Under år 2011 levde ca 5800 personer i Sverige med diagnosen hiv (humant immunbristvirus) och 18 nya fall upptäcktes via MHV:s screening av gravida kvinnor. Risken att ett barn smittas under graviditet och förlossning är 15-25 % om kvinnan inte behandlas med antiretrovirala läkemedel. Riskerna ökar med ytterligare 10-15 % om kvinnan sedan väljer att amma sitt barn. Barn till kvinnor som behandlas med antiretrovirala läkemedel och har icke mätbara virusnivåer i blodet löper en risk på 0,4-1 % att smittas. RAV (referensgruppen för antivirala medel) uppdaterade 2010 sina behandlingsrekommendationer för hiv-1 positiva kvinnor under graviditet och förlossning.

Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt förekommande tillstånd hos kvinnor som påverkar den psykiska hälsan negativt. Tillståndet påverkar det vardagliga livet och framkallar känslor som nedstämdhet och ångest hos kvinnor. De vanligaste riskfaktorerna för att drabbas är hög ålder och genomgången Vaginal förlossning. Trots goda behandlingsmöjligheter söker kvinnor inte vård. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens.

Obsterisk plexus brachialisskada (OBPP) är en nervskada som kan uppkomma vid Vaginal förlossning. OBPP kan ge neurologisk funktionsnedsättning med varierad svårighetsgrad. Konsekvenserna för barn med OBPP är framförallt funktionsnedsättningar i axel, arm, hand och fingrar men även ögats nerver kan skadas. Den största riskfaktorn för OBPP är klinisk handläggning av skulderdystoci. Skulderdystoci är en svår komplikation som uppstår då barnets axlar fastnat i kvinnans bäcken i samband med förlossningens slutskede.

Under år 2011 levde ca 5800 personer i Sverige med diagnosen hiv (humant immunbristvirus) och 18 nya fall upptäcktes via MHV:s screening av gravida kvinnor. Risken att ett barn smittas under graviditet och förlossning är 15-25 % om kvinnan inte behandlas med antiretrovirala läkemedel. Riskerna ökar med ytterligare 10-15 % om kvinnan sedan väljer att amma sitt barn. Barn till kvinnor som behandlas med antiretrovirala läkemedel och har icke mätbara virusnivåer i blodet löper en risk på 0,4-1 % att smittas. RAV (referensgruppen för antivirala medel) uppdaterade 2010 sina behandlingsrekommendationer för hiv-1 positiva kvinnor under graviditet och förlossning.

I samband med Vaginal förlossning kan skador uppstå i bäckenbottens vävnader. Hos cirka 70 procent av de kvinnor som föder Vaginalt uppstår en bristning som kräver suturering. I Sverige ingår det i barnmorskans ansvarsområde att suturera bristningar av grad ett eller två. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser vid suturering av grad ett och två bristningar. En kvalitativ ansats valdes.

Förlossningen är en stor händelse i kvinnans och hennes partners liv. Barnmorskan ansvarar för den normala förlossning och skall även ha kunskap kring komplicerad förlossning. Komplicerad förlossning innefattar exempelvis Vaginal instrumentell förlossning med tång eller vakuumextraktion (VE) som här benämns sugklocka. Instrumentella förlossningar i Sverige ökar och år 2011 avslutades ca 9 % av förlossningarna instrumentellt. Forskning har visat att förlossning med VE ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse och skapar vårdlidande hos kvinnorna.

Bakgrund: Sexualitet är väsentligt för människans identitet, relationer och upplevelser; ett komplext livsområde. Strålbehandling som ges till kvinnors bäckenregion påverkar hennes sexuella förmåga genom biverkningar till hud och slemhinnor som ger smärta och obehag samt minskad komfort i underlivet. Ofta ges inte den adekvata information som patienten har rätt till på grund av fördomar och okunskap. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnors sexualitet påverkas av strålbehandling mot bäckenmaligniteter och kvinnornas behov av information. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt utifrån 10 artiklar som söktes i databaserna CINAHL och PubMed.

Kejsarsnitt är den enda möjliga metoden för att förlösa levande kalvar när en Vaginal förlossning är ogenomförbar. Trots detta har endast drygt hälften av de svenska nötpraktikerna någon gång utfört ett kejsarsnitt. Det kan ställas i relation till situationen i Nederländerna och Belgien där rasen belgisk blå är vanlig. Praxis vid uppfödning av belgisk blå är att undvika Vaginala förlossningar till förmån för planerade kejsarsnitt. Syftet med litteraturstudien är att klargöra vid vilka typer av dystoki som kejsarsnitt är indikerat och vilka alternativ som finns samt att beskriva varför det utförs rutinmässigt på rasen belgisk blå. För att ge läsaren ett sammanhang beskrivs först kons normala anatomi och fysiologi ur ett kalvningsperspektiv. Vid kalvning stöts kalven ut ur livmodern genom cervix och vagina.

Syftet med denna litteraturstudie är att ge en överblick i hur epiduralanestesi utförs och vilka risker och fördelar som tekniken medför. Epiduralanestesi är en typ av lokalanestesi och central nervblockad. Anestesimedlet injiceras extraduralt, det vill säga i epiduralrummet utanför den hårda hjärnhinnan (dura mater) vilken omger ryggmärgen. Användning av lokalanestetika vid ryggmärgens slut resulterar i förlust av viljestyrda rörelser och i upphörd känsel i områden innerverade av de påverkade känsel- och motorneuronen. Epidural administration av morfin ger långvarig (6-24h), effektiv analgesi som ej associeras med känsel-, sympatisk- eller motorblockad. Epiduralanestesi används framförallt för tre typer av patienter och situationer: Häst och ko (vid Vaginal prolaps och kejsarsnitt), känsliga smådjur (nedsatta patienter som riskerar att inte överleva generell anestesin och vid kejsarsnitt) och postoperativ smärtlindring (patienter i behov av långvarig smärtlindring efter kirurgiska ingrepp i bakben, bäcken och kaudala delar av buken). Inom smådjurspraktiken läggs epiduralanestesi oftast i foramen lumbosacale (mellan L7 och S1) Området lokaliseras genom att fram höftbenskammarnas (crista iliaca) högsta punkt.