Att sätta personalen i fokus en modell om att möjliggöra för medarbetare? En fallstudie av Svenska Mässan.

Det utvecklas dagligen mängder av nya webbsajter i försök att bli den nya Facebook eller YouTube. Folket har insett de stora potentialer som finns att med väldigt enkla medel starta en webbsajt för att sedan växa, bli stora och enormt inkomstdrivande. Det enda som tycks behövas är oftast bara en bra idé. Är det emellertid så enkelt? Den här studien försöker ta reda på om det finns någon modell man som webbutvecklare kan relatera till och viktiga faktorer man bör ta hänsyn till för att bli framgångsrik.

Billboarding är en teknik som ofta används i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken går ut på att istället för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut på ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktärer som representeras av billboards ur flera vinklar istället för en 3d-modell?En spelmiljö med både 3d-karaktärer och billboardskaraktärer skapades. Billboardskaraktärerna bestod av bilder av 3d-karaktärerna för att ge illusionen av att de också var 3d-karaktärer.

Gruppbehandling för personer med social ångest har under 5 år bedrivits på en öppenvårdspsykiatrisk mottagning. Sammanlagt har 10 grupper med totalt 50 deltagare behandlats. Gruppbehandlingen bygger på Clarks & Wells KBT modell. Social ångest och socialt undvikande minskade signifikant från för- till eftermätning, vid uppföljningen sjönk värdena ytterligare. Graden av depression minskade på motsvarande sätt.

Dagens företag befinner sig i en föränderlig omvärld som kräver flexibilitet, kreativitet och innovationsförmåga från dess aktörer. Bland annat utifrån den kritik som framkommit mot traditionell ekonomistyrning, har ett flertal prestationsmätningssystem vuxit fram, varav det balanserade styrkortet är ett. Att utforma och implementera ett balanserat styrkort är ett komplext och resurskrävande arbete som är mycket avgörande för funktionen. Men att följa upp och uppdatera det är än betydelsefullare. Ett balanserat styrkort som inte följs upp, är till slut ett balanserat styrkort utan funktion.

I dagens samhälle förs det diskussioner hur vi kan sänka vår energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi är IT sektorn. De mätningar som har gjorts i USA visar att år 2011, så har energiförbrukningen för datacenters fördubblats jämfört mot år 2006. Strategier har tagits fram för att sänka energiförbrukningen för datacenters och då framför allt på servrar och kylsystem. Dessa strategier benämns med allmäna ordalag Grön IT.

Syftet med uppsatsen är att se hur kultur påverkar strategiutveckling för ett internationellt företag. Vi vill åskådliggöra kopplingen mellan kultur och strategi och hur denna koppling påverkar det internationellt verksamma företagets agerande och dess strategiutveckling. Vi har valt att skapa en modell som beskriver hur kulturella skillnader påverkar ett företags internationella strategiutveckling. För att verifiera modellen, valde vi att genomföra en kvalitativ fallstudie och illustrera modellen med hjälp av Pharmacia och dess globala varumärke Nicorette. Den internationella marknaden blir allt mer homogen, men trots det krävs anpassningar till de kulturella skillnader som råder.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i frågeställningar som berör handledarens yrkeskunnande. Benämningen handledare syftar i detta fall på lärare som är VFU-handledare för lärarstudenter eller mentorer för nyutexaminerade lärare. VFU och introduktionsår för nya lärare befinner sig i gränsområdet mellan utbildning och yrkespraktik. Vilka är de kritiska punkterna i handledarrollen? Är det möjligt att följa en modell och vad fungerar i verkligheten? Vilka områden och frågeställningar är relevanta för blivande handledare? Hur kan man utbilda för att kunna hantera dessa områden?Det empiriska material som ingår i denna uppsats har bland annat arbetats fram med hjälp av dialogseminariemetoden.

Arbetet handlar om publika skjutningar i skolmiljö, d.v.s. dåd där förövare har skjutit mot individer i skolmiljö, utan att ha uppvisat förklaringar till varför gärningen genomförts. Syftet med rapporten var att finna hur förvaltningsmodeller hanterar effekterna av en skolskjutning, för att se om någon är bättre rustad. Samt, om en koppling mellan modell och effektiv hantering kunde göras och även se vad som skiljde modellerna åt i behandlingen av situationerna.En jämförande, mest-olika-modell har nyttjats, och rapporten begränsades till synen av tre olika förvaltningsmodeller. Undersökningen är även begränsad i tid av hänsyn till förekomsten av de undersökta dåden. Bruket av Internetkällor har varit omfattande, då mycket av det som skrivits kring dåden förekommit i dagspress. För utvecklandet av förvaltningsteorier har även vetenskaplig litteratur nyttjats. Resultatet har varit att få säkra slutsatser kan dras av de dåd som inträffat.

