I många svenska koncerner har beslut tagits om att bilda självständiga enheter med lokal beslutsrätt. Ett internprissystem är nödvändigt när de enskilda enheterna utför internprestationer åt varandra. Beräkning och fastställande av internpriset sker med hjälp av olika metoder. De metoder som företaget har att välja mellan är främst kostnadsbaserad-, marknadsbaserad eller förhandlingsbaserad metod. Beroende på vilket syfte företaget vill uppnå med internprissystemet styr valet av metod.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med tre medelålders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag på vilket sätt informanterna besöker en marknad och hur deras syn på shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar när de besöker en marknad, hur de ser på service och hur detta påverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie är kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar på tre skilda sätt. De definierar och uppskattar service på olika sätt och handlar olika typer av varor.

För att genomföra ett lyckat systemutvecklingsprojekt kan ett flertal utvecklingsmetoder användas. Utvecklingsmetoder hjälper till att undvika fallgropar under utvecklingsprocessen. De två typer av utvecklingsprocesser som arbetet baseras på är eXtreme Programming (XP) och Rational Unified Process (RUP).Genom att identifiera skillnader samt hur XP och RUP kan kombineras, presenteras olika faktorer. En faktor är projektstorlek som enligt litteratur är den viktigaste faktorn vid valet mellan XP och RUP. Med hjälp av en enkätundersökning hos ett antal utvecklingsföretag har data samlats in för att ta reda på om projektstorlek är en huvudsaklig faktor för valet mellan XP och RUP.

Studiens syfte är att ta reda på vilket förhållningssätt naturkunskapslärare på gymnasiet har till den nya läroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra lärare undersöktes lärarnas åsikter och för att analysera lärarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lärare. Resultatet visar att lärarna är positiva till den nya läroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lärare angav att läroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, Gymnasielärare, Intervjuer, Läroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.

Den svenska rennäringens primära inkomstkälla är försäljning av renkött. Syftet med denna uppsats är att undersöka ett antal faktorers inverkan på utbudet av renkött. Metoden ordinary least square har använts för att göra en ekonometrisk studie baserad på statistik för åren 1980-2003. De faktorer som testats är total ersättning, vilken inkluderar avräkningspris samt kvantitetsbaserad subvention, och renstammens storlek. Resultaten i vår undersökning visar att total ersättning inte är signifikant på någon testad nivå, däremot fann vi att renstammens storlek hade positiv korrelation med utbudet på renkött.

Mitt arbete har som syfte att undersöka vilka metoder och hjälpmedel, som nybörjarelever på Sfi använder sig av. Jag har också undersökt vilka faktorer som försvårar elevernas språkinlärning. I detta examensarbete har jag intervjuat tretton elever och sex lärare på två olika Sfi-skolor.Resultatet av denna undersökning visar att majoriteten av eleverna anser att en tillgång till modersmålslärare skulle kunna främja deras språkutveckling. Samtliga lärare tycker att läs-och skrivinlärningen skulle bli mer effektiv om den skedde på modersmålet, i synnerhet på de lägre nivåerna. Synen på Sfi-bonusen är mest negativ hos lärarna, ungefär hälften av eleverna anser inte att det är pengar som styr deras motivation till snabb inlärning.

Under andra hälften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror främst på den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhället, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmärksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anställdas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anställda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vår uppsats är att öka förståelsen för hur organisationer styr relationen mellan humankapital och strukturkapital.

Vårt syfte med studien är att ta reda på vad som styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen i grundskolans tidigare år i förhållande till styrdokumenten samt hur lärarna följer upp elevernas arbete och resultat. Studien tar även upp vad som styrde ämnesinnehållet förr samt vad nutida forskning har kommit fram till. Vi genomförde vår undersökning genom att intervjua sex lärare, varav fyra geografilärare och två andra ämneslärare. Resultatet visar att lärare i skolan använder styrdokumenten i planeringen av undervisningen, men inte i samband med bedömning. Utifrån våra intervjuer anser vi att det läggs stor vikt vid summativ bedömning eftersom majoriteten av lärarna inte har någon kontinuerlig återkoppling med eleverna och deras arbete..

