Syftet med mitt examensarbete är att studera den nya skollagen och dess syfte gällande trygghet och arbetsro. Jag har utgått från regeringens beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansåg att en ny skollag skulle uppfylla. Utifrån detta beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lärare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och trygghet, där jag har fokuserat på arbetet kring trygghet. Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrån regeringens beslut.

Tidigare forskning har visat att barn har lättare att ta till sig ett nytt språk när de redan finner trygghet i sitt modersmål. Under våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har vi mött olika synsätt när det gäller huruvida barn ska eller inte ska ha modersmålsstöd i förskolan. Därav väcktes ett intresse för vår studie vilket mynnade ut i ett examensarbete. Enligt läroplanen skall alla barn erbjudas modersmålsstöd vilket vi lutar oss tillbaka på i den här studien, då det är läroplanen vi arbetar efter som verksamma pedagoger.Genom att göra observationer där vi tittade på hur en verksamhet fungerar där majoriteten av barnen är flerspråkiga har vi kunnat samla på oss material för en analys kring modersmålsstöd i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att främja barnens flera språk. I analysen har vi framställt den data vi har fått fram och har sedan genom diverse tidigare forskning arbetat fram teorier kring vad vi har sett och vad det har för betydelse för förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att undersöka om samtal kring skönlitteratur bidrar till förskolebarns lärande samt hur pedagoger i förskolan arbetar för att inkludera samtal i ett skönlitterärt temaarbete. I studien har uppstarten av ett skönlitterärt temaarbete med fokus på samtal har under ett flertal tillfällen observerats på en förskoleavdelning, där det endast går femåringar. I observationerna har det bland annat fokuserats på en pojke som under observationernas gång tydligt visar att ett lärande kan ske utifrån samtal kring skönlitteratur..

Syftet med detta arbete är att se på vilket sätt pedagoger arbetar för att inbjuda barn till ett nyfiket upptäckande kring litteratur. För att ta reda på detta har vi utgått ifrån dessa fyra frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna för att kommunicera litteratur med barnen? På vilka sätt försöker pedagogerna skapa en bokmiljö som inspirerar barnens nyfikenhet för att titta i/läsa böcker? Hur ser tillgången till böcker ut på förskolan för barnen? ? finns det likheter och/eller skillnader mellan småbarns- eller syskonavdelningarna? Varför ser bokvalen ut som de gör på förskolan? Detta vill vi styrka med teorier från bl.a. Sommers (2007) kring vuxnas syn på barn, och Maltén (2008) kring hur pedagogerna kommunicerar litteratur med barn och barns tillgång till litteratur. Vi har även använt oss av Locks (1916) teori kring begreppet nyfikenhet.

Syftet med uppsatsen var att ge en nulägesbeskrivning av hur personalen på vårdcentralernautförde sitt uppdrag kring vårdsökande med psykisk ohälsa och dessutom en jämförelse meddet lokala vårdprogrammet för depression, innan dess implementering.Undersökningens huvudfråga var; Hur ser arbetssättet på vårdcentralerna ut kring vuxnapatienter med psykisk ohälsa och hur överensstämmer det med landstingets vårdprogram fördepression.En enkätundersökning genomfördes vilken riktades till de tre yrkesgrupperna /funktionerna sjuksköterskor i TeleQ, läkare och samtalsterapeuter. Både enkät och svarhanterades genom de tillfrågade landstingsanställdas e-post.Resultatet visade att ett centralt förbättringsområde är att utöka användandet avscreeninginstrument och tester vid både bedömning och uppföljning. Behovet av atttydliggöra rutiner kring olika moment och öka samverkan både inom vårdcentralen och medvårdgrannar framkom också.Slutsatsen är att i vissa avseenden efterföljs vårdprogrammet redan innan dessimplementering och i andra finns förbättrings- och utvecklingsområden. Det som framkommiti denna studie är med största sannolikhet också ett resultat som skulle framträda vid liknandestudie i andra landstings primärvård..

Biståndsorganisationer brottas alltid med problem kring hur relationer ska etableras mellan dem själva och mottagarländerna. Samtidigt som relationen ska vara jämlik brottas biståndsorganisationerna även med problemen kring hur fördelningen av biståndsresurser ska bli så rättvis som möjligt.Denna studie är en kritisk diskursanalys av sju årsredovisningar utgivna av den statliga svenska biståndsorganisationen SIDA/Sida åren 1976/77 till 2005. I dessa årsredovisningar har jag letat efter olika beskrivningar av bistånd och biståndspolitik.I analysen av det empiriska materialet har framkommit att SIDA/Sida beskriver bistånd i fyra olika diskurser. Dessa är Bistånd som samarbete, Bistånd på grund av fattigdom, Bistånd som uppgift och Bistånd och rättvis fördelning.De beskrivningar SIDA/Sida gör bidrar till upprätthållandet av en postkolonial biståndsdiskurs där stereotyper kring biståndsgivare och ?tagare är mycket tydligt.

