Den här uppsatsen handlar om ett arbetslags förhållningssätt till begreppet estetik och hur man kan främja utveckling och lärande i verksamheten kring begreppet. Jag har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att få förståelse för hur man främjar lärande och utveckling utifrån estetiska aspekter. Genom semistrukturerade intervjuer har jag sökt svar på mina frågeställningar och sedan har jag ställt dem mot teorier kring lärande och estetik. I analysen har jag kategoriserat resultatet utifrån svaren jag fått i intervjuerna. I analysen har jag sedan teoretiserat resultatet bland annat utifrån Vygotskijs teorier kring den proximala utvecklingszonen.

Syftet med denna studie är att få en djupare insikt i hur klasslärare i grundskolans tidigare årskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus är inriktad på att få en djupare förståelse kring hur estetiska verktyg används inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i årskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjälp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lärare från tre olika skolor. Resultatet visade att en övervägande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta såg mångainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svårigheter i de teoretiska ämnena.

Föreliggande studie fokuserar på ämnet estetik och hur ämnet används i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med estetiken i verksamheten. Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer med förskollärare på olika förskolor i en medelstor kommun. Resultatet visar att förskollärarna såg positiva fördelar med att använda sig av estetiken i arbetet. De har ett stort intresse för ämnet.

Vi har genomfört en studie kring estetik och estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet med arbetet har varit att synliggöra sex förskollärares tankar och erfarenheter kring att arbeta med estetik i den pedagogiska verksamheten. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollärare på två olika förskolor. Resultatet från våra intervjuer visar att samtliga förskollärare ser estetiken som viktig för barns utveckling och lärande. Alla intervjuade förskollärare har också ett personligt intresse för estetiska uttrycksformer.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka den fysiska arbetsmiljöns relation till arbetstillfredsställelse samt självrapporterad hälsa. Fysisk arbetsmiljö sammanställdes till följande tre variabler: estetik, symbolism och ergonomi. En webbenkät med 35 frågor skickades ut till 162 anställda som var utplacerade på olika kontor inom ett medelstort företag i Sverige. Pearson korrelationstest utfördes för att se om det fanns något samband mellan variablerna. Resultatet visade att det fanns signifikanta samband mellan arbetstillfredsställelse och både estetik och symbolism.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka den fysiska arbetsmiljöns relation till arbetstillfredsställelse samt självrapporterad hälsa. Fysisk arbetsmiljö sammanställdes till följande tre variabler: estetik, symbolism och ergonomi. En webbenkät med 35 frågor skickades ut till 162 anställda som var utplacerade på olika kontor inom ett medelstort företag i Sverige. Pearson korrelationstest utfördes för att se om det fanns något samband mellan variablerna. Resultatet visade att det fanns signifikanta samband mellan arbetstillfredsställelse och både estetik och symbolism.

Titel:Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling ? Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012.Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras föreställningar om användningen av estetiska uttrycksformer. Forskningsfrågor som behandlats är Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lärande, samt På vilka sätt och i vilka sammanhang använder de estetiska uttrycksmedel i barnens lärande och utveckling?Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lärandeFörfattare: Nafisa Rahman Bonna, 2012htTitel:Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utvecklingEstetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling ? Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012.Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik.

Syfte: Den här uppsatsen avsåg att genom en deskriptiv litteraturstudie beskriva vad litteraturen säger om hur estetiska inslag i vården kan främja hälsa.Metod: Data till studien inhämtades från databaserna Cinahl och Discovery samt via fritextsökningar, vilket resulterade i 16 artiklar.Resultat: Artiklarna tar upp viktiga aspekter gällande hur estetik kan användas som ett komplement till, eller substitut för många olika läkemedel såsom analgetiska preparat samt lugnande och ångestdämpande. Konvalescensen kunde förkortas enbart genom att se till att det fanns fönster med en utsikt samt släppte in solljus. Estetik kunde påverka det psykiska tillståndet, lindra depressioner, rädsla och oro samt höja känslan av glädje och välmående. Avsaknaden av exempelvis naturligt ljus kunde förvärra patientens tillstånd. Estetik visades även kunna skänka copingstrategier till exempelvis barn som inte ännu hunnit utveckla några egna positiva sådana.Slutsats: Estetik kan vara ett potent redskap som ej bör förbises inom vården.

