Sök:

Sökresultat:

1828 Uppsatser om Vad styr lärares val - Sida 18 av 122

ATT NAVIGERA I DET KOMPLEXA - En kvalitativ studie av l?rares emotionella hantering av misstankar om v?ldsutsatta barn

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Hemsöborna eller Ondskan - om svensk skönlitteratur isvenskundervisningen pÄ gymnasiet

Studiens syfte Àr att undersöka vilken svensk skönlitteratur som anvÀnds i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Undersökningen belyser litteraturundervisning pÄ gymnasiet med koppling till ett litterÀrt svenskt kulturarv. Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ en enkÀtundersökning med svensklÀrare pÄ gymnasiet och pÄ en jÀmförelse med sexton utvalda antologier för gymnasiet. I enkÀtundersökningen deltog lÀrare frÄn tio olika skolor i tre olika kommuner. Resultatet visar att det först och frÀmst Àr elevernas intressen som styr lÀrarnas val av skönlitteratur.

Gy25s p?verkan p? psykologil?rarens undervisning i teori och praktik

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Integration eller segregation, det Àr frÄgan. LÀrares undervisningsmetoder i litteratur- och sprÄkhistoria pÄ gymnasiet.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka didaktiska stÀllningstaganden verksamma gymnasiepedagoger gör nÀr det gÀller relationen mellan litteratur- och sprÄkhistorieundervisningen i svenska B och svenska som andrasprÄk B. Det material som vi analyserar bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma svensklÀrare vid tvÄ gymnasieskolor i sydvÀstra SkÄne. Resultatet som vi kommit fram till Àr att endast ett fÄtal av vÄra lÀrarinformanter integrerar litteratur- och sprÄkhistoria. VÄr slutsats Àr att elevernas behov av struktur i undervisningen samt lÀrarnas elevorienterade synsÀtt styr hur lÀrarna vÀljer att arbeta..

N?gra f?rskoll?rares och v?rdnadshavares uppfattningar om arbetet med s?rskilt st?d i f?rskolan

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

Optimering av testning av sÀkerhetskritiska funktioner

Inom industrin anvÀnds olika testmetoder för att uppnÄ hög kvalitet i mjukvarukontrollerade system. Kvalitetskraven Àr sÀrskilt höga för sÀkerhetskritiska system t.ex. styr- och reglersystem i fordon. I det hÀr examensarbetet anvÀnds tvÄ analysmetoder (Fault Mode and Effects Analysis och Fault Tree Analysis) för att ta fram ett nytt sÀkerhetstest för ett broms- och vÀxlingssystem som Scania tillverkar. Det studeras Àven hur formella metoder kan anvÀndas för att ytterligare öka kvalitet ochh tillförlitlighet.

Kognitiva hjÀlpmedel i sÀrskolan : - en kvalitativ intervjustudie ur specialpedagogers synvinkel

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur specialpedagoger betraktar kognitiva hjÀlpmedel samt hur dessa anvÀnds och i vilken utstrÀckning. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio specialpedagoger frÄn tre olika sÀrskolor. Svaren resulterade i fem huvudkategorier vilka sedan analyserades. Resultaten visar en positiv instÀllning till kognitiva hjÀlpmedel.

KriminalvÄrdens klientutbildning

Utbildning pÄ anstalt har de senaste Ären fÄtt ett rejÀlt uppsving i och med kriminalvÄrdens nyetablerade klientutbildning i form av lÀrcentrum pÄ anstalterna. Denna studie kartlÀgger hur dessa studier organiseras, och har utförts med hjÀlp av intervjuer med bÄde lÀrare och studerande. Studien har utförts ur ett relationellt perspektiv och verksamheten synas via individ- grupp- och organisationsnivÄ. Det beskrivs hur tiden pÄ anstalt upplevs för klient och hur motivation styr deltagandet i utbildningen, samt hur undervisningsformen stÀller krav pÄ lÀrarrollens olika egenskaper. Avslutningsvis redovisas utvecklingsförslag avseende verksamheten och vÀgar att nÄ de intagna som för nÀrvarande inte deltar i studier..

Àta bör man- men hur gör man

Problem: Lunch Àr nÄgonting som berör de flesta mÀnniskor och det finns mÄnga sÀtt att Àta lunch pÄ idag. Vi har valt att fokusera pÄ lunchen i en restaurangmiljö dÄ hÀr uppstÄr en socialsituation eftersom man pÄ dessa stÀllen ofta Àter i grupp. Vi upplever att lunchsituationen har förÀndrats, bÄde vad det gÀller val av lunchmiljö och vad man Àter. Vi tycker att det Àr intressant att ta reda pÄ vad som hÀnder i denna situation. Syfte: Med denna studie vill vi analysera och diskutera hur normer styr vÄrt lunchÀtande.

