Den här uppsatsen handlar om hur elever på gymnasienivån upplever omklädningsrummet före och efter lektionen i samband med idrott och hälsa lektionerna, samt om det har någon påverkan på lektionen eller den psykiska hälsan. Syfte är att undersöka hur miljön i omklädningsrummet uppfattas av gymnasieelever i samband till idrottslektioner. Vi kommer att utgå ifrån Maslows teori om behovstrappan för att få fram det svar vi söker. Arbetet tar upp problemet om omklädningsrummet efter vad eleverna sagt under intervjun. Vi har intervjuat oss framtill hur det egentligen ser ut på gymnasieskolornas omklädningsrum och vad som egentligen ligger till grund till varför eleverna känner som de gör.

Älskar du att äta? Brödet till frukosten och pastan till köttfärssåsen? Tänk om du inte fick äta vare sig pasta, bröd eller någon form av kolhydrater utan bara protein- och fettrik mat. Följer du dieten LCHF är det din verklighet, vilket allt fler väljer att göra. Frågan som många ställer sig är; hur hälsosamt är egentligen LCHF?.

SyfteVårt syfte är att undersöka hur det är med barns språkutveckling idag. Det framkomer ofta iden offentliga debatten att barnens språk blivit sämre, det gäller talet såväl som läs-ochskrivkunnigheten. Hur förhåller det sig egentligen? Vi har därför valt att vända oss tillförskole ? och lågstadielärarna med vår fråga.ForskningsfråganHur är lärarens syn på barns språkutveckling?MetodVår undersökning är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Den grundar sig på intervjuermed 9 förskollärare och 6 lågstadielärare.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Den senaste tiden har intresset kring ekologisk bebyggelse vuxit. Passivhus är en teknik som växte fram under 90- talet och som pressenteras som ett miljövänligare och effektivare alternativ till modern regelverksbebyggelse. Men är det egentligen så? I den här uppsatsen används teorin om ekologiska fotavtryck för att presentera, resonera kring och jämföra de båda byggteknikerna. Utöver detta pressenteras ett planförslag för exploatering av området Himlabacken i Vetlanda..

Det finns elever som trycker ner andra i sin omgivning. När det är dags för rast finns det de som säger ?vad äcklig du är? och skrattar åt sin jämnåriga skolkamrat. Samtidigt sprider sig nya tekniker som gör skolan ännu mer försvarslös mot mobbning än tidigare. Inte ens i det egna hemmet kan ett barn vara garanterad att få slippa sin plågoande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om katarerna ska räknas som heretiker, vilket har varit fallet från medeltiden och framåt eller om de egentligen borde räknas som urkristna vilket de själva ansåg och varför forskningen är motstridig i denna fråga..

En karakteristik över Harry Martinsons författarskap. Idéer som korsas. Idéer som lever kvar. Vad hände med den framtidsoptimistiske värdsnomaden, som blev den förbittrade bakåtsträvaren Holger Tideman? Och vad handlar Nässlorna blomma egentligen om?.

Jämställdhet låter bra ? men vad är det egentligen vi planarkitekter ska göra? Det finns idag stor kunskap om jämställdhetsarbete och riktlinjer för hur detta arbete bör bedrivas. Samtidigt har inte implementeringen inom planeringsprofessionen utvecklats i någon större omfattning. Frågan är varför det inte har skett, samt hur planarkitekter kan integrera jämställdhetsaspekter i sitt arbete. Syftet med examensarbetet är att undersöka rekommendationer från experter och deras möjliga tillämpning. Rekommendationer om jämställdhetsarbete i arbetsprocessen från nulägesbeskrivning fram till ett färdigt planförslag undersöks.

Allt fler företag är medlemmar i ett eller flera nätverk. Vilket värde skapas för företagen genom medlemskap i ett nätverk? Hur skapas detta värdet och vad är det för värde egentligen? Finns det några faktorer som påverkar värdeskapandet?.

Vår vilja har varit att förstå och beskriva vad terapeuter som arbetar enligt den jagstrukturerande psykoterapimetoden gör för att uppnå en god arbetsallians med sina patienter.  Målsättningen har varit att klargöra de begrepp som används. Vi har velat granska vad terapeuter sagt och jämföra deras erfarenheter med det vi tagit del av i litteraturen..

Det här projektet går ut på att skapa en effekt så att det ser ut som en olycka har varit framme på ett inspelat material. Syftet är att i första hand försöka skapa en liknande filmsekvens som i en redan producerad film men också att få förståelse för post produktions programmet Fusion. De tekniker som användes för att ändra det filmade materialet var att föra in bilder och skapa 3D-objekt och sedan använda 2D och 3D-tracking för att få de att sitta på plats. Resultatet blev en kort film som når upp till ursprungsmålen men som egentligen skulle behövt mycket mer tid för att bli riktigt bra..

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Navigation är ett centralt begrepp i spelanvändning, trots att det ofta ses som ett nödvändigt ont. Det här arbetet intresserar sig för upplevelsen av navigation i två typer av programvara ? spel och nyttoprogram. Detta arbete går ut på att granska hur upplevelsen av navigation i programvara är beroende på användarnas förväntningar ? om användarna tror sig använda programvara för nytta eller för nöje.

Uppsatsens namn lyder på följande sätt: Hur mycket måste jag anstränga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohälsa i relation till skola och framtidsval. Studien är skriven av Melissa Gülünay och Mirela Koljenovic som läser sitt tredje år på Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner ställs inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohälsa i form av oro och ångest. För att kunna svara på denna fråga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som står för utformningen av samhället och de olika institutionerna så som skola och arbete.