Sök:

Sökresultat:

1828 Uppsatser om Vad styr lärares val - Sida 52 av 122

Tre Är med nya kursplanen i musik: MusiklÀrares praktik i brytningen mellan andras styrning och egen meningstolkning

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur musikundervisningen i Ärskurs 4-6 styrs i praktiken, hur lÀrare tolkar kursplanen, hur de planerar undervisningen i ett övergripande perspektiv, samt hur bedömning och betygsÀttning sker. Studiens huvudsakliga vetenskapsteoretiska ansats Àr ideologikritisk hermeneutik. Metodologin baseras pÄ textanalys, dÀrtill Àven en enkÀt till musiklÀrare i lÀnet, samt observation och datainsamling av samtliga 161 elever och 5 lÀrare i undersökningskommunens Äk6. Resultatet har dÀrmed delvis objektivt sÀkra data, men till största delen handlar det om en trovÀrdighet baserat pÄ koherenskriteriet.Genom den kvalitativa textanalysen framtrÀder en konflikt mellan den skrivna och kom-municerade lÀroplanen och lÀroplansverkets vidgade kontext inom hela skolans förestÀllnings-vÀrld. Diskussionen behandlar detta huvudresultat huruvida synen pÄ kunskap, lÀrande och mÀnniska har förÀndrats genom den nya skolpolitiken.

Lokalernas pÄverkan pÄ förskoleverksamheten

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en förskolas verksamhet pÄverkas av lokalernas utformning. Framför allt hur lokalerna pÄverkar den planerade verksamheten, de dagliga rutinerna och den fria leken. Avdelningen som har undersökts Àr liten och har inte toalett och kapprum inne pÄ avdelningen, och frÄgan Àr vilken betydelse det har. Studien har genomförts pÄ en smÄbarnsavdelning med hjÀlp av observationer av var arbetslaget och barnen befinner sig under dagen, hur verksamheten genomförs och hur barnen leker. Intervjuer med arbetslaget har kompletterat insamlingen.

Speglar vÀgledningssamtal den rÄdande arbetsmarknaden? : Den planerade slumpens betydelse för karriÀrutvecklingen.

Internationella undersökningar gjorda av OECD visar att studie- och yrkesvÀgledarna i Sverige anvÀnder sig av metoder snarare Àn teorier. Syftet med denna studie var att undersöka karriÀrutvecklingsteorin Planned Happenstance relevans för vÀgledningssamtalet, en teori som bejakar obeslutsamhet och de planerade tillfÀlligheternas betydelse, vilket enligt studiens utgÄngspunkt - Anders Hallqvists doktorsavhandling - överensstÀmmer med hur den rÄdande arbetsmarknaden ser ut. Detta diskuteras utifrÄn pÄstÄendet att dÄ den nuvarande arbetsmarknadspolitiken bygger pÄ en idé om att vi mÀnniskor gör rationella val, Àr verkligheten en annan; det Àr till stor del kreativitet och tillfÀlligheter som styr vÄrt jobbsökande. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer av fyra studie- och yrkesvÀgledare. Resultatet visar att respondenterna anvÀnder sig av delar av Planned Happenstance, tillÀmpar ett holistiskt tillvÀgagÄngssÀtt i sina samtal samt att de anser att klienterna fÄr en mer gynnsam karriÀrutveckling med hjÀlp av olika fÀrdigheter.

Leans pÄverkan pÄ handlÀggningstider i asylÀrenden.

Debatten om matfett Àr stÀndigt aktuell och i stort sett dagligen sÄ matas vi med olika aktörersÄsikter om vilket fett som Àr att föredra. Ska vi Àta omÀttat eller mÀttat fett? Vilket matfett Àrdet mest hÀlsosamma? Fokus i denna studie har varit att synliggöra den professionellapedagogens förhÄllningssÀtt till matfett och vilka olika strategier som lÀrare i hem- ochkonsumentkunskap har anvÀnt sig av i sin undervisning relaterat till matfett. Studiens syftevar att synliggöra och analysera hem- och konsumentkunskapslÀrares skilda förhÄllningssÀttrelaterat till matfett i undervisningen med utgÄngspunkt i perspektiven hÀlsa, ekonomi ochmiljö. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer samt observationer med lÀrare i hem- ochkonsumentkunskap pÄ högstadiet.

Innovation hÀnder inte bara. : - Hur ledningen kan bidra till utvecklingen av innovativa organisationer

Uppsatsen kartlÀgger hur en företagsledning arbetar med innovation och identifierar möjligheter i kommunikationen med medarbetarna. Författarna analyserar ocksÄ hur ledningen kan bidra till, samt dess betydelse, vid utvecklingen av innovativa organisationer. Uppsatsen Àr indelad efter en undersökningsmodell som Àr utvecklad av författarna sjÀlva bestÄende av 5 delomrÄden: Kommunikation kring innovation, FörhÄllningssÀtt till innovation, Mekanismer som styr innovation, FörhÄllningssÀtt till misstag och FörhÄllningssÀtt till belöningar. Med utgÄngspunkt i de 5 delomrÄdena undersöks 4 snabbvÀxande svenska företag genom semi-strukturerade intervjuer med VD pÄ företaget. TvÄ av företagen Àr av medelstor karaktÀr och tvÄ lite mindre.

