Kraven på hög kvalité och höga skördar har länge varit en drivkraft för att effektivisera och utveckla växtodlingen. Lantbrukare har i alla tider försökt att minska de negativa effekter som ogräs, insekter, svampar, bakterier och virus har haft på skörden. Bekämpningen har sett olika ut genom åren och utvecklats utifrån kunskaper om skadegörarna och ogräsen. Växtföljder, jordbearbetning samt bekämpning kemiskt och mekaniskt är idag de främsta åtgärderna. Målet med denna litteraturstudie är att ge en klarare bild av samspelet mellan besvärliga växtpatogener och dess värdväxter i dagens svenska lantbruk. På detta vis kan man dra slutsatser om huruvida ogräsfloran på ett fält har betydelse för vilka svamp- och virussjukdomar som kan tänkas uppkomma på detta fält. Studien visade att flertalet svampsjukdomar och virusinfektioner kan drabba flera av våra vanligaste åkerogräs, men även arter som odlas i vall kan angripas.

Protein i foder utnyttjas av idisslaren via upptag av mikrobprotein i tunntarmen eller som foderprotein som passerat vommen vidare till tunntarmen. Olika råproteinnivåer i foder till idisslare påverkar både miljön och djurens avkastning. Råprotein från vallväxter kan analytiskt delas upp i olika fraktioner utefter var i idisslaren det bryts ned och kan tillgodogöras. Ett sådant system är The Cornell Net Carbohydrate and Protein System (CNCPS) vilket delar in protein i fraktionerna A, B och C utefter deras nedbrytningshastighet i vommen. Många olika faktorer kan påverka halt och sammansättning av råprotein i vallfoder.

Tidigare forskning visar att bristen pa? ingenjo?rer tvingar fo?retag och organisationer att utforma nya strategier fo?r att sa?rskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna a?r att attrahera kompetent personal. Ett sa?tt att attrahera personal a?r att kartla?gga ansta?lldas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer fo?r att utforma ett medarbetarlo?fte.

Lantbruket har under de sista 30 åren upplevt en strukturomvandling med en minskning av antalet lantbruksföretag, men de som är kvar blir större. Sedan början av 1980-talet fram till år 2011 har antalet mjölkkor sjunkit med 314 300 stycken till 346 495. Även antalet mjölkproducenter har minskat kraftigt, från år 1998 till år 2011 sjönk antalet från 9 599 stycken till 5 260. Dagens låga mjölkpris och höga foderpris har medfört att mjölkproducenterna i Sverige har låg lönsamhet. Strukturrationaliseringen har gjort att de kvarvarande producenterna har fått tillgång till mer mark och möjligheten att kunna börja odla större delar av foderbehovet hemma på gården och där med minska behovet av inköpt foder.

Den studerade hypotetiska gården ligger i Uppland och producerar mjölk med en besättning på 240 kor och lika många djur av alla åldrar i rekryteringsbas. Grovfoder och spannmål odlas delvis på gården och delvis på mark som erhålls av grannar mot ersättning. Att tilldela korrekta värden på ersättningen är avgörande för ekonomiska beräkningar.Att använda en foderstat bestående av mer grovfoder av högre kvalité ger ett behov av ca 220 ha åkermark utöver gårdens egna ca 240 ha. Beaktas dessutom lämplig växtföljd behovs 760ha men ca 300 av dessa ha kommer inte att direkt användas för att odla biomassa till det här systemet varvid skörden på de 300 ha kan säljas. Den ökade grovfodergivan ger ett stort överskott på biprodukter såsom ensilage, gödsel och halm, närmare bestämt ca 8 ton TS per dag.

The choice of harvest date for leys is one of the most important factors affecting the size and quality of the harvest. An early harvest gives a high nutritive value while a late harvest gives larger quantity. Today?s aim to produce high nutritive leys gives early harvest dates both in primary growth and regrowth in northern part of Sweden. The consequence is a growth in the autumn, a "third harvest".The aim of this master thesis was to study the effects of different harvesting systems and their effect on size, feed quality, wintering and economy for conditions in the northern part of Sweden.

Emissions of radionuclides to the atmosphere can lead to wet deposition on plants in the event of rainfall. An increased level of radioactivity in the plants may occur due to interception and retention of the radionuclides. If the content of the plants is above the threshold limit value, entire yields may have to be destroyed. In order to prevent contamination or decrease the content countermeasures can be taken. The impact of the biomass, leaf area index (LAI) and growth stage of the plant on the interception and retention is important to know in order to decide which countermeasures to use. Weather may also be an important factor. In this work the interception and retention of 134Cs and 85Sr by spring wheat, ley and spring oil-seed rape was studied.

Emissions of radionuclides to the atmosphere can lead to wet deposition on plants in theevent of rainfall. An increased level of radioactivity in the plants may occur due tointerception and retention of the radionuclides. If the content of the plants is above thethreshold limit value, entire yields may have to be destroyed. In order to preventcontamination or decrease the content countermeasures can be taken. The impact of thebiomass, leaf area index (LAI) and growth stage of the plant on the interception andretention is important to know in order to decide which countermeasures to use.Weather may also be an important factor.In this work the interception and retention of 134Cs and 85Sr by spring wheat, ley andspring oil-seed rape was studied.