Att arbeta timplanelöst

Jag ville undersöka attityder för att fĂ„ ett underlag att fundera pĂ„ om eleverna lĂ€r sig mer pĂ„ VA Ă€n pĂ„ andra timmar. Jag tĂ€nkte att om eleverna tycker VA Ă€r bra sĂ„ fĂ„r detta ocksĂ„ bra studieresultat, men nu nĂ€r jag tagit del av tidigare forskning och sett hur elever moti-verar sina uppfattningar sĂ„ tycker jag inte ens att jag fĂ„r stöd för slutsatsen att de som jobbar mer lĂ€r sig mer. Min positiva bild av VA har fĂ„tt sig en törn. Är det kanske sĂ„ att elever behöver lĂ€rarledd styrning för att lyckas bra i skolan? Är det kanske först dĂ„ som vi ger samtliga elever en Ă€rlig chans till samma kunskapsinhĂ€mtning?Är Utim överhuvudtaget nĂ„got som man ska satsa pĂ„, eller ska man ha en tydligare styr-ning uppifrĂ„n om vad de olika Ă€mnena ska innehĂ„lla för att eleverna ska nĂ„ mĂ„len?.

Metodiker vid regelskrivning

Examensarbetet utreder metodiker för skrivning av de regler som styr den taktiska simulatorn TACSI, vilken anvÀnds och utvecklas av SAAB Aerospace, samt möjligheten att anvÀnda de befintliga verktygen ADEC och TACSI-batch för detta. Tonvikten i arbetet ligger pÄ att att skapa en metodik för regelskrivning baserad pÄ inhÀmtad kunskap kring den problematik som möter gamla och nya anvÀndare av TACSI. Denna metodik avses bÄde fungera som ett hjÀlpmedel för TACSI-anvÀndarna sÄvÀl som en startpunkt för vidare arbete inom omrÄdet..

Product/Service-Systems ? en litteratur undersökning för att definiera och differentiera forskningsomrÄdet

Inom industrin anvÀnds olika testmetoder för att uppnÄ hög kvalitet i mjukvarukontrollerade system. Kvalitetskraven Àr sÀrskilt höga för sÀkerhetskritiska system t.ex. styr- och reglersystem i fordon. I det hÀr examensarbetet anvÀnds tvÄ analysmetoder (Fault Mode and Effects Analysis och Fault Tree Analysis) för att ta fram ett nytt sÀkerhetstest för ett broms- och vÀxlingssystem som Scania tillverkar. Det studeras Àven hur formella metoder kan anvÀndas för att ytterligare öka kvalitet ochh tillförlitlighet.

Periodisering av intÀkter ? vilka normer styr utfallet i rÀttsfall?

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprÀttas eller löpande under Äret och Àrett grundlÀggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gÄtill, men det Àr ÀndÄ inte alltid uppenbart hur en sÄdan skall ske. PÄ senare Är har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de Àldre,etablerade principerna. Detta gör det svÄrt att följa en enhetlig teori för hur intÀkter skallredovisas. FrÄgor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmÀrksammade, vilket bland annat mÀrks pÄ antalet mÄl som avgjorts i RegeringsrÀtten.Denna uppsats behandlar periodisering av intÀkter och vilka normer som styr utfallet irÀttsfall.

Löslighet och transport av sÀllsynta jordartsmetaller i KÀllfallsfÀltets gruvsandsmagasin

Löslighet och transport av sÀllsynta jordartsmetaller i KÀllfallsfÀltets gruvsandsmagasinHugo de Campos PereiraSyftet med detta arbete har varit att kartlÀgga vilka mekanismer som styr lösligheten av sÀllsynta jordartsmetaller (eng. rare earth elements, REE) i sulfidhaltig anrikningssand vid den föredetta gruvan KÀllfallsfÀltet i VÀstmanland. För syftet har markvatten- och grundvattenprovtagning utförts, tillsammans med laktester och geokemisk modellering med Visual MINTEQ ver. 3.0.Resultaten visade att sulfidvittring Àr den frÀmsta processen som styr pH i anrikningssanden, och dÀrmed ocksÄ indirekt REEs löslighet. DÀremot Àr sulfidvittring ingen kÀlla till REE i sig dÄ Àmnena inte föreligger sulfidbundna, nÄgot som oxiderat tillgÀnglighetstest NT ENVIR 006 visade.

Vad styr efterfrÄgan pÄ bilkörning?: en fallstudie av LuleÄ
tÀtort

Denna uppsats behandlar efterfrÄgan pÄ att köra bil inom LuleÄ tÀtort och vilka faktorer som bestÀmmer den. Syftet har varit att försöka förklara vilka dessa Àr och med hjÀlp av en resvaneundersökning, som gjordes pÄ uppdrag av LuleÄ kommun, har olika efterfrÄgefunktioner tagits fram. Dessa funktioner har skattats och genom statistiska test har vi pÄvisat vilka faktorer som har betydelse för efterfrÄgan. Det har visat sig att befolkningen i LuleÄ inte Àr sÀrskilt priskÀnsliga och att de inte gÀrna byter frÄn bil till buss trots deras positiva instÀllning till lokaltrafiken..

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->