Björklund, Lorentz. (2005) Hur vill elever VISA sin kunskap? How to prove proficiency ? the pupil´s view. Syftet med detta arbete är att belysa hur elever vill VISA sina kunskaper. Arbetet innehåller en undersökning av hur elever inom grundskola och gymnasieskola vill VISA dessa. I undersökningen framkommer att de flesta av gymnasieeleverna helst vill ha små delprov. Eleverna på högstadiet har inte en lika bestämd uppfattning och många av dem vill ha muntliga prov och hemprov.

Genom min uppsats vill jag svara på frågan huruvida lokalhistoria går att integrera med grundkursen Historia A utan att detta extra stoff ska urholka kursen, eller störa dess kronologi. Jag vill VISA att detta kan åstadkommas genom noggrann planering och med reflexioner över hur jag som lärare kan disponera de antal timmar som tilldelats Historia A. Jag vill VISA på betydelsen av att global, nationell, regional och lokal historia samverkar i undervisningen och hur de olika områdena förstärker varandra, samt VISA att lokalhistoria kan vara ett utmärkt redskap för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Slutligen vill jag också VISA de många fördelarna med att arbeta efter den struktur jag i uppsatsen rekommenderar att använda till kursen Historia A..

Detta visualiseringsarbete har varit inriktat på att VISA möjligheterna att enkelt marknadsföra ett bostadsområde med hjälp av internet. Visualiseringen har varit i 3d för att enklast VISA hur området kommer att se ut och webbsidan gjord med vanlig html kod och css (stylesheets). 3d modellen VISAs med en DWF fil och DWF läsare..

Uppsatsen beskriver tiden kring 50-talet för att genom detta VISA den ungdomskultur som då uppstod. När filmen Ung rebell hade premiär 1955 var den en föregångare inom filmbranchen genom att gestalta ungdomskulturen på ett nytt sätt. Uppstasen analyserar denna film, Sista natten med gänget (1973), samt Grease (1978) för att VISA vilka verktyg som används för att VISA ungdomskulturen under denna tid. En del av analysen är att påVISA bilens roll i ungdomskulturen i film gesaltad under och strax efter 50-talet..

Utvecklingen av magnetkameran har under de senaste 20 åren gått stadigt framåt. Genom att styrkan på magneterna stigit har även riskerna med ferromagnetiska implantat ökat. Ett flertal incidenter har rapporterats, de flesta från USA, men även ett fåtal ifrån Sverige. Incidenterna har orsakats av misstag, exempelvis då felaktighet eller otillräcklig information rörande patienten tillhandahållits. Den här studien ska VISA på hur farligt magnetfältet kan vara om man inte är försiktig och alla rutiner inte följs noggrant.

Norrland - en vacker, harmonisk plats med öppna vyer, fjälltoppar, ljusa sommarnätter, industrier och metertjock snö. Men hur kan man VISA upp detta på ett nytt sätt? Syftet med vår konstbok är att VISA upp Norrland på ett sätt som inte tidigare gjorts i hopp om att inspirera andra att se möjligheterna och skönheten i en del av Sverige som ofta är underskattad. Vi kommer under följande sidor guida er igenom en långdragen process, från start till mål, vid skapande av något nytt. En process fylld av samarbete, inspiration, fotograferande, illustrerande, poesi och glädje.

Även om pappor är underrepresenterade i forskning om föräldraskap (Pleck, 2012), är det ett kunskapsområde som växer (Plantin, 2001). En känslomässig aspekt av att vara pappa saknas i forskningen, därför har vi undersökt hur pappor talar om känslor med frågeställningarna: Hur förstår papporna de respektive känslorna när de är tillsammans med sina barn? Vilka explicita eller implicita föreställningar framträder när informanterna talar om att VISA känslor när de är tillsammans med sina barn? Vi har gjort sex intervjuer med pappor med barn i åldrarna 3-12 år. Utifrån diskurspsykologisk metod framträdde olika sätt att förstå glädje och kärlek, ilska och irritation och ledsenhet, i enlighet med vår utgångspunkt att känslor produceras för och under specifika tillfällen (Edwards, 1999). Bland informanterna fanns en implicit, kulturell föreställning om att VISA känslor efter barnens behov.

Denna uppsats har i sitt syfte att VISA vilken betydelse spelfilmer har för elevernas historiemedvetande. Jag frågade mig själv frågan hur lärare och kursplaner ser på historiska spelfilmer. Jag har använt intervjuer i min uppsats att få svar på mina frågor. Denna uppsats har gjorts i syfte att VISA hur spelfilm påverkar lärare och elever. Jämförelser görs i uppsatsen mellan mina svar från intervjuer och tidigare forskning..

