Syftet med denna studie är att titta på vilka lokaler som finns till förfogande på olika fritidshem i en sydsvensk stad som är integrerade i skolan, och se hur dessa används. Vi har även undersökt om miljöns utformning är anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begränsningar med fritidshemmens lokaler. Våra frågeställningar är: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begränsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara på våra frågor utifrån vår undersökning, relevanta teorier och forskning. Vår undersökning har vi gjort på fyra fritidshem i en sydsvensk stad där vi har använt oss av observation och intervju som metod.

SammanfattningSyftet med denna studie, var att undersöka hur patienter föredrog att vara delaktiga i sin egen omvårdnad inom sluten somatisk vård, samt om det överensstämde mellan vad de önskade och hur de uppfattade delaktigheten. Metod: Denna studie var en tvärsnittsstudie, enkät studie. Patienterna i studien fick svara på elva frågeområden inom omvårdnad, dels hur de föredrog att vara delaktiga och sedan hur de upplevde att det egentligen var.Resultat: Resultatet som denna studie kommit fram till visade att majoriteten av patienterna ville vara passiva i sin delaktighet inom de flesta av de elva områdena, samt att de även upplevde att de fick vara det. Det kan dock utläsas av det statistiska testet som användes att patienterna i studien upplevde sig vara mer passiva, än vad de föredrog att vara. Detta resultat gällde på alla de elva frågeområdena.

Web 2.0 har blivit ett vanligt förekommande ord ute på Internet och i datorrelaterad press. Men vad innebär detta egentligen? Ordet innebär i grund och botten en attitydförändring som har med hur Internetanvändare använder Internet och dess applikationer att göra. Det råder dock delade meningar om vad, vilka tekniker och applikationer, som kan räknas till Web 2.0. I detta arbete reder vi ut begreppet tydligare för att skapa oss en bättre förståelse för ordet och dess innebörd.

Rätten att kunna kräva ersättning när någon drabbats av skada eller olägenhet från en verksamhet, oberoende av uppsåt eller vårdslöshet, är viktig och har tillämpats länge, långt innan regler om immissioner blev lagstadgade. Lika länge har dock en viktig och svårtillämpad undantagsregel funnits. Regeln, som undantar skador som är orts- eller allmänvanliga, har tillämpats sedan första jordabalksförslaget kom år 1909. Syftet med denna uppsats har varit att studera detta undantag närmare och se hur det sett ut och tillämpats genom åren fram till idag. Vad uttalas egentligen om orten, vad är allmänvanligt och hur mycket ska någon skäligen behöva tåla? För att besvara dessa frågor har jag använt mig av en rättsdogmatisk metod där jag nästan uteslutande använt mig av praxis och förarbeten.

Vad är egentligen tanken med mötesplatser i stadsplaneringen och hur kan mötesplatser kopplas till trygghet? Trygghet, något upplevt, är eventuellt inte möjligt att skapa för samtliga alltid. Mötesplatser konstrueras på många sätt. Tanken är ofta att de ska vara för alla, hur de upplevs är en annan sak. Stockholms stad har inga särskilda strategier för mötesplatser utan arbetar på olika sätt för att uppnå trygg- och säkerhet.

Uppsatsens syfte är att studera hur fem individer, på en specifik arbetsplats, upplever att arbeta tillsammans i ett team samt vilken effekt teambuilding har på relationerna i gruppen. Studien är gjord med en kvalitativ ansats, där intervjuer och observationer har utgjort det inhämtade materialet. Efter att teamet varit iväg på en ?kick-off?, som kan liknas till ett teambuilding event, och tagit del av motivations och inspirations samtal, upplevde respondenterna att de förstärkt teamet och förde dem samman. Denna studie undersöker vad det är som egentligen håller ihop en grupp individer med olika bakgrunder och som till mesta dels spenderar tid tillsammans under arbetstid och på arbetsplatsStudien visar att det finns likheter mellan Goffmans teorier om ett teams gemensamma mål samt rollframträdande.

