Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades.

Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades.

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta med frågor som rör jämställdhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun.

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett ökande samhällsproblem och övervikten och/eller fetman kan påverka barnen och ungdomarnas hälsa. Det ligger mycket skam och skuld i att ha övervikt och/eller fetma och för att sjuksköterskan ska kunna ta upp ämnet på ett bra sätt krävs god kunskap och förståelse om hur detta påverkar barnen och ungdomarnas vardagsliv. Syftet med examensarbetet är att belysa hur barn och ungdomar upplever att deras övervikt och/eller fetma påverkar vardagslivet. Examensarbetet baseras på en systematisk litteraturstudie som består av åtta kvalitativa artiklar vilka har analyserats utifrån Axelssons (2012) modell. Resultatet presenteras i tre huvudteman med åtta underliggande underteman.

Den här uppsatsen undersöker vardagen genom dess läten. Fem personer, alla bosatta i Stockholm, har under en veckas tid dokumenterat sina vardagsliv genom ljudinspelningar som sedan varit utgångspunkter för intervjuer där informanterna har berättat om sina upplevelser. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur informanterna genom dessa ljuddagböcker kommunicerar sina erfarenheter av ljud och plats. Detta görs genom att undersöka dels vilka rumsliga berättelser som ryms i dagböckerna och dels hur metoden fungerar som en meningsskapande process. Studien visar hur ljuddagböckerna definierar vardagslivet, synliggör sociala, rumsliga dimensioner och aktualiserar erfarenheter från andra platser och tidpunkter iinformanternas liv.

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta med frågor som rör jämställdhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun. I den avslutande delen diskuteras utvecklingen av orten Asarum norr om Karlshamn, sett utifrån den fysiska planerarens roll och ett socialt hållbarhetsperspektiv. Arbetet vänder sig främst till de som studerar eller arbetar med samhällplanering av något slag, men kan även vara av intresse för kommuner eller den enskilde som vill veta mer om sociala aspekter inom fysisk planering..

Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka individens vardagsliv. Livsområden som kan vara problematiska är bland annat arbetsliv, familjeliv, relationer och områden som kräver social interaktion. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vardaglig kommunikation hos vuxna med AST samt att genom deltagarnas personliga berättelser undersöka hur AST kan påverka en individs liv. Denna typ av studie är viktig för att generera en bättre förståelse för behoven hos vuxna med AST och därmed ge indikationer för vilka typer av anpassningar som kan behövas i samhället. Föreliggande studie baserades på en videoinspelad fokusgruppsdiskussion med fyra deltagare som i vuxen ålder har diagnostiserats med AST.

I detta arbete undersöks vilken funktion medierna har i den samiska vardagen samt att försöka urskilja ett mönster i hur medierna samverkar med den samiska identiteten. Den gestaltande delen är ett memoryspel som visar de renskötande samernas levnadsmiljöer. Detta för att ge en bild av några moment i vardagen vilka influerar identitetsskapandet..

Demenssjukdom innebär en successiv förlust av såväl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmågan hos personer med misstänkt eller diagnostiserad demens och hur den förändras över en period av tre år. Vidare var syftet att jämföra den förändrade funktionsförmågan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av äldre. Materialet till denna studie hämtades från två forsknings- och utvecklingsprojekt, Demensvård i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien användes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

I uppsatsen undersöks utvalda verser i Rutboken och Esra/Nehemjaboken i syfte att närma sig vardagslivet i Jerusalem på den efterexiliska tiden på 300-talet f.v.t..

Demenssjukdom innebär en successiv förlust av såväl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmågan hos personer med misstänkt eller diagnostiserad demens och hur den förändras över en period av tre år. Vidare var syftet att jämföra den förändrade funktionsförmågan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av äldre. Materialet till denna studie hämtades från två forsknings- och utvecklingsprojekt, Demensvård i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien användes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

Uppsatsen belyser hur det är att som kvinna leva med ADHD då detta är ett relativt outforskat område Syftet med den här studien är att ta reda på hur det är att som kvinna leva med ADHD, hur vardagslivet påverkas samt hur fördomar upplevs och hanteras. Vi vill även ha reda på hur kvinnorna upplever att de hanterar sina känslor samt hur deras känslohantering tar sig i uttryck i deras vardagsliv. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor som alla fått sin diagnos i vuxen ålder. Kvinnorna har med egna ord berättat hur de upplever att det som kvinna är att leva med ADHD. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av Erving Goffman?s stigma-teori som förklarar hur olika attribut hos individen kan göra att denne avviker från mängden.

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en kronisk sjukdom som drabbar mer än 250 miljoner människori världen. Sjukdomen ställer mycket höga krav på egenvård och livsstilförändringar hos deindivider som drabbas. Patienter behöver skaffa nya copingstrategier för att kunna hanteraförändrade livsvillkor och för att kunna leva ett så normalt liv så möjligt trots en kronisksjukdom. Syfte: att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av femton vetenskapliga artiklar som varfokuserade på patienters upplevelser.

Introduktion: Det finns kunskap om ungdomars sömnbehov. Tidigare forskning visar att hälsokonsekvenser kan uppstå om sömnbehoven inte tillfredställs. I en dialog med skolsköterskan har ungdomar en möjlighet att samtala om levnadsvanor såsom sömn. Ungdomars syn på sin sömn och upplevelser av dess påverkan i vardagslivet kan komma att bidra till ny kunskap. Denna kunskap kan ge skolsköterskan en ökad förståelse för hur ungdomar uppfattar sammanhanget och ge en värdefull riktning på hur och var hälsosamma insatser bör initieras.

I dagens samhälle bor äldre personer kvar i eget boende. De kan då vara i behov av insatser från hemtjänst, anhöriga och bekanta. Aktivitetsförmågan, tryggheten, hemmiljön och möjligheten till social gemenskap är viktig för de äldre. När sedan förutsättningarna ändras behövs anpassningar för att vardagen ska bli hanterbar.Syftet med studien var att ta reda på hur de äldre ensamboende över 80 år upplever vardagsaktiviteterna, boendemiljön, tryggheten och den sociala situationen. Vi valde en intervjustudie med kvalitativ ansats och intervjuerna skedde på två orter, fyra personer på varje ort..