Det här arbetet handlar om de lärdomar jag fått från att öva oboe med övningar som är avsedda för flöjt. Jag har transkriberat en hel bok med skalor för flöjt för att kunna spelas på oboe, varför? Hur? Mina tankar om oboespel i allmänhet och i synnerhet om teknik. Jag ifrågasätter myter om oboespel och flöjtspel..

Detta examensarbete har förlagt sig på Saab Aeronautics i Tannerfors, Linköping. Saab Aeronautics utvecklar och bygger Jas Gripen. Saab Aeronautics i Linköping utvecklar simulatorer som används för att testa olika versioner av mjukvara som används i JAS Gripen plan. Dessa simