 71 försöksdeltagarna. Vi har kunnat visa ett negativt linjÀrt samband (r = -.30, n = 71, p = .013) mellan autistiska personlighetsdrag och minnesförmÄga för ansiktsemotioner, dÀr ett större antal autistiska personlighetsdrag var korrelerade med en sÀmre minnesförmÄga. Vi fann ocksÄ generellt en försÀmrad minnesprestation för de emotioner som frÀmst uttrycks i övre delen jÀmfört med nedre delen av ansiktet (Wilks lambda = .494, F (1, 69) = 70.713, p < .0005, effektstorlek = .51), men dÀremot ingen signifikant skillnad för om emotionerna presenterades i höger eller vÀnster halvprofil. Inte heller framkom nÄgon interaktionseffekt mellan autistiska personlighetsdrag, halvprofil och var i ansiktet emotionen frÀmst uttrycks..

Syfte: Att utifrÄn utvalda scenarios identifiera vilka möjliga effekter som anvÀndandet av OLAP kan leda till. Genom en diskussion om nyttan med OLAP, efter att ha presenterat de scenarios som uppkom efter fallstudien, ge lÀsaren en ökad förstÄelse över hur olika brancher kan dra nytta av OLAP i deras respektive omrÄden och visa hur kraftfullt OLAP kan vara för organisationer och verksamheter.ForskningsfrÄga: Vilka möjliga effekter kan OLAP tillföra i en verksamhet?Metod: En kvalitativ metod kallad fallstudie antogs till denna studie dÄ ett antal scenarios arbetades fram. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av en kvalitativ metod.Teori: Kapitlet inleds med en förklaring till OLAP och dess komponenter. HÀr förklaras OLAP, datalager, data mining, datakvalité, datalagrets datastruktur, stjÀrnschema, samt snöflingeschema.Resultat: Ett antal scenarios arbetades fram med utgÄngspunkt frÄn existerande verksamheter och samhÀllssektorer.

Syftet med studien var att jÀmföra nÄgra pedagogers uppfattningar om sitt arbetssÀtt och om barns lÀrande och utveckling i Äldersblandade respektive Äldersindelade barngrupper i förskolan. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med pedagoger som arbetar pÄ tre olika förskolor med olika ÄlderssammansÀttningar. Materialet analyserades utifrÄn en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssÀtt var att pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens Älder och utvecklingsnivÄ skapar möjligheter för det egna arbetssÀttet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lÀrande och utveckling var att barn lÀr av att vara tillsammans samt att gruppsammansÀttningen utgör möjligheter för barnens lÀrande.

En ny vÀrld har skapats med Internets möjligheter till marknadsföring med sociala medier i centrum. Det har satt marknadsföraren pÄ okÀnd mark dÄ sociala medier introducerar helt nya prövningar dÄ konsumenten sjÀlv kan styra över det publicerade materialet som ett företag vÀljer att lÀgga ut. Kommunikationens tillvÀgagÄngssÀtt mellan en kund och ett företag har förÀndrats, och dÀrmed Àven beteendemönstret för respektive part. Detta leder till mÄnga frÄgetecken som; hur gÄr företaget tillvÀga? BehÄller vi ett traditionellt angreppssÀtt? Aggressivt eller passivt? Viralt eller direkt?Studien tar an ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr tvÄ aktuella aktörer pÄ marknaden har valts ut och dÀrefter intervjuats.

Studien handlar om att utveckla en förstÄelse för ?Lagen om valfrihet? ur bistÄndshandlÀggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare dÀr samtliga har serviceinsatser frÄn olika utförare. Utförarna Àr de företag som har en verksamhet inom hemtjÀnst för Àldre.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr en analysera och kartlÀgga skillnaden mellan utvalda svenska hedgefonder utifrÄn de prestationsmÄtt författarna stÀllt upp. I och med detta syfte ge en helhetsbild av de enskilda fonderna samt jÀmföra deras utveckling under angiven tidsperiod. Vidare Àmnar vi undersöka de förvaltningsarvoden som utgÄr för respektive fond samt Alphas betydelse för en hedgefondförvaltare.Metod: Skribenterna har undersökt den svenska hedgefondsmarknaden under en treÄrsperiod (2003-04-28 till 2006-04-28) dÀr författarna valt ut Ätta hedgefonder som varit verksamma under perioden. För att sÀkerstÀlla undersökningen har undertecknade anvÀnt teoretiska modeller sÄsom Sharpekvoten och Jensens Alpha, för att se till hedgefondernas riskjusterade avkastning samt den överavkastning som förvaltarna till respektive hedgefond presterat.Slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta hedgefonder levererat en positiv absolut avkastning under tidsperioden. SÄledes kan inte nÄgra generella slutsatser dras som att alla svenska nationella hedgefonder presterat en positiv avkastning.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva, analysera samt diskutera möjligheter till förbÀttringar av ekonomistyrningen i kommunal- respektive fristÄende förskola inriktade mot barn med sÀrskilda behov.Metod:Studien har genomförts med en fallstudie dÀr datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Som forskningsmetod har vi anvÀnt oss av en iterativ process. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska perspektiv som anvÀnds i studien behandlar ekonomiska styrinstrument för fristÄende och kommunal verksamhet. FrÀmst har teorier kring budget, balanserat styrkort och ansvarsenheter behandlats. Empiri:Den empiri som samlats in frÄn studieobjekten, Uroxen ochHabiliteket, har varit information frÄn ledningen rörande de ekonomiska styrinstrument som anvÀnds i förskolan.

Uppsatsen 'FörtÀtning' inom stadsplanering bygger pÄ en empirisk artikelstudie och behandlar hur begreppet 'förtÀtning' togs upp i dagstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborg-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning, under perioden 1 januari 2007 till 20 april 2008. Fokus har legat pÄ vad skribenterna kan ha menat nÀr de anvÀnt begreppet inom stadsplanering, vilka argument som togs upp för respektive emot 'förtÀtning' samt vilken uppfattning tidningslÀsarna kan ha fÄtt om 'förtÀtning'. Stöd och inspiration hÀmtades frÄn diskursanalys. NÀr begreppet 'förtÀtning' anvÀndes inom stadsplaneringssammanhang gav studien att skribenterna generellt syftade pÄ nÄgon typ av nybyggnation inom befintlig bebyggelse. En mÄngfald av varianter av 'förtÀtning' förekom beroende pÄ i vilket sammanhang, i vilken kontext, begreppet förekom. De argument som framfördes Àr exempel pÄ kontext som kan ha pÄverkat betydelsen av begreppet 'förtÀtning'. MÀngden argument varierade mycket mellan de fem tidningarna, ocksÄ den relativa fördelningen mellan antal argument för respektive emot 'förtÀtning' var olika mellan tidningarna.

B-ESR Ă€r en ospecifik inflammatorisk markör vilken fungerar som en indikator pĂ„ förekomst av kroniska infektioner samt maligna tillstĂ„nd. Metoden för analys av B-ESR som anvĂ€nds i idag Ă€r modifierad enligt Westergrens metod, vilken bygger pĂ„ att fyra delar blod spĂ€ds med en del isoton citratlösning i ett vacutainerrör (100×9mm). Provröret blandas noga, placeras vertikalt i rumstemperatur varefter hastigheten för sedimentation av erytrocyterna mĂ€ts i mm efter 60 min. Analysen Ă€r tidskrĂ€vande och mĂ„nga yttre faktorer kan inverka vilka kan leda till felaktiga analysresultat.Syftet med denna studie var att jĂ€mföra instrumentet ESR-100 (Westergren) med Alifax Roller 20 PN som anvĂ€nder en mikrokapillĂ€raggregationsmetod. Genom registrering av den optiska densiteten i relation till koncentrationen av erytrocytaggregat som finns nĂ€rvarande vid analystillfĂ€llet konstruerar instrumentet en sedimentationskurva för varje prov.

Abstract Syftet har varit att studera attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gÀllande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella lÀggning inom olika yrken. De metoder som anvÀnds har varit en enkÀtundersökning, som besvarats av bi- och homosexuella ungdomar i Äldern 15-20 Är och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna tror att det finns yrken som det Àr enklare respektive svÄrare att vara öppen med sin lÀggning inom. Det Àr olika yrken som upplevs vara svÄrare respektive enklare beroende pÄ om man Àr kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som snickare och inom industri.