Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i Vardagen.

Syftet med den här studien var att synliggöra förskollärarens föreställningar om språk-stimulering och få djupare kunskap om hur förskollärare stimulerar och bemöter barnen för att främja språkutvecklingen. Studiens utgångspunkt var Vygotskijs sociokulturella perspektiv som framställer att lärande sker i samspel med omgivningen. I undersök-ningen använde jag observation och intervju som metoder där jag tog reda på hur för-skollärarna förhåller sig till barns språkutveckling i sitt arbete och hur de resonerar om språkstimulering. Resultaten visade att förskollärarna hade ett medvetet och engagerat förhållningssätt i hur de kan hjälpa barnen för att stimulera deras språk. Språkstimuleringen för dem var allt som händer i Vardagen, det vill säga inte bara de planerande aktiviteterna utan också de vardagliga.

De senaste åren har bloggsfären utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, på flera sätt, en del av människors vardag. Den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssätt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga män. Analysen kopplas även samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhället. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras därmed.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vad det är enligt elevernas uppfattning som gör att matematiken är intressant. Undersökningen gjordes på fyra klasser om sammanlagt 83 elever i årskurs ett och två på teoretiska gymnasieskolor i Skåne, med hjälp av en enkät med blandade öppna och slutna frågor. Resultatet antydde att det jämfört med andra ämnen främst var så att eleverna hade svårt att förstå relevansen och nyttan med den matematik de läste, och att de jämfört med de populära ämnena så som engelska och idrott, inte på ett naturligt sätt använde matematiken på sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta är att elever behöver få mer hjälp med att förstå när och hur de kan tillämpa matematiken för att den ska bli ett användbart verktyg inte bara i studier och arbete utan även på fritiden och i Vardagen.

Studien som genomförts, hade till syfte att få syn på hur pedagoger i förskolan uppfattar att de skapar tillfällen för hållbar utveckling. De metoder som användes för att få svar på forskningsfrågan, var en öppen enkät som efterföljdes av en fördjupad intervjustudie. Det resultat som framkom, visade att lärande för hållbar utveckling var en del av Vardagen. Respondenternas utsagor och uttryck visar att lärande för hållbar utveckling, till stor del ligger i att värna om naturen, ge barnen möjlighet till naturupplevelser, sopsortering och kompostering. Arbetssättet för att göra detta möjligt sker genom demokratiska arbetssätt där delaktighet, dialog, kritiskt tänkande och inflytande är viktiga delar.

Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.  Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i Vardagen på förskolan..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att få en uppfattning om hur kosten och måltidsmönstret påverkas av en oregelbunden dygnsrytm hos skiftarbetande poliser. Syftet var också att skapa en bild av hur och vilka metoder som används för att skapa goda kost- och sömnrutiner i Vardagen. Specifika frågeställningar var hur poliser upplever att deras kostvanor och måltidsmönster påverkas av skiftarbete med en oregelbunden dygnsrytm samt vilka livsstrategier som används för att hantera kost- och sömnvanor som skiftarbetande polis.MetodDatainsamlingen är baserad på intervjuer med fyra poliser, två kvinnliga och två manliga i åldrarna 26 till 37 år, som arbetar i en närförort till Stockholm. Respondenterna valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval via en bekant inom polisen. Samtliga deltagare kontaktades via telefon för att bli informerade om studiens syfte, frågeställningar, genomförande, för att boka in tid för intervju och blev dessutom upplysta om att de har full anonymitet i studien.