Strategisk kompetensplanering: planerar och hanterar stora organisationer sin kompetens?

Kompetens har pĂ„ senare tid blivit ett omskrivet omrĂ„de och beskrivs ofta som en konkurrensfördel av teoretikerna. Om organisationen vill behĂ„lla sin marknadsposition mĂ„ste kompetens tas till vara, men samtidigt utvecklas i takt med marknadens behov. Önskas hög kompetens mĂ„ste organisationsstrukturen Ă€ven stödja kompetens. Den strategiske ledaren som arbetar i överensstĂ€mmelse med organisationens kompetensstrategi stödjer individens prestationer. Ett sĂ€tt Ă€r genom identifiering och mĂ€tning av prestationer.

LÀsbar stad : orienterbarhet i Falköping

För nyinflyttade och besökare styr stadens orienterbarhet vad vi upplever genom att stadens platser Àr olika lÀtta att hittat. Hur vi upplever staden pÄverkas av i vilken mÄn vi förstÄr dess uppbyggnad och kÀnner oss vÀlkomnade. Men Àven alla som lÀnge bott i staden har glÀdje av att den Àr logiskt strukturerad. Om vi kan röra oss pÄ ett effektivt sÀtt kan vi snabbare utrÀtta Àrenden. En tydlig bild av omgivningen Àr en förutsÀttning för att ge hemstaden betydelse, och det Àr en grund för kÀnslan av gemenskap och samhörighet i staden.

Matematikundervisningen och det lustfyllda lÀrandet : nÄgra lÀrares reflektioner

Matematikundervisningen Àr idag kritiserad och tidigare undersökningar visar att elevernas lust till att lÀra matematik Àr lÄg. Det hÀvdas att lÀrarna Àr en stor bidragande orsak till att matematik idag ses som ett trÄkigt Àmne och det de kritiseras för att hÄlla en alltför enformig undervisning som eleverna inte ut fÄr ut det bÀsta möjliga av. Syftet med min studie var att belysa lÀrarnas motiveringar till deras val av under­visningsmetoder samt att redogöra för deras instÀllningar till de faktorer som skapar lust att lÀra. Studien grundade sig pÄ kvalitativa intervjuer dÀr matematiklÀrare pÄ en högstadieskola fick möjlighet att berÀtta om sina undervisningsmetoder. Studiens resultat visar att lÀrarna mycket vÀl kan motivera sina val av undervisningsmetoder och att det finns ett flertal gemensamma faktorer som styr lÀrarnas val.

Fiberkompositer i barnvagnschassin

Det stÀlls allt högre krav pÄ barnvagnar nu för tiden dÄ konkurrensen har ökat, en avgörande egenskap för konkurrenskraften Àr vikten pÄ barnvagnen. Traditionellt stÄl byts pÄ vissa chassier ut mot aluminium vilket medför en lÀgre vikt men till ett högre pris. Detta examensarbete undersöker potentialen hos polymerkompositer som konstruktionsmaterial, frÀmst kolfiberkompositer, vars fördelar Àr en hög hÄllfasthet kombinerat med en mycket lÄg densitet. Undersökningen utförs pÄ fyra valda detaljer frÄn chassiet, tvÄ tvÀrstag, bottenplattan och fÀlgen. I examensarbetet redovisas en sammanfattning av den litteraturstudie som utförts om fiberkompositer, dess egenskaper och tillverkningsmetoder.

Revir : Samverkan mellan polis och kriminalvÄrd

Denna rapport syftar till att belysa problemen som uppstÄr nÀr polis och kriminalvÄrd skall samverka vid ett allvarligare upplopp pÄ en av Sveriges kriminalvÄrdanstalter. Rapporten kommer att utreda det grundlÀggande ramverket för hur de tvÄ myndigheterna ska gÄ tillvÀga för att lösa en uppkommen situation. Inom kriminalvÄrden benÀmner man ett upplopp som en incident och inom polisen kan man klassa ett större upplopp som en sÀrskild hÀndelse. Det som styr hur kriminalvÄrden skall agera och hur organisationen skall se ut regleras i KVAF 2006:14. Hur polisen skall organisera sin ledning och hur de ska arbeta vid en sÀrskild hÀndelse regleras i FAP 201-1.

