I denna rapport kommer du som läsare kunna ta del av en redogörelse över det arbete som den undertecknade gruppen har utfört i kursen KPP305, Examensarbete produktutveckling, 30hp. Detta arbete har sin grund från en tidigare läst kurs, på Mälardalens Högskola, som gick under namnet Industridesign 2. Under denna kurs utdelades en uppgift som bestod i att ?möjliggöra musicerande för funktionshindrade?, och gruppen tog därmed fram ett visuellt koncept över ett fotanpassat instrument för människor med rörelsehinder i överkroppen. Detta examensarbete kan ses som en fortsättning på den just nämnda uppgiften.Under hela projektet har gruppen haft en nära dialog tillsammans med människor som befinner sig inom berörande branscher såsom instrumentbyggare, reumatiker, funktionshindrade med flera.

Syftet med arbetet är att undersöka hur en av dessa många ?pro suicide?- usenet gruppers medlemmar kan acceptera och legitimera ett beteende som samhället i västvärlden har svårt att acceptera. Med arbetet vill jag öka förståelsen av hur medlemmarna av en "pro suicide" usenet grupp kan konstruera en verklighet där det oaccepterade kan ses som accepterat. Arbetet är skrivet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med diskurspsykologi som analysmetod. Teori och metod valdes utifrån att arbetets fokus finns på hur medlemmarna i usenet gruppen kan konstruera en verklighet där självmord är accepterat. Det resultat som framkommit visar på en gemensam attityd inställning hos den aktuella usenet gruppen där självmordet är accepterat utifrån att det är ett individuellt beslut om en person vill leva eller dö.

Genom en enkätundersökning studerades det vilka vanor elever i årskurs 9 i den kommunala skolan på Gotland har angående att äta lunch i skolmatsalen eller välja att avstå den. 327 användbara enkäter samlades in. 87 % av dessa svarade att de åt skollunchen 3-5 dagar per vecka och delades in i grupp Ofta, medan 17 % angav att de åt skollunchen 0-2 dagar per vecka och delades in i gruppen Sällan.Mindre än hälften av alla tillfrågade niondeklassare åt lunch i skolmatsalen 5 dagar i veckan. Det är mycket lägre siffra än andra svenska undersökningar från Stockholm, Göteborg och Arjeplog/Arvidsjaur som resultat jämförts mot.Andra undersökningar har visat att faktorer som miljö och lunchtider påverkar besöksfrekvensen i skolmatsalen och det överrensstämmer med vad som framkommit i denna undersökning.Denna studie har också visat att det finns en skillnad i vad grupperna Sällan och Ofta anser om skolmaten och den ligger i att gruppen Sällan tycker mycket sämre om maten. Det identifierades också signifikant skillnad i vad man tycker om miljön i matsalen.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärare och pedagoger ser på inkludering av barn i svårigheter och hur detta påverkar gruppen/klassen som helhet. Genom kvalitativa intervjuer av sex personer verksamma inom skola och förskola besvarar studien sina två frågeställningar. Den första är hur läraren/pedagogen anser att klassen/gruppen påverkas av inkludering av barn i svårigheter. Den andra är vilka aspekter är av vikt för hur inkluderingen påvekar gruppen. De informanter som deltar är verksamma i två olika städer.

Uppsatsen ämnar utröna huruvida rimligen farliga amoralister kan hanteras kollektivt på ett sätt som är etiskt riktigt. Gruppen rimligen farliga amoralister ges beteckningen "mänskliga tigrar". Diskussionen fokuseras på undergruppen psykopatiska mänskliga tigrar, där psykopati definieras av PCL-R. En eventuell kollektiv hantering av denna undergrupp diskuteras utifrån Peter Singers preferensutilitarism. Slutsatsen nås att en kollektiv hantering, för oskadliggörande, av gruppen psykopatiska mänskliga tigrar, är etiskt riktig.

BAKGRUND: Datoranvändningen i samhället ökar och det har visats att datoranvändning är associerat med självupplevda ryggbesvär hos skolelever Författare till tidigare studier har efterfrågat forskning på hållningens samt datoranvändningens effekter på muskuloskeletala besvär. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon skillnad i hållning samt upplevda besvär mellan fysiskt inaktiva unga män med hög datakonsumtion och fysiskt aktiva unga män med låg datakonsumtion i årskurs tre på gymnasiet. METOD: Tjugo unga män rekryterades till en fysiskt aktiv respektive inaktiv grupp. Undersökningen genomfördes med hjälp av Bunkans hållningsstatus i stående samt ett frågeformulär om besvär från rörelseorganen. RESULTAT: Den aktiva gruppen hade mer tillfredsställande hållning än den inaktiva gruppen.

I Sverige är abort en laglig rättighet och det finns flera godkända metoder för regelbunden antikonception. Ändå finns ett behov av akutmetoder för att förhindra oönskad graviditet.  Det finns tre godkända akutpreventivmedelsmetoder; levonorgestrel, ulipristal och kopparspiral. Detta arbetes syfte var att undersöka effektivitet och säkerhet för dessa tre godkända metoder. En litteratursökning gjordes i databasen PubMed,  7 artiklar valdes ut för analys. Artikel 1och 2 undersökte levonorgestrels effektivitet och säkerhet och kunde redovisa graviditetsfrekvenser på 0, 57%  och 0,67 % , samt en graviditetsförebyggande effektivitet på 68 %.

