Syftet med denna studie är att undersöka hur de kvinnliga huvudkaraktärerna i den amerikanska dramaserien Sex and the City framställs. En analys har gjorts på sex avsnitt av serien. Analysmaterialet studerades utifrån ett feministiskt samt stereotypiskt perspektiv. En av utgångspunkterna har varit antagandet om att karaktärerna är olika.Undersökningen syftar också till att analysera serien och se om den är en traditionell eller en modern såpopera.Studien grundar sig på en innehållsanalys. Resultatet kommer att delvis vara generellt för hela serien, eftersom karaktärerna följer med alla säsonger men utvecklas under seriens gång.Resultatet av undersökningen stärker antagandet av att karaktärerna är olika.

Sockerberoende är ett omtvistat ämne då det vetenskapligt inte existerar hos människan. Det finns människor som förespråkar att sockerberoende är en ärftlig beroendesjukdom. Om man gömmer, smyger och ljuger om sitt intag av sötsaker kan detta vara ett symptom på ett så kallat sockerberoende. Ett beroende bygger om belöningssystemet i hjärnan och får man inte drogen uppstår abstinens. Andra faktorer som kan påverka vårt intag av mat och sötsaker är aptitreglering och stress.Syftet med vårt arbete var att öka förståelsen för hur några personer som ansåg sig vara sockerberoende upplevde och hanterade sin vardagliga situation samt om det fanns behov av kostrådgivning för den här gruppen.

Syftet med studien var att beskriva vilka attityder som finns bland recipienter och donatorer angående de riktlinjer som bör efterföljas för ägg- och spermiedonation. Syftet var även att undersöka om det finns skillnader i attityder inom grupperna recipienter kvinnor respektive män och donatorer till huruvida barnet har rätt att få kunskap om sitt ursprung.Studien blev en del av ett stort nationellt projekt. Data samlades in med enkäter som berörde de tidigare beskrivna områdena. Enkäterna var utformade med påståenden att ta ställning till som ?instämmer? eller ?instämmer inte?.

I december 2003 gick filmen Kill Bill upp på biograferna med ett våldsamt och blodigt innehåll. Reaktionerna blev starka, vilket kan bero på att Kill Bill är en actionfilm där kvinnorna har en annan roll än den lättklädda medhjälparen. Då kvinnorna står i fokus var filmen som gjord för en analysav hur just kvinnan gestaltas i filmens värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de patriarkala strukturerna förändras när typiskt manliga roller intas av kvinnor. Analysen inriktar sig främst på filmen Kill Bill, men diskuterar också det sammanhang i vilket filmen skapats och lanserats det vill säga filmindustrin i Hollywood som knappast gjort sig känd för några jämställdhetssträvanden.

ABSTRAKT Patienter spenderar generellt lång tid på akutmottagningen, och i samband med Akademiska sjukhusets LEAN-arbete för att effektivisera akutvården så gjordes denna tidsstudie. Syftet med studien var att undersöka hur lång tid patienter med bröstsmärta spenderar på akutmottagningen, hur lång tid det tar innan de blir triagerade och hur lång tid det tar innan de träffar en läkare. Könsskillnader och huruvida patienterna ankom i ambulans eller via reception studerades. Studien var en kvantitativ observationsstudie där 48 patienter deltog, 33 kvinnor och 15 män. Medelåldern var 56 år, och ålderspannet var 21 ? 91 år.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad som bidrar till hur föräldrar förhandlar fram fördelningen av föräldraledigheten och hur föräldraledigheten fördelas. Frågeställningar Vilka förhandlingar föregår beslutet om fördelningen av föräldraledigheten mellan varandra? Vilka faktorer bidrar till fördelningen av föräldraledigheten? Metod Vi har använt oss av kvalitativ ansats i form av halvstrukturerad intervjuer. Sammanlagt har vi intervjuat nio föräldrapar där föräldrar har fått möjligheten att berätta om hur de fördelar föräldraledigheten mellan sig och vad som bidragit till deras beslutet. Resultat Resultatet visar att det finns olika faktorer som bidrar till föräldrarnas fördelning av föräldraledigheten. Ekonomiska skäl var den avgörande anledningen till fördelningen av föräldraledigheten. Vidare var traditionella könsroller som att kvinnan ville vara hemma och ville inte dela med sig av föräldraledigheten till mannen.

Syftet med denna studie var att undersöka varför människan shoppar, vilka upplevelser och känslor det ger, om det finns kopplingar till människans behov samt om det finns skillnader beträffande könen. Undersökningen genomfördes under våren och hösten 2007 i Norrbottens län. Det var 16 deltagare i åldrarna 28 till 63 år, hälften var kvinnor och hälften var än. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med 12 frågor. Resultaten visar att människan shoppar om de inte har planerat något annat och det finns tid över, om pengar finns att spendera och helst i sällskap med en vän.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Fem procent av kvinnorna som drabbas är under 40 år, därmed är många av dem mammor till hemmavarande barn. Att vara mamma och samtidigt drabbas av en dödlig sjukdom kan göra att frågor uppstår om rollen som förälder i förhållande till sjukdomen. Det är viktigt att sjuksköterskor i vården av kvinnor som drabbats av bröstcancer uppmärksammar även dessa frågor. Syftet med studien är att belysa kvinnornas upplevelser av att vara mamma till hemmavarande barn och lida av bröstcancer.