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur kommunala respektive fristående grundskolor styr sin verksamhet och hur de använder sina resurser. Utifrån detta, ämnar uppsatsen att diskutera vad eventuella skillnader beror på och vilka lärdomar de olika skol¬formerna kan dra från varandra. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod och empirin är insamlad genom en fallstudie. De utvalda fallen är två fristående och två kommunala skolor. Vi har även tagit del av mer kvantifierbar information, då vi har undersökt resursanvändningen hos de utvalda skolorna.

Syftet med examensarbetet var att se om lärarna anser att deras arbete har förändrats något sedan IUP infördes i grundskoleförordningen den 1 januari 2006. Undersökningen gjordes med hjälp av intervjuer med fem lärare på en 7-9-skola. Lärarnas arbete på skolan har förändrats, dock inte särskilt mycket då flera av lärarna redan före IUP skrivit protokoll från sina utvecklingssamtal och menar att skillnaden därför inte är så stor. Den skillnad som dock finns är att alla nu använder samma dokument som styr deras arbete i samband med utvecklingssamtalen och utformandet av IUP. En del av det som är intressant i studien är det faktum att de intervjuade lärarna ofta inte direkt nämner att IUP är framåtsyftande, något som Skolverket menar är det viktigaste med IUP, dock blir målen som man tar fram tillsammans med elev och vårdnadshavare av framåtsyftande karaktär..

Denna studies syfte är att undersöka och analysera hur socialsekreterare diskuterar könets betydelse i utredningsprocessen av ungdomar. För att kunna besvara syftet utfördes en kvalitativ fokusgruppsintervju där fyra socialsekreterare diskuterade problematiken i ungdomsärenden. Utifrån en vinjettövning med fallbeskrivning av ett typiskt ärende diskuterade socialsekreterarna hur de tänker och agerar i dessa fall. Det ligger i studiens intresse att belysa om skillnader görs på grund av kön samt om förväntade föreställningar av kön har någon betydelse. Ur resultatet kunde det utläsas att vissa skillnader görs på grund av kön i utredningsprocessen.

Mitt examensarbete handlar om när och hur tidigalärare introducerar procent. Jag beskriver vilka förkunskaper eleverna bör ha innan procent introduceras. Arbetet belyser vilka metoder och material som lärare kan använda sig av. Jag ger några exempel på hur procentarbete kan gå till i år 2, men det huvudsakliga arbetet handlar om hur procent introduceras för elever med förkunskaper inom bråk och decimaltal. Procent introduceras enligt min undersökning tidigast år 5.

På grund av den förtätning som sker i många städer världen över finns det idag ett behov av att skapa multifunktionella grönytor som används under en så stor del av året som möjligt och som kan konkurrera om en plats i staden. För att kunna skapa dessa ytor är det viktigt att veta så mycket som möjligt om vad som gör en plats attraktiv. En av faktorerna som påverkar hur attraktiv en plats är att vistas på för människor är dess klimat, vilket styr människans perception av värme och kyla. Att sitta i lä lutad mot en fasad med solen skinande i ansiktet en kall vinterdag är till exempel mycket mysigare än att sitta på en öppen och blåsig gräsyta samma kalla vinterdag. För att forma mikroklimatet på en plats kan man använda sig av vegetation och för att få en uppskattning av hur vegetationen kommer att påverka en plats kan man göra olika typer av klimatmodelleringar. I dessa klimatmodelleringar förs olika värden in och ett sådant värde är hur pass täta trädkronorna är.

Syfte ? Studiens syfte är att öka kunskapen om hur fordonstillverkares affärsmodeller påverkas vid förändring av statliga regelverk genom att studera ett framtida införande av HCT i Sverige. HCT, High Capacity Transports, är ett samlingsnamn för lastbilar som är tyngre och/eller längre än vad gällande lagstiftning tillåter. Regelförändringen övervägs för att sänka kostnader och miljöpåverkan. Metod ? Arbetet har genomförts i form av en case-studie.

Att vara förälder till en dotter med ätstörning innebär en svår situation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till en dotter med ätstörning. Litteraturstudien var baserad på åtta vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att ta på sig skulden och anklaga sig själv, Att förlora dottern då sjukdomen tar över och styr familjens liv, Att leva i en mardröm och tappa kon¬trollen, Att känna stöd från dem som kände till sjukdomen var betydelsefullt och Att vilja göra allt för dottern och att aldrig ge upp. Det framkom att föräldrar kände sig skyldiga till dotterns sjukdom.