Marknadsföring handlar om kommunikation. I en värld där bl.a. miljöförstörelse är en del av Vardagen är det viktigt att kommunicera de alternativ som ger en bättre förutsättning för en hållbar utveckling. Detta arbete undersöker möjligheten för marknadsförare att verka för hållbar utveckling, genom ansvarsgrundad marknadsföring och att marknadsföra med ansvar. Utvalda företag har blivit undersökta på deras sätt att marknadsföra sig på samt hur de säger sig värna om en hållbar utveckling genom den.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vad det är enligt elevernas uppfattning som gör att matematiken är intressant. Undersökningen gjordes på fyra klasser om sammanlagt 83 elever i årskurs ett och två på teoretiska gymnasieskolor i Skåne, med hjälp av en enkät med blandade öppna och slutna frågor. Resultatet antydde att det jämfört med andra ämnen främst var så att eleverna hade svårt att förstå relevansen och nyttan med den matematik de läste, och att de jämfört med de populära ämnena så som engelska och idrott, inte på ett naturligt sätt använde matematiken på sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta är att elever behöver få mer hjälp med att förstå när och hur de kan tillämpa matematiken för att den ska bli ett användbart verktyg inte bara i studier och arbete utan även på fritiden och i Vardagen.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vad det är enligt elevernas uppfattning som gör att matematiken är intressant. Undersökningen gjordes på fyra klasser om sammanlagt 83 elever i årskurs ett och två på teoretiska gymnasieskolor i Skåne, med hjälp av en enkät med blandade öppna och slutna frågor. Resultatet antydde att det jämfört med andra ämnen främst var så att eleverna hade svårt att förstå relevansen och nyttan med den matematik de läste, och att de jämfört med de populära ämnena så som engelska och idrott, inte på ett naturligt sätt använde matematiken på sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta är att elever behöver få mer hjälp med att förstå när och hur de kan tillämpa matematiken för att den ska bli ett användbart verktyg inte bara i studier och arbete utan även på fritiden och i Vardagen.

Syftet med min studie var att se hur pedagoger ser på naturvetenskap i förskolan. Vad kan naturvetenskap vara för förskolebarn och hur lyfter pedagogerna fram den? Jag var också intresserad av att få veta hur de använder sig av ett undersökande och utforskande arbetssätt, som har stora likheter med ett naturvetenskapligt arbetssätt.Som metod använde jag kvalitativ undersökning och intervjuade sju förskollärare. De var alla eniga om att naturvetenskap är ett brett och viktigt ämne. I första hand är det biologin man lyfter fram.

Att få en stomi innebär många förändringar i det dagliga livet. Förändringarna kan vara kroppsliga, psykosociala och känslomässiga. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med en stomi. Vilket resulterade i fyra kategorier: att förlora kontrollen över sig själv, att Vardagen begränsas, att sexuella och andra betydelsefulla relationer försämras, att känna brist på information och stöd. Resultatet visade att många upplevde att livssituationen förändrades till det sämre.

Syfte och frågeställningarVårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i VillGott-projektet i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar:1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i Vardagen och socialt nätverk?3.

För många människor är svält, krig och fattigdom en del av Vardagen. Dessa människor kan få ett lättare liv med hjälp av bistånd från rikare länder. Biståndsorganisationerna är dock beroende av bidrag från allmänheten i form av till exempel pengar, volontärarbete eller reducerade kostnader. Lagarna för vad en årsredovisning ska innehålla är utvecklade med fokus på vinstdrivande företag, för att deras intressenter ska få den information som är viktig. Eftersom biståndsorganisationerna har en annan typ av intressenter kan det vara av intresse att se hur de har anpassat sig till gällande regler, och även ta reda på vilken övrig information som går att hitta i deras årsredovisningar..

Studien undersöker 56 journaler från ensamkommandeflyktingbarn som besökt Flyktingbarnteamet i Göteborg. Syftet var att samlakunskap om gruppen ensamkommande flyktingbarn och deras möte med ensvensk sjukvårdsinrättning. Bakgrundsinformation om barnen ochinformation om insatser som getts på Flyktingbarnteamet presenteras.Barnens hjälpbehov, som det beskrivits av remittenter och av behandlare påFlyktingbarnteamet, analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultatetvisade att barnen har ett brett hjälpbehov med posttraumatisk stress, andraångesttillstånd, depression och somatiska besvär men även problemkopplade till Vardagen i Sverige som ensamhetskänslor och grubblerier omframtiden. Omkring var tredje barn bedömdes någon gång ha mått så dåligtatt det hade svårt för att berätta om sina problem för behandlaren.