Denna uppsats syftar till att försöka reda ut om det från några pedagogers sida finns enavsikt med att VISA spelfilm i skolan för sina elever och om deras elever uppfattar dennatänkta avsikt. Uppsatsen är i mångt och mycket teoriprövande. De teorier vi använder ossav är fenomenografin som ger oss en grund att stå på ifråga om erfarande, variationsteorinsmetodologiska tillvägagångsätt fungerar som en modell för genomförandet av undersökningen och verksamhetsteorin lär oss hur institutionella traditioner och koder kan påverka sättet individer erfar ett fenomen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och med hjälp av djupintervjuer har vi intervjuat lärare och elever. Resultaten i vår uppsats pekar påatt det fanns en avsikt med att VISA spelfilm för eleverna.

Denna uppsats kommer att fokusera kring en teori, stipulationsteorin, för identifikation över möjliga världar. Stipulationsteorin gör att vi kan veta vilka möjligheter vi pratar om. Genom att stipulera möjligheter så kan man identifiera vilka individer och vilka egenskaper dessa individer har i de möjligheter vi pratar om.En teoris ramverk är det som definierar vad teorin refererar till samt vad teorin kan göra. I litteraturen om transvärldslig identifikation så har jag funnit kritik av stipulation i form av problem.1 Dessa problem har betydelse för en värdering av stipulationsteorin. Genom att se teorier som att de bestäms av deras ramverk så kan man göra en uppdelning mellan interna och externa problem.

ABSTRACT  I den här uppsatsen ville jag VISA hur kryssningspassagerarnas beteende kan beskrivas med hjälp av karnevaleska teorier i reality-programmet ?Färjans? sista säsong. Syftet var att VISA hur det finns andra sätt att analysera serien på än enbart med hjälp av medieteoretiker som är kritiska till genre reality-tv som sådan. Jag har velat VISA passagerarnas handlingsutrymme i programmet och beskriva hur deras handlingar ombord på båten kan ses som karnevaleska. Jag utgick från antropologiska teorier om karnevalen och det karnevaleska med hjälp av främst Victor Turner och Roberto DaMatta.

Denna uppsats syfte är att undersöka lärares uppfattningar om ett skriftligt omdöme i ordning och uppförande. Den uppsatsen ämnar ta reda vad som skulle kunna uppnås med ett omdöme samt vilken problematik som kan finnas med ett omdöme ur betygsynpunkt. Fem lärare på högstadiet har intervjuats. Det som framkommit gällande uppsatsens första frågeställning är att vad som skulle kunna uppnås med omdömet är att det skulle kunna VISA att eleven stör och en hållhake kan skapas. En diskussion till elevens möjlighet till arbetsro kan också uppstå.

Exjobbet består i att VISA hur ett nytt bostadsområde kommer att se ut när det är färdigbyggt. Det aktuella bostadsområdet är Vasastan och ligger i Norrköping. Vi har haft WSP som uppdragsgivare och har från dem fått ritningar och modeller i form av ADT-filer. Dessa filer har importerats till 3d Studio Max där kompletterande modellering och texturering har gjorts.Arbetet har resulterat i en flygning runt husen, solstudier och stillbilder. Stillbilderna är renderade med noggrannare ljuskällor och högre kvalitet.

I detta arbete redogör jag för hur jag går tillväga för att skapa en representation av en historisk plats. Som fall använder jag mig av Kilakastalen (ett medeltida försvars- och vakttorn) med kringliggande miljö för att VISA hur den kan ha sett ut under medeltiden. Det gör jag i samarbete med Sörmlands museum där min kontakt har varit arkeolog Lars Norberg.För att komma fram till vilken teknik, bildvinkel och perspektiv som är bäst att använda i detta sammanhang utgår jag från vad arkeologerna vill VISA, olika forskningsresultat och litteratur för att därefter redogöra för mitt resultat..

I detta arbete redogör jag för hur jag går tillväga för att skapa en representation av en historisk plats. Som fall använder jag mig av Kilakastalen (ett medeltida försvars- och vakttorn) med kringliggande miljö för att VISA hur den kan ha sett ut under medeltiden. Det gör jag i samarbete med Sörmlands museum där min kontakt har varit arkeolog Lars Norberg.För att komma fram till vilken teknik, bildvinkel och perspektiv som är bäst att använda i detta sammanhang utgår jag från vad arkeologerna vill VISA, olika forskningsresultat och litteratur för att därefter redogöra för mitt resultat..