Elevperspektiv pÄ matematikundervisningen och den egna matematiska förmÄgan : Hur sex elever i matematiksvÄrigheter uppfattar matematikundervisningen och sin egen matematiska kompetens

Arbetets syfte har varit att undersöka hur elever i matematiksvÄrigheter uppfattar matematikundervisningen, sin egen förmÄga i matematik samt att försöka identifiera faktorer som skulle kunna medvetandegöra eleven om den egna kompetensen.Metoden var enskilda kvalitativa intervjuer utifrÄn semistrukturerade frÄgestÀllningar innehÄllande ett mindre kvantitativt moment. Sex elever frÄn tre klasser i Ärskurs 7 deltog.Resultatet visar att eleverna uppfattar matematikundervisningen som tyst eget arbete i lÀroboken, fÄ lÀrargenomgÄngar, eleven styr sjÀlv arbetet, vÀntetiden pÄ lÀrarhjÀlp Àr lÄng, proven visar vad eleven kan, inga alternativa arbetsformer förekommer och lektionerna Àr stökiga. Specialundervisningen uppfattas genomgÄende som positiv.Eleverna har mycket svÄrt att ange sin matematiska förmÄga. Det kvantitativa momentet visar dock att flickorna antingen bedömde sin förmÄga korrekt eller undervÀrderade sig sjÀlva medan pojkarna i högre grad övervÀrderade sin förmÄga.Strukturerad undervisning innehÄllande formativ bedömning, dÀr lÀrare, elev och kamrater gemensamt ansvarar för kunskapsutvecklingen, anses framgÄngsrik för att medvetandegöra elever i matematik svÄrigheter om sin förmÄga..

Vem styr i klassrummet? : en fallstudie av ledarskap i gymnasieskolans estetiska program utifrÄn sex ledarskapsteorier

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka och försöka förstÄ ledarskap i klassrummet utifrÄn sex olika ledarskapsteorier. Inom tidigare forskning har det skett en viss utveckling dÀr man frÄn att kategoriserat ledarskapet inom tydliga ramar, istÀllet börjat se ledarskapet utifrÄn den kontext dÀr den befinner sig. Resultatet har blivit att man föresprÄkat ett situationsanpassat ledarskap.UtifrÄn frÄgestÀllningen Hur kan man förstÄ balansen mellan lÀrarens kontroll och elevernas sjÀlvkontroll i tvÄ olika Àmnen utifrÄn sex olika ledarskapsteorier? har fallstudie valts som metod. Med hjÀlp av videoobservationer och halvstrukturerade intervjuer har uppsatsskrivarna följt en musiklÀrare pÄ gymnasieskolan i hans vardagliga arbete.UtifrÄn analysen av empirin blirarbetets slutsats att informantens ledarskap Àr i linje med olika ledarskapsteorier utifrÄn vilken situation han befinner sig i.

Hur ska en lÀrare agera pÄ bÀsta sÀtt nÀr denne misstÀnker att en elev far illa i sin hemmiljö?: kolliderar socialtjÀnstens mÄl med verkligheten vad det gÀller att anmÀla nÀr barn far illa?

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att beskriva hur en lÀrare bör agera nÀr denne misstÀnker att ett barn far illa. Jag försöker att skapa en helhetsbild av omhÀndertagandeproceduren. Uppsatsens olika delar beskriver processen frÄn anmÀlan till omhÀndertagande eller andra insatser. Vidare vill jag undersöka vilka faktorer som avgör om en lÀrare vid misstanke att ett barn far illa, vÀljer att anmÀla till socialtjÀnsten eller inte. En lÀrare ska aldrig göra en egen utredning angÄende om ett barn har dÄliga hemförhÄllande eller inte.

?Ibland Àr vi sÄ styrda hÀr pÄ förskolan pÄ nÄgot vis? : pedagogers medvetenhet om den styrning som de utövar i den fria leken

Syftet med studien Ă€r att studera den styrning som sker i den fria leken pĂ„ förskolan. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r Michel Foucaults tankar om makt och styrning. Den forskning som tidigare gjorts inom omrĂ„det har bland annat pĂ„visat att barnens fria lek inte Ă€r fri frĂ„n styrning frĂ„n pedagogerna. Bland annat miljön och materialet pĂ„ förskolan kan komma att pĂ„verka barnen i deras fria lek. Även hur pedagogerna samtalar med barnen kan ha en inverkan pĂ„ hur den fria leken kan komma att se ut.

Dubbla intressen inom dagligvaruhandeln : KĂ€rnverksamhet kontra Legitimitet

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr dels att undersöka hur ICA styr sina kunder i butiken med hjÀlp av rumsliga faktorer. Vidare vill vi studera hur ICA framstÀller sig vad gÀller miljösatsningar och hur de arbetar med miljövÀnliga varor i butiken.Metod: VÄr datainsamling bestÄr av en dokumentstudie av hemsidor, en observationsstudie i uppsatsens aktuella butiker samt en semistrukturerad intervjustudie med Àgare alternativt butikschef för respektive butik (fyra stycken). Dokumentstudien bestÄr i sin tur av tvÄ delstudier. I delstudie 1 studerar vi ICAs centrala hemsida och i delstudie 2 studerar vi butikernas egen hemsida.Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att butikerna, med hjÀlp av rumsliga styrmedel, har möjlighet att utforma sina lokaler för att frÀmja kÀrnverksamhet och affÀrsidé. Ett antal legitimitetsskapande miljöaspekter stÄr omnÀmna pÄ ICAs centrala hemsida.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->