Det här är en sexologisk uppsats med syftet att kvalitativt undersöka både kvinnors och mäns syn på kvinnlig, heterosexuell sexualitet. Fokus för undersökningen ligger på omständigheter som underlättar eller försvårar kvinnors lustupplevelser och orgasmer. De omständig-heter som undersöks närmare är olika sexuella handlingsmönster, kommunikationen mellan kvinnorna och deras partners samt kvinnornas sexuella självförtroende. Tre heterosexuella kvinnor, som alla upplevt orgasmsvårigheter, och tre heterosexuella män, som upplevt orgasmsvårigheter hos kvinnliga partners, intervjuades. Materialet analyserades på ett tolkande, reflexivt sätt.

2800 kvinnor i Sverige insjuknar i gynekologisk cancer årligen. Vanliga behandlingsmetoder är kirurgi, strål- och cytostatikabehandling. Behandlingarna har visat fysisk och psykisk påverkan och att kvinnor med gynekologisk cancer oroar sig i större grad än andra patienter med andra cancerformer. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie där 12 artiklar analyserades.

Den radikala utveckling som skett inom teknologin har medfört att pornografiskt material har fått en spridning i samhället, vilket inneburit att synen på pornografi har förändrats. Syftet med denna studie är att undersöka vuxnas föreställningar av pornografi. För att få en djupare förståelse för dessa föreställningar består det empiriskt insamlade materialet av kvalitativa intervjuer med tio vuxna individer, där könsfördelningen varit jämn. Informanterna har gett sin subjektiva tolkning av vad sexualitet, erotik och pornografi är för dem, och delat med sig av sina erfarenheter av pornografi. Studiens resultat visar att det finns könskillnader i kvinnornas och männens föreställningar av pornografi.

Studien syftar till att undersöka användandet av kosttillskott och kunskaperna om desamma på gym. En enkätundersökning har genomförts med 73 svarande varav 39 (53,4 %) var män och 34 (46,6 %) var kvinnor. Av deltagarna i undersökningen tog 53,4 % (n=39) kosttillskott. Större andel av männen, 64,1 % (n=25), än av kvinnorna, 41,2 % (n=14) tog kosttillskott. 69,2 % (n=27) av de som tränade för att bygga muskler tog samtidigt kosttillskott.

Bakgrund: Enligt WHO är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor världen över. Bröstcancer är den största orsaken till dödsfall i både utvecklade och mindre utvecklade länder. Den vanligaste behandlingsformen av bröstcancer är cytostatika vilket har olika påverkan på både kropp och psyke. Därför skiljer sig kvinnors upplevelser åt efter genomgången cytostatikabehandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling vid bröstcancer.Metod: En litteraturstudie baserat på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultatdelar har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier samt fyra underkategorier som utgör resultatet: ?Kognitiva förändringar?, där det uppkom två underkategorier: Försämrad koncentrationsförmåga och Oförmåga att minnas där kvinnorna upplevde olika minnesproblem som påverkade vardagen; ?Inte känna igen sig själv? där det uppkom två underkategorier: Emotionella förändringar och Kroppsliga förändringar där kvinnorna upplevde olika känslor samt symtom av klimakteriebesvär och viktökning; ?Att inte bli sedd och hörd?, där kvinnorna upplevde att läkarna inte tog deras bekymmer på allvar; ?Förändrad syn på livet?, där kvinnorna upplevde ett mer positivt synsätt efter cytostatikabehandling och uppgav att meningen med livet hade blivit en central del i deras liv.Slutsats: Kvinnor kan ha olika upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling beroende på sin tidigare livserfarenhet och den livsvärld kvinnan levde i.

Många kvinnor söker vård under latensfasen. Inom förlossningsvården finns en strävan att få kvinnor att stanna hemma fram till aktiv förlossning. Latensfasen kan upplevas långsam och smärtsam och vara svår för kvinnan att hantera. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av omvårdnad under latensfasen och dess påverkan på förlossningsupplevelsen. Studien hade huvudsakligen en kvantitativ ansats, men även en kvalitativ del.

Amningsförekomsten har minskat i Sverige de senaste åren. Studier har visat att amning ger flera hälsovinster hos barn och mammor samt att mammornas tillit till sin förmåga att amma har betydelse för amningsutfallet. Syfte: Att undersöka mammors tillit till sin förmåga att amma samt att se om mammornas tillit påverkade amningsutfallet när barnet var fyra månader, efter att mammorna genomgått Sensus förberedande amningskurs under graviditeten. Design/ Metod: En kvantitativ, experimentell och prospektiv design valdes för att genomföra studien. En interventionsstudie utformades med en före-efter design. Interventionen utgjordes av totalt fyra kurstillfällen. Enkäten Breastfeeding Self-Efficacy Scale Short Form (BSES-SF) användes för att mäta kvinnornas tillit till amning och fylldes i av kvinnorna vid tre tillfällen, den sista när barnet var fyra månader gammalt.