Revisorns oberoende har blivit uppmärksammat under de senaste åren, delstill följd av de stora redovisningsskandalerna och dels eftersom näringslivethar blivit mer komplext. Det här har lett till en ökad reglering som påverkarrevisorns oberoende med begränsningar vad revisorn får göra. En revisor kantesta sitt oberoende genom analysmodellen, där olika hot som kan äventyrarevisorns oberoende tas upp. Även Sarbanes-Oxley Act och Svensk kod förbolagsstyrning har till mål att stärka revisorns oberoende genom attexempelvis införa en oberoende revisionskommitté. Det är vanligt attallmänheten förväntar sig att revisorn ska göra mer än vad denne kan och fårgöra, vilket kallas förväntningsgapet.Syftet med den här rapporten är att skapa ökad förståelse för revisornsoberoende samt att urskilja den roll som revisorns oberoende spelar vidrevision av stora och små bolag.

Detta examensarbete på magisternivå genomfördes vårterminen 2004 med Siljan Turism som uppdragsgivare. Målet var att förbättra en befintlig SMS-tjänsten för utskick av erbjudanden genom att möjliggöra geografiskt riktade utskick.Anledningen till att man vill göra denna form av riktade utskick är att man vill kunna minska annonskostnaderna, men fortfarande snabbt nå intresserade konsumenter. Om man idag skulle vilja annonsera ut till exempel biljetter till ett evenemang som äger rum inom den närmaste tiden, där det finns lediga platser kan man endast skicka erbjudanden till samtliga intresserade. Utskicken sker oberoende av var mottagarna befinner sig, trots att de egentligen inte skulle kunna komma fram i tid. Med hjälp av geografiskt riktade utskick skulle man kunna effektivisera utskicken så att de enbart skickas till de som faktiskt har möjlighet att utnyttja erbjudandet.Det befintliga systemet var baserat på en standardiserad tjänst som vi inte hade möjligheter att förbättra.

Föreliggande studie är av kvalitativ art och grundar sig på intervjuer med tio arbetssökande ungdomars om deras situation där subjektiva upplevelser framkommit. Syftet med studien är att få en förståelse för hur tio ungdomar upplever den egna situationen som arbetssökande och sin framtidstro. Ungdomarna befinner sig inom den arbetsmarknadspolitiska åtgärden Vägvisaren, vilket är empirins fält. Bakgrunden belyser vilka effekter det faktum att individen är arbetssökande får för vardagslivet. Bakgrunden behandlar också de faktorer som försvårar ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden. För att förklara ungdomarnas situation som arbetssökande och styrka analysen har Ziehe's och Giddens teorier om livsplaner, livsstilar och faktorer som leder till ångest använts.

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen? Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader.Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet.Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta.Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor.I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet.Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare.

Introduktion: Såväl samhälle som stat ställer krav på att företag ska ta ansvar för vilken påverkan verksamheten har på människor och miljö. Företag upprättar hållbarhetsredovisningar för att kommunicera graden av ansvarstagande till omvärlden. Även fast utformningen av hållbarhetsredovisningar är frivillig finns det olika riktlinjer för att se till att det som redovisas är relevant. En metod är att föra dialog med företagets intressenter. Åsikter om företag och verksamhetsaktiviteter kan skilja sig beroende på vem man frågar.

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete är att jag som student på magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete är ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet är att studera om och hur planprocessen påverkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet är även att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som använt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, både innehåller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig. Mitt examensarbete har följande uppdelning: ? En teoridel där jag beskriver medborgardeltagandets förutsättningar, med bland annat planeringsteori, plansystemet, PBL etc.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Konstmuseet Gropen är Uppsalas nya konstmusseum för samtida och historisk konst. Den är belägen vid fyrisån strax söder om stadskärnan, nedsänkt helt under mark. Att gå ner i gropen är att lämna staden. Att gå ner i gropen är att gå upp i konsten.Jag började projektet med att fundera över vilka konstmuseeum jag varit på, vilka jag gillat, och vad jag gillat med dem. Guggenheim, Neue Nationalgalerie, Tate Modern mf.

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.