Sökresultat:
1828 Uppsatser om Vad styr lärares val - Sida 33 av 122
Byggproduktionsplanering : En studie av metoder och verktyg
Examensarbetet redogör för byggproduktionsplanering med en fördjupning inom tidsplaneringsmetoder- och verktyg, vilka kan anvÀndas som hjÀlpmedel inom omrÄdet.  Inom fördjupningen gjordes tvÄ praktiska försök och intervjuer genomfördes för att fÄ en verklig bild av hur planeringen fungerar, samt för att fÄ feedback pÄ försöken.  Arbetet resulterade i slutsatsen att olika planeringsmetoder bör anvÀndas i olika skeden av byggproduktionsplaneringen, samt att de olika planeringsmetoderna Àr till olika nytta för de varierande arbetsrollerna i en byggorganisation.  Man kan med fördel anvÀnda sig av en kombination av planeringsmetoderna, CPM, LOB och den relativt okÀnda ?Kontinuitetsmetoden? nÀr man planerar och styr sin byggproduktion.
Pojkar och flickors uppfattning om idrott och hÀlsa - En studie av vad elever i Är 9 anser att de lÀr sig och ska bedömas pÄ i skolÀmnet idrott och hÀlsa
En historisk tillbakablick pÄ lÀroplaner visade att Àmnet idrott och hÀlsa har förÀndrats över tid. I dagens idrott och hÀlsa Àmne Àr det den ?manliga normen? som styr undervisningen. Detta kan pÄverka vad elever lÀr sig och blir bedömda pÄ. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap och förstÄelse om vad flickor respektive pojkar anser att de lÀr sig och blir bedömda pÄ i skolÀmnet idrott och hÀlsa.
Följden av lÄngvarig smÀrta i det dagliga livets aktiviteter
För de mĂ€nniskor som lider av muskuloskeletala smĂ€rttillstĂ„nd orsakar smĂ€rtan ofta aktivitetsbegrĂ€nsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder lĂ„ngvarig smĂ€rta har pĂ„ mĂ€nniskors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning pĂ„ databaserna Cinahl, Medline, Elin@Ărebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av lĂ„ngvarig smĂ€rta pĂ„ aktiviteter i det dagliga livet Ă€r individuellt. Det finns mĂ„nga faktorer som styr vilka följder lĂ„ngvarig smĂ€rta har hos en individ.
RÀttsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv : jÀmförelse av allmÀnhetens och nÀmndemÀns attityder, samt upplevda pÄverkansprocesser vid rÀttsliga beslut
Denna studie undersökte representativiteten avseende nÀmndemÀnnens i Linköpings tingsrÀtts domsaga demografi; nÀmndemÀns attityder till rÀttsliga frÄgor; samt om dessa nÀmndemÀns demografi och attityder kan predicera individuella beslut i konstruerade rÀttsfall. Dessutom undersöktes vad som styr nÀmndemÀns autonoma beslut respektive hur rÀttens enade beslut fattas under överlÀggningar. Resultaten visade att nÀmndemÀn inte var representativa för allmÀnheten avseende Älder eller emotionellt relaterade attityder till rÀttsliga frÄgor, men att varken Älder eller attityder till rÀttsliga frÄgor kunde predicera beslutsbeteende i manipulerade rÀttsfall. Inflytande över nÀmndemÀnnens beslut gÄr att beskriva i medierande och modererande faktorer i en modell över beslutsprocessen. Implikationer för fortsatt forskning inom omrÄdet rÀttsprocessens psykologi diskuteras..
AllmÀn och idrottsspecifik "self-efficacy" hos handbollsspelare
God self-efficacy Àr nyckeln till lyckosamt utförande av de flesta aktiviteter. Resultat av undersökningar inom idrottspsykologin stödjer det positiva sambandet mellan god self-efficacy och framgÄngsrikt utförande i sportsammanhang. Med self-efficacy menade Albert Bandura en individs uppfattning gÀllande sin egen förmÄga att framgÄngsrikt utföra en aktivitet eller ett beteende. Det finns tecken pÄ könsskillnader i self-efficacy nÀr det gÀller idrottsutförande och kvinnor tror, generellt sett, sÀmre om sin egen förmÄga Àn vad mÀn gör. Syftet med denna studie Àr att undersöka self-efficacy hos handbollsspelare.
Den röda trÄden? : En stadieövergripande studie av teknikundervisningen i grundskolan.
Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns nÄgon ?röd trÄd? i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag tagit en rapport frÄn Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. DÀrefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat fyra lÀrare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och pÄverkar teknikundervisningen pÄ skolor i nÀromrÄdet. Studien Àr stadieövergripande frÄn förskoleklassen och upp till grundskolans Är 9.
Organisationsengagemang och sjÀlvskattad produktivitet : Betydelsen av engagerade medarbetare
Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och kÀnsloarbete ömsesidigt pÄverkar varandra. För att uppnÄ vÄrt syfte togs följande frÄgestÀllningar fram: Vilka Àr respondenternas upplevda och förvÀntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och kÀnsloarbete i förhÄllande till ledarstilar?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav Ätta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent frÄn ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jÀmföra med vad ledningen anser.