Syftet med föreliggande studie är att vinna kunskap om vilka möjligheter till lärande barn erbjuds kring ett naturvetenskapligt lärandeobjekt i en liten och i en stor undervisningsgrupp, där antal barn per lärare varierar.Studiens teoretiska ansats är utvecklingspedagogiken som har sina rötter i fenomenografin. Centralt i utvecklingspedagogiken är lärandets objekt, som är förmågor eller kunnanden som barnen ska utveckla och lärandets akt, som handlar om hur lärandet går till. Läraren har en viktig roll för att skapa möjligheter till lärande för barn genom att rikta barns uppmärksamhet mot lärandeobjektet, synliggöra olika aspekter av lärandeobjektet och av barns erfarenheter samt att utmana barns förståelse för lärandeobjektet. Två undervisningssituationer i en förskola, en med 3 barn och en med 7 barn, med samma lärare har observerats med hjälp av videoinspelning.Resultatet i studien visar att antalet barn per lärare påverkar kommunikationsmönstren kring lärandeobjektet. Barn i den lilla gruppen erbjuds många fler möjligheter till lärande än barn i den stora gruppen.

Syftet med den här studien är att undersöka vad som händer med en grupp studenter då de åker iväg för att ta del av en främmande kultur. Kulturmötet ägde rum i Senegal där studenterna lärde sig spela djembetrumma och dansa afrikansk dans. Det ingick också för dem att besöka olika skolor och även försöka hålla i lektionsundervisning på dessa. Studien är gjord på ett kvalitativt tillvägagångssätt där jag intervjuat studenternas lärare som följer med på resan, hälften av de sex studenterna och sen har jag även på plats gjort egna observationer som innefattar hela gruppen.   Resultatet av studien visar på att studenterna i början av vistelsen försöker hålla samman gruppen men efter en tid uppstår det en individuell splittring från var och en av studenterna. Det visar sig att viljan till att uppleva den nya kulturen i så hög grad som möjligt står över viljan till att hålla samman den resande gruppen.

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har även intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhället i stort när det gäller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar på en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan på individens självbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vårt material med teorier från Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationsträffarna innebär lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stärkt självkänsla och gruppsolidaritet samt att sättet att bemöta varandra på bidrar till stärkta sociala band.

Genom att peka på de svårigheter som eleverna möter när de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktär vill jag undersöka om elevernas problemlösningsförmåga utvecklas med interaktion och artefakter. Uppgifterna ställer till problem av olika slag både för enskilda elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstår ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som eleven/eleverna behöver hjälp med att komma över. Uteblir hjälpen hindras eleven/eleverna från att nå en korrekt lösning. När gruppen kommunicerar uppstår ett unikt växelspel som styr och påverkar gruppmedlemmarna.

I Sverige är abort en laglig rättighet och det finns flera godkända metoder för regelbunden antikonception. Ändå finns ett behov av akutmetoder för att förhindra oönskad graviditet.  Det finns tre godkända akutpreventivmedelsmetoder; levonorgestrel, ulipristal och kopparspiral. Detta arbetes syfte var att undersöka effektivitet och säkerhet för dessa tre godkända metoder. En litteratursökning gjordes i databasen PubMed,  7 artiklar valdes ut för analys. Artikel 1och 2 undersökte levonorgestrels effektivitet och säkerhet och kunde redovisa graviditetsfrekvenser på 0, 57%  och 0,67 % , samt en graviditetsförebyggande effektivitet på 68 %.

Syfte Studiens syfte var att undersöka: självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos tonåringar som drabbats av cancer två år (T5), tre år (T6) och fyra år (T7) efter diagnos, samt att jämföra deras skattningar med en referensgrupp randomiserad från befolkningen. Metod Tonåringarna med cancer besvarade SF-36 2 år (N=38), 3 år (N=42) samt 4 år (N=39) efter diagnos. En referensgrupp (N=300) randomiserad av Statistiska centralbyrån (SCB) besvarade samma formulär vid ett tillfälle. Samtlig data insamlades via telefonintervju. Resultat Två år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar sin fysiska funktion, rollfunktion ? fysiska orsaker, allmän hälsa samt summaindex för fysisk hälsa lägre än referensgruppen. Denna skillnad avtar över tid och vid tre år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fysisk funktion och allmän hälsa lägre än referensgruppen.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie är att, med hjälp av pedagogiskt drama som metod, utveckla en arbetsgrupp inom handikappomsorgen i Östra Göinge kommun. Som underlag för att ta reda på gruppens utvecklingsbehov svarade gruppmedlemmarna på en enkät med öppna frågor. Av denna framgick att gruppens kommunikation och arbetsklimat är deras främstautvecklingsbehov. Kommunikation och arbetsklimat är faktorer som både kan ha en positiv och negativ inverkan på organisationer. I syfte att utveckla behoven genomfördes, vid tre tillfällen, olika former av gruppövningar med gruppen.

Sverige är ett mångkulturellt land som tar emot ett större antal flyktingar varje år från olika delar av världen. En stor del av den forskning som berör hur unga invandrare integreras in i ett nytt samhälle behandlar eventuell problematik, dvs. det handlar i hög utsträckning om de svårigheter dessa nyanlända svenskar kan stöta på i och med integrationsprocessen. I denna studie läggs dock fokus på de positiva aspekterna av integration genom att undersöka hur en grupp, primärt riktad mot invandrartjejer, påverkar utvecklingen av gruppmedlemmarnas identitet. Gruppen som berörs i denna studie fungerade som en mötesplats för första generationens invandrartjejer där de kunde umgås, lära sig språket och göra olika aktiviteter ihop.