SammanfattningSyftet med denna studie var att söka samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer. Frågeställning: Finns det ett samband mellan upplevd stress och självtillit hos kvinnor i arbetsrelaterade situationer? Vår hypotes var att det finns ett samband mellan en kvinnas upplevda stress och självtillit i arbetsrelaterade situationer.För vår undersökning krävdes att vi kan mäta två variabler; stressnivå och självtillit hos en individ. Vi har genomfört en kvantitativ studie där vi har använt oss av en webbaserad enkät. Vi har valt att studera yrkesverksamma kvinnor och har tillfrågat 100 kvinnor som alla har någon form av relation till oss.

Syfte - Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av klimakteriet samt granska litteraturens kvalitet avseende urval och bortfall.Metod - Litteraturstudie med beskrivande design. Artikelsökningen skedde i databaserna Cinahl, PubMed samt manuell sökning vilket resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Upplevelser av klimakteriet sammanställdes och granskning av artiklarnas urvalsmetod och presentation av bortfall har skett.Huvudresultat - Upplevelserna av klimakteriet varierar från individ till individ. Kvinnors symtom i samband med klimakteriet varierade både i intensitet och i förekomst, likaså hanterade kvinnorna klimakteriet på olika vis. Vissa kvinnor ansåg att klimakteriet påverkade det vardagliga livet, medan andra kvinnor upplevde att klimakteriefasen var en lättsam att passage.Slutsats - Klimakteriet är en naturlig process som infaller samtidigt som andra stora förändringar i livet, därför var det inte sällsynt att kvinnorna upplevde någon form av identitetskris.

Bakgrund: Varje dag drabbas cirka 20 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Detta är ofta en omvälvande upplevelse som vänder livsvärlden upp och ned. Behandlingen är ofta intensiv vilket påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Det är därför viktigt att sjukvårdspersonal kan hantera den förändrade livsvärlden hos kvinnan. Syfte: Syftet med studien var att belysa den förändrade livsvärlden hos kvinnor som överlevt bröstcancer, under och efter sjukdomen.

I slutet av 1980-talet fick förlossningsrädsla en ökad uppmärksamhet i Sverige och ett flertal verksamheter för förlossningsrädda startades. Förlossningsrädsla har visat sig i flertal studier leda till olika interventioner och fler komplikationer vilket kan påverka kvinnans förlossningsupplevelse och anknytningen till sitt barn. En del kvinnor lider av så kallad primär förlossningsrädsla, vilket uppstått innan kvinnorna varit med om någon förlossning, dock så är majoriteten av förlossningsrädda kvinnor omföderskor vilket benämns som sekundär förlossningsrädsla. Syftet med denna studie är att beskriva förlossningsrädda omföderskors tankar och känslor om sin kommande förlossning. Kvalitativa intervjuer med induktiv ansats gjordes med nio stycken omföderskor.

Flera studier har pekat på viktiga faktorer för att hälsa och återgång till yrkeslivet ska vara möjliga men hur detta i praktiken ska ske och vilka rehabiliteringsåtgärder som är mest effektiva är otillräckligt belagt. Studien har genom intervjuer med sju kvinnor med stressrelaterade störningar granskat hur en tillfriskningsprocess kan upplevas och vad som upplevs som meningsfull hjälp i samband med den. Deras tillfriskning har inneburit en kamp och ett starkt personligt engagemang. Beslutsamhet och målinriktning var förutsättningar för att få ta del av rehabiliteringsåtgärder. Kvinnorna i studien har upplevt ett stort personligt ansvarstagande för sin tillfriskning men de har också betonat vikten av bekräftelse från en förstående omgivning.

Introduktion. Varje år drabbas omkring 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. Medianåldern för dessa kvinnor varierar mellan 40-75 år. Gynekologisk cancer är ett samlingsnamn för cancersjukdomar i det kvinnliga organet och både sjukdomstecken och behandlingsformer skiljer sig från varandra. Kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling är de tre huvudsakliga behandlingsformerna vid gynekologisk cancer.

Hysterektomi är idag en av de vanligaste operationerna som utförs på kvinnor, näst efter sectio både i Sverige som utomlands. Detta gör att kvinnors psykiska hälsa post hysterektomi är något som sjukvården bör ha kunskap om. Att genomföra en hysterektomi innebär att avlägsna uterus och de vanligaste anledningarna till att en hysterektomi genomförs är menorragi och kronisk smärta i pelvis.I huvudsak genomgår kvinnor en hysterektomi för att förbättra sin livskvalitet, det finns även andra anledningar till att genomföra en hysterektomi som cancer i uterus. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om kvinnors upplevda psykiska hälsa förändras post hysterektomi. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades.Resultatet visade att den upplevda livskvaliteten och hälsan ökade postoperativt.