The purpose with this literature study was to investigate the possibilities for improvement of forage protein in dairy cows with focus on feeding strategies and conservation of forage protein. The utilization of forage protein in dairy cows is often not that efficient as it could be. The feed crude protein consists of both true proteins and non protein nitrogen. The digestion of proteins in the rumen depends on the protein degradation rate and the ability of the microbes to synthesize microbial protein. The microbes need a balance between carbohydrates that provide them with energy and proteins that are degradable in the rumen.

Vallproduktionen i Sverige är av stor betydelse för utfodring av nötkreatur. Vallproduktionen utgör idag 46 % av åkerarealen i Sverige. Skördetillfället avgör till stor del näringsinnehållet i fodret och är därför av stor vikt för att producera ett tillräckligt bra vallfoder. I Sverige finns en webbaserad tjänst (http://www.vallprognos.se) tillgänglig där en prognos om skördetillfälle ges utifrån temperatursumma. Summan 250 dygnsgrader (? (dygnsmedeltemperatur ? 5° C)efter att dygnmedeltemperaturen överstigit + 5° C fem dagar i rad) anses ge ett energivärde på 10,8-11,0 MJ OE/kg ts vilket skulle vara ett bra tillfälle att skörda förstaskörden.

Att blanda in örter i fröblandningarna till vallarna blir allt vanligare. Kunskapen om vallörter i Sverige är idag inte så stor som den borde med tanke på att användningen ökar. Syftet med denna kandidatuppsats har varit att öka kunskapen om örterna svartkämpar, cikoria, kummin och pimpernell då dessa säljs på den svenska marknaden. Kunskapen om gräs och baljväxter är redan stor och om vad djur kan producera med avseende på mjölk hos lakterande djur och daglig tillväxt hos växande djur är känt. Ska även örterna odlas och konsumeras av djuren borde kunskapen om vad de kan producera tack vare örterna också vara känd. De resultat som framkommit i litteraturstudien är att cikoria gav störst avkastning medan pimpernell gav den minsta avkastningen i alla avkastningsförsök utom ett där pimpernell avkastade mest.

Att kunna producera ett energirikt och kostnadseffektivt vallfoder är grunden till lönsamhet för mjölk- och dikoproducenter. Syftet med vallfodret är att täcka kons givna foderstat som består av protein och energi. I Sverige används i huvudsak fyra olika metoder för att ensilera gräs, dessa är plansilo, bal, tornsilo och korv. I dagsläget konserveras lika stor mängd vallfoder i plansilo som i balar. De olika systemen skiljer sig stort i allt från maskinkrav till utfodringssätt.

Syftet med arbetet har varit att gestalta Boglundsängen, ett tätortsnära naturreservat i Örebro. Boglundsängen ligger cirka två kilometer norr om Örebro centrum och är ett öppet våtmarkslandskap med ett rikt fågelliv. Det fanns en önskan från kommunen om att förbättra tillgängligheten till området och på så sätt locka dit fler människor. Boglundsängen ligger nära bebyggelse och skulle kunna ha ett stort värde för de boende runtomkring. Men trots det centrala läget är det inte många människor som använder området idag och få örebroare vet om att det finns.

År 2015 ska alla avrinningsområden i EU-länderna vara fastställda. Anledningen till detta är att år 2000 trädde ett vattendirektiv i kraft. Syftet med direktivet är att skapa en helhetssyn för vattenresurserna i Europa och för att få en enhetlig och övergripande lagstiftning. I Sverige har SMHI redan bestämt vattendelare och avrinningsområden för ett stort antal områden i landet, men i och med direktivet har det blivit ett krav. En helhetssyn på vattenresurser tillsammans med kunskaper om geologi är en förutsättning för en hållbar utveckling och ett effektivt tillvaratagande av naturresurserna.

Sammanfattning Ensilerat vallfoder är ett av de absolut viktigaste fodermedlen för att förmå korna att producera en stor mängd högkvalitativ mjölk. En hake är dock att ensilaget ska vara av god kvalitet och med bästa möjliga näringsvärde, samtidigt som man även vill ha volymmängder. För att få detta gäller det att skörda vid rätt tidpunkt, vilket kan vara svårt att veta när det infaller. Till detta finns ett hjälpmedel som kallas skördetidsprognos. Detta går ut på att man klipper prover i vallen upp till tre gånger innan första skörden för att analysera gräset och därigenom kunna avgöra när bästa tiden är för att skörda för att få den mest optimala kombinationen av mängd och näringsvärde. Syftet med detta arbete är att undersöka hur bra hjälpmedel jordbrukare i norra Sverige tycker att skördetidsprognosen är för att få en ökad kvalitet på ensilaget, samt att jämföra variationen i näringsvärde och mängd biomassa inom och mellan olika fält.