Frågeställningen som vi vill besvara är huruvida kvinnliga poliser hävdar sig i jämförelse till sina manliga kollegor. För bara några decennier sedan pågick en het debatt om kvinnor skulle få möjlighet att bli poliser. 1908 anställdes de allra första poliserna i Sverige, som på den tiden kallades polissystrar. Deras arbete koncentrerades på kvinnor och barn. Männen i sin tur arbetade för att få bort kvinnorna från polisyrket.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnor i medelåldern påverkas av kvinnoideal och hur detta påverkar deras sätt att se på sin egen identitet. Frågor kring sambandet att konsumerar varor till sig själv för att uppnå ett visst ideal. Metoden som jag använt mig av är en kvalitativ metod där empirin är insamlad genom sex intervjuer. Jag har huvudsakligen koncentrerat mig på hur informanterna uppfattar kvinnoideal, sin egen identitet, konsumtionen och reklamens påverkan. Teorier jag använt mig av är Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället, Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet och Yvonne Hirdmans teori om genus.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem globalt sett. Kvinnor utsatta förvåld i nära relationer upplever att de har en betydligt sämre hälsa än de kvinnor som inte utsättsför våld och hot. Våldet utgör ett allvarligt hot mot kvinnans hälsa och säkerhet samt ses som enkränkning av de mänskliga rättigheterna. Även om våld mot kvinnor i nära relationer blivit meruppmärksammat de senaste åren och 28 000 anmälningar av våld mot en kvinna gjordes år 2011är mörkertalet fortfarande stort. Vårdpersonal känner sig osäkra i mötet med en våldsutsattkvinna och upplever sig inte ha tillräcklig kunskap inom området för att ge adekvat omvårdnad.Sjuksköterskornas etiska kod säger att sjuksköterskan har ett ansvar att arbeta för de mänskligarättigheterna och utföra åtgärder som framförallt ser till svaga befolkningsgruppers hälsa ochbehov.

Fibromyalgi är en "osynlig" och kronisk sjukdom med många och varierande symtom som t.ex. värk och trötthet. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och har en stor inverkan på livssituationen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur kvinnor beskriver sina erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Studien baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna PubMed, Cinahl och PsykInfo.

Uppsatsens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka kvinnors och mäns upplevelser av missbruk och missbruksbehandling. Vidare har uppsatsen för avsikt att jämföra kvinnors och mäns upplevelser för att utröna eventuella skillnader. De frågeställningar som varit vägledande berör kvinnorna och männens upplevelser av vägen in i missbruket, bemötandet från socialtjänsten och omgivningen samt vilka faktorer som anses betydelsefulla i missbruksbehandling. För att besvara syftet och dess frågeställningar har en kvalitativ studie genomförts. Sammanlagt har åtta intervjuer utförts med kvinnor och män som genomgår en missbruksbehandling.

Enlig SCB (2010) så var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent år 2008 vilket är en ökning med 6 procentenheter på sju år Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill däremot förflytta fokus från kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte är att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berättelser om vad de anser har lett till deras framgång i karriären. En kvalitativ metod användes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av tematiskanalys. Fyra stycken teman återfanns i materialet och de representerar de framgångsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders vardag kan användas som ett redskap i samhällsplaneringen då tillvägagångsättet uppmärksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen är ett sätt att ta sig an folkhälsofrågan på mikronivå. Syftet med denna studie är att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera på vilket sätt samhällsfaktorer och invidens livssituation kan påverka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hämtar uppsatsen synsätt ifrån tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder där fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis & Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes.Resultatet av studien visade att tiden är en dimension som sätter gränser för hur månnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begränsar deras handlingsutrymme.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Många kvinnor som får diagnosen bröstcancer, blir ofta tvungna att göra ingrepp på sitt ena bröst, som resulterar i att hela eller delar av bröstet måste avlägsnas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst utifrån kvinnlig kropp och identitet, sexualitet och relationen med partnern. 12 kvalitativa internationella publicerade artiklar har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre stycken kategorier med tillhörande subkategorier: Förlust av en förändrad kropp och att få en ny identitet, Saknad i det sexuella livet, Att få stöd och känna rädsla i sin relation.