På Storängen i Söderköping bygger Bygg GG i Norrköping i samarbete med G Gunnarsons Fastighets AB ett hus innehållande 14 ägarlägenheter. Då försäljningen av lägenheterna startade innan huset var färdigt bestod den största delen av säljunderlaget av ritningar och skisser.Syftet med examensarbetet var att utföra en visualisering av det blivande husets yttre i form av en digital 3d-modell samt att visa hur några av de blivande lägenheterna skulle komma att se ut. Då många av lägenheterna i huset liknar varandra togs beslutet att visualisera tre av husets lägenheter.Rapporten beskriver hur arbetet med att ta fram visualiseringen genomförts. Den ger även en inblick i visualiseringsprocessen samt de programvaror som använts för projektet.Projektet kan delas in i två delar. En exteriör del och en interiör del.I den exteriöra delen byggdes en 3d-modell av huset i 3d-programmet Google SketchUp som är ett lättanvänt program för att skapa digitala skisser och 3d-modeller.

I detta arbete behandlas polisens verksamhetsstyrning och nya metoder att redovisa de faktiska arbetsinsatserna samt hur dessa metoder att styra och mäta polisens arbete uppfattas av poliser på ingripandeenheten i Sundsvalls närpolisområde. Arbetet bygger på genomförda intervjuer med poliser på ingripandeenheten. Under kapitlet förklaringsmodell sker en genomgång av hur polisen styrs samt förändringen av polisens verksamhetsstyrning och den nya modell som implementerats. Resultaten från intervjuerna visar på att många poliser uppfattar den nya verksamhetsstyrningen som något negativt och en produkt av chefer för chefer. Intervjuerna ger även en bild av att många poliser inte är insatta i det arbetssätt som bör tillämpas i enlighet med den nya modellen.

Uppsatsen inleds med en beskrivning av Familjebaserad korttidsterapi såsom den bedrivs vid Barn- och ungdomspsykiatrimottagningarna i Falun resp Sundsvall/Härnösand, där författarna själva är verksamma. Modellen innehåller en särskild struktur med urvalsprocess utifrån särskilda kriterier och 1-2 samtal som är två timmar inkl paus. Ett salutogent synsätt genomsyrar denna familjeterapeutiska modell, där det också ingår reflektioner för terapeuter och med familj. Ramarna och de olika momenten i behandlingen syftar till att starta och optimera en förändringsprocess som familjerna själva kan arbeta vidare med. Studien syftar till att få en fördjupad beskrivning av modellen samt närmare undersöka hur de verksamma terapeuterna i Falun och Sundsvall/Härnösand tänker att de påverkas av att arbeta med denna modell och vad de tänker att de själva bidrar med som är verksamt. Som metod valdes en form av semistrukturerad intervju, s k fokusgruppintervju.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sex lärare upplever implementeringen av en-till-en rörande hur det har påverkat deras yrkespraktik. För att ta reda på detta har en kvalitativ metod med intervjuer använts där lärarna har tillfrågats hur en-till-en påverkar deras val av material och hur det har förändrat deras arbetssätt i klassrummet. Ett annat frågebatteri berör ifall lärarna upplevt någon förändring hos eleverna vad avser deras betyg efter det att en-till-en implementerades.För att se på vilken nivå lärarna befinner sig i användandet av detta nya verktyg har R R Puenteduras S.A.M.R.-modell använts, en modell som beskriver fyra olika lärandestadier som lärarna kan befinna sig på.Resultaten visar att överlag så trivs lärarna med att jobba med en-till-en. De upplever att det gör deras arbete enklare, roligare och hjälper till att skapa variation för studenterna. Icke desto mindre så är lärarna dock överens om att en-till-en inte hjälper studenterna att prestera bättre eller höja sina betyg..

Enligt Standish Group är det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas på ett lyckat sätt när det gäller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling är fastprisprojekt, där systemets kostnad är förbestämd, allt mer populärt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) är en modell för utveckling som fokuserar på fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den här uppsatsen är att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM på ett sätt som gör det till en bra lösning för både beställare och leverantör.Min slutsats är att det största problemet med DSDM är att få beställaren att godkänna den som projektmodell. Ett annat stort problem är att många projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden är fast.

Syftet med föreliggande uppsats är att utreda huruvida avtalslagens (AvtL) anbud-accept modell är tillämplig vid avtalsslut genom förhandlingar. Denna modell som stadgas i lagens 1 § föreskriver att ett avtal kommer till stånd genom att ett anbud besvaras med en överensstämmande accept. Detta är ett uttryck för den gemensamma partsviljan som är utgångspunkten för avtalsbundenhet i den svenska avtalsrätten. Vid förhandlingar bollas olika förslag fram och tillbaka mellan parterna och dessa förhandlingsbud anses ej som juridiskt bindande. Att försöka passa in detta förfaringssätt i modellens termer av anbud och accept blir därför inte helt lätt vilket medför svårigheter med att avgöra en tidpunkt för avtalsbundenhetens inträde.