Det finns många exempel på undersökningar som gjorts för att utreda varför situationen kring studie- och yrkesorienteringen ser ut som den gör idag. I detta arbete har blicken lyfts från förklaringsområden som individers bakgrund och det alternativfyllda samhället, vilka ofta nämns, och istället landat på betydelse som organisering och tolkningen, vilket vi i fortsättningen benämner som översättning, av statliga direktiv kan ha. Syftet med arbetet har varit att följa de statliga direktiven kring studie- och yrkesorientering genom en kommun och analysera organiseringens och översättningen av direktivens betydelse för studie- och yrkesorienteringen. Undersökningsområde för arbetet blev Helsingborgs kommun, en relativt stor kommun, och personer med olika inblandning i studie- och yrkesorienteringen i kommunen har intervjuats kring dessa frågor. Resultatet har sedan växelvis bearbetats med teorier kring organisering och översättning. Arbetets viktigaste resultat är att organisering och översättning påverkar studie- och yrkesorienteringen och att likvärdig vägledning, vilket är det kommunen strävar efter, inte kan utlovas av kommunen om översättning inte tas i beaktande. Kopplat till översättning är utvärdering och uppföljning vilka också behövs för att en vägledning likvärdig och rättvis till alla elever ska kunna säkerställas..

Budgeten a?r ett vanligt fo?rekommande styrmedel i fo?retag idag, dock har dess roll och va?rde fa?tt skarp kritik fra?n flera ha?ll. Det finns mycket forskning kring fo?r- och nackdelar med budget och a?ven kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlo?sa fo?retag anva?nder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och fo?rklara den budgetlo?sa styrningen, samt varfo?r fo?retag fra?nga?r den fasta a?rsbudgeten.

Denna narrativa studie syftar till att genom förskollärares berättelser få en förståelse för hur förskollärarekan bemöta barn i sorg på förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar:· Vad berättar förskollärarna att det finns för olika reaktioner på sorg bland barn i förskolan?· Hur berättar förskollärarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare har vi av dessa i resultatet sammanställt narrativaberättelser. En del förskollärare har delat med sig av starka berättelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgått från en narrativ teori äralla berättelserna av lika värde och ingen berättelse belyses mer än någon annan.

AbstractOur life-experiences and our background form the way we act and the activities we are involved in. The overall purpose in this thesis has been to study what habits are to be found in different activities related to the outdoors and how these habits have been developed. Hopefully this work can contribute to a better understanding of the meaning of habits in our lives and thereby play a part in a further differentiated talk about habits and knowledge in society. The background and my theoretical approach has been three views of habits:In practice these patterns of habits are not separable so this approach should be seen as a way of making the development of habits clearer. Another purpose is to study how the following concepts can be related to habits: Reflection, master-apprentice, episte?me, techne, phronesis, interest and tacit knowledge.

Syftet med detta examensarbete var att få kunskap om vad några yrkesverksamma förskollärare har för uppfattningar kring bilder i barnböcker. I studien ställs fyra frågeställningar; Hur beskriver förskollärare en barnbok? Vad anger förskollärarna för skäl till att använda barnboken i verksamheten? Vad anser förskollärare är viktigt innehåll i en barnbok? Hur beskriver förskollärare bildens betydelse i barnböcker? Vi har samlat in information genom att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare från olika förskolor i norra Sverige. Våra analyser av resultatet visade att lässtunden kan ha olika syften och barnen kan lära sig olika saker utifrån böcker. Syftet kan till exempel vara att barnen ska varva ner, utveckla sitt språk eller ta del av ett budskap.

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

I arbetet kring läroplanen och lärares tolkning av läroplanen var målet att få en bredare bild av vilken plats läroplanen har hos en yrkesverksam lärare. Vi ville fånga tankarna kring processen från tolkning till färdigt klassrumsmaterial i ämnet svenska. Vi valde att genomföra två intervjuer samt två observationer med två lärare som är verksamma och undervisar i årskurs två. Under arbetets gång framkom svar på många frågor som berör arbetet kring och med läroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgångspunkt i en pedagogisk planering.

Rapporten behandlar projekteringen och genomförandet kring det lokala omhändertagandet av dagvatten för de fyra nybyggda arenorna på Arenastaden i Växjö. Granskningen behandlar framförallt underjordiska fördröjningsmagasin men även alternativa lösningar.Arbetet har genomförts med hjälp av intervjuer och studier kring olika lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten.Förändringsförslagen som presenteras bottnar i mer tid för projektering, förbättrad kommunikation och större användande av mer genomsläppliga ytor..

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av särskilt stöd. De forskningsfrågor som ställdes var Hurresonerar förskollärare/chefer kring begreppet ?barn i behov av särskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollärarna/förskolecheferna gällande sina uppdrag kring barn i behovav särskilt stöd? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? uppfattas som brett och svårt attdefiniera då begrepp som ?normalt? och ?avvikande? är begrepp som inte är tydligtavgränsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansåg sig ha ett nära samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det så..