KoppargÄrden - en analys av den lokala problembilden i KoppargÄrden utifrÄn ett social desorganisationsperspektiv
Efter mycket rapportering i media och omnÀmning i polisens rapport gÀllande omrÄden dÀr kriminella nÀtverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara problembilden i KoppargÄrden. Studien har genom statistik och semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder i dagens KoppargÄrden. Resultaten har analyserats utifrÄn teorin om social desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna problembilderna i dagens KoppargÄrden kan kopplas till teorin om social desorganisations. LÄg socioekonomisk status, heterogen befolkningssammansÀttning, hög befolkningsomflyttning Àr faktorer som stÀmmer in pÄ KoppargÄrden.
Tyst i klassen, nu rÀknar vi! : En studie av muntlig kommunikation under matematiklektioner
De senaste Ären har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker. Som en följd av det har klassrummet varit i blickfÄnget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under matematiklektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under tvÄ lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades Àven de tvÄ klasslÀrarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvÀmlighetsurval. Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas pÄ olika sÀtt och att det Àr lÀrarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas.
Men vÀnta nu, hur fÄr vi bete oss egentligen? - Ett utvecklingsarbete dÀr traditionella könsmönster utmanas.
Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och syftar till att utveckla ett jÀmstÀlldhetsarbete i förskola och skola. Vi upplever att barns handlingar begrÀnsas av stereotypa könsuppfattningar och dÀrför har vi i vÄr studie intagit ett genusperspektiv. Med leken som metod har vi skapat förutsÀttningar för att ge barnen fler valmöjligheter till utveckling och lÀrande. Samlek, gemensamma lekÀventyr och fokus pÄ den fysiska miljön har varit vÄr strategi i utvecklingsarbetet.Resultatet av vÄr studie Àr att utvecklingen handlar frÀmst om oss sjÀlva som forskande lÀrare, att det Àr vi som skapar nya möjligheter eller sÀtter hinder. Vi fann att arbetet med jÀmstÀlldhet inte Àr enkelt eftersom det ligger hos den enskilda individen att tolka lÀroplanens formulering av att bryta traditionella könsmönster.
Förskolans inomhusmiljö - den tredje pedagogen
BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande. Den teoretiska ramen utgÄr frÄn Vygotskijs och SÀljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lÀr i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsÀttningar att förÀndra miljön.MetodStudien grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Intervju och observation Àr de redskap som anvÀnts. I intervjuerna ingÄr tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades dÀrefter pÄ de tvÄ förskolorna som ingÄr i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom Àmnet, de önskar Àven att de fick större resurser att röra sig med.
Helikoptern som sjuktransport : Hur har utvecklingen av MEDEVAC (sjuktransport) sett ut i den moderna krigfo?ringen och i milita?rteorin med exemplen Vietnam och dagens Afghanistan
Helikoptern som sjuktransport Ă€r ett vĂ€l beprövat system. Dess förmĂ„ga att landa och starta pĂ„ nĂ€stintill vilka platser som helts gör den mycket lĂ€mplig för denna typ av arbete. Ăven om förmĂ„gan funnits i nĂ€stan 50 Ă„r Ă€r teoribildningen kring MEDEVAC bristande. I arbetet kommer helikopterns anvĂ€ndande som MEDEVAC-Â?resurs under Vietnamkriget och Afghanistankriget att analyseras.
Hur anpassar pedagoger verksamheten i förskolan efter barn i behov av sÀrskilt stöd?
Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ om och hur pedagoger anpassar verksamheten i förskolan efter barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Relevant tidigare forskning samt teorier har lagts fram och anvÀnts i analys av enkÀter. Vi valde att göra en enkÀtundersökning med tio förskolechefer och 20 pedagoger. Vad vi har kommit fram till Àr att en del av respondenterna tycker att en diagnos pÄverkar resurstilldelningen medan andra tycker att en diagnos inte spelar roll. Miljön anpassas pÄ diverse sÀtt efter barnens behov, samt ett ekonomiskt perspektiv och ett pedagogiskt perspektiv Àr synligt vad gÀller ansökan om resurser.
Under fyra decenniers val mot gymnasieskolan/During four decades of choice to the upper secondary level
Syftet i detta examensarbete var att finna förĂ€ndringar i ungdomars val i Ăstersund inför gymnasievalet under fyra decennier utifrĂ„n samhĂ€llets och skolans förĂ€ndring under denna period. Vad som pĂ„verkat deras val, och vad som styr deras val. Det har skett en viss förĂ€ndringsattityd inför gymnasievalet. Ungdomar idag Ă€r vĂ€l medvetna om sitt livslĂ„nga lĂ€rande, de vĂ€ljer utifrĂ„n sig sjĂ€lva. FrĂ„n början har ungdomarnas val inför gymnasiet pĂ„verkats utifrĂ„n vilken samhĂ€llsklass de kommit ifrĂ„n och resultatet har dĂ„ blivit det klassiska mönstret, de ungdomar frĂ„n de högre samhĂ€llsklasserna vĂ€ljer högre utbildning medan ungdomar frĂ„n de lĂ€gre samhĂ€llsklasserna vĂ€ljer den kortare varianten av utbildning.
Hur mycket "mjölk" ska det vara i mjölken, och hur styr vi det?
In most countries, the dairy industry focuses on the volume of milk produced instead of its composition. This results in a high content of water and a lower proportion of fat and protein. A high proportion of water is not desirable when processing the milk into various dairy products like cheese, cream and milk powder. High water content also increases the costs for transport and storage, and also an unnecessary, albeit marginal, strains on the world?s water reservoir.