I mitt examensprojekt har jag utgått ifrån hållbar utveckling och människan i rörelse samt Vardagens estetik. De flesta som reser idag använder transportmedel som flyg, buss eller tåg osv. Oavsett om de olika resemetoderna skiljer sig i miljöpåverkan, så påverkas alltid miljön negativt av dessa färdsätt. Det hållbaraste sättet att resa på är därför till fots. Min målgrupp i det här projektet blev då naturligt friluftsutövare som inte använder sig av dessa miljöbelastande färdmedel.Andra miljöbelastande delar av produktutvecklingen som jag som produktdesigner har möjlighet att påverka genom produktens utformning är att göra den mer unik.

I denna uppsats har vi intresserat oss för estetikens potential i skolans arbete och ägnat vår uppsats åt att följa projektet Flame. Flame startades under våren 2006 och genomförs av Kulturskolan i samarbete med Utbildningsförvaltningen och Stockholm stad. Projektet riktar sig till yrkesförberedande program och under hösten 2006 har man samarbetat med S:t Eriks och S:t Görans gymnasium i Stockholm. Man säger sig vilja ge eleverna nya redskap för att uttrycka sig med kultur. Ett annat mål för Flame är att undersöka hur metodutveckling kan gå till i praktiken. Syftet med vårt arbete har varit att, utifrån begreppet radikal estetik, undersöka hur man i Flame arbetar med och tänker kring estetik i skolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattning, dels hur de ser på estetiska uttrycksformers integrering i ämnesövergripande arbeten samt dels vilken funktion de anser att dessa uttrycksformer har i samband med ämnesövergripande arbeten. Estetik kan delas upp i begreppen radikal och modest och dessa har fungerat som utgångspunkt i vår undersökning. Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbeten på den aktuella skolan. Resultatet visar att samverkan mellan estetiska och teoretiska ämnen förekommer men att estetikens funktion i många fall är oklar. Om en integrering med estetiska ämnen förekommer så är det främst ämnet bild som integreras.

Syftet med vår undersökning är att visa ett matematikläromedels kvaliteter utifrån ett estetiskt lärandeperspektiv. Vi vill genom analys av läromedlet Prima Matematik 1 A synliggöra huruvida det ger utrymme för estetiken och på vilket sätt detta görs. Vi använder oss av kvalitativ innehållsanalys, vilket i detta sammanhang betyder att vi letade efter estetiska egenskaper i läromedlets uppgifter. Resultatet visar att det inte ges något utrymme för estetiska läroprocesser eller radikal estetik i läroboken men att den använder sig av en del estetiska uttryck. Om man däremot, vilket läromedlet förespråkar, använder sig av lärarhandledningen som en guide genom arbetet i läroboken ges ett större utrymme för estetiken vilket i sin tur bidrar till en varierad undervisning.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och om pedagogerna använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfälle inom so-ämnena som estetik tas upp och det är inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhällsorienterade ämnena. Dessvärre är även den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem år av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka den fysiska arbetsmiljöns relation till arbetstillfredsställelse samt självrapporterad hälsa. Fysisk arbetsmiljö sammanställdes till följande tre variabler: estetik, symbolism och ergonomi. En webbenkät med 35 frågor skickades ut till 162 anställda som var utplacerade på olika kontor inom ett medelstort företag i Sverige. Pearson korrelationstest utfördes för att se om det fanns något samband mellan variablerna. Resultatet visade att det fanns signifikanta samband mellan arbetstillfredsställelse och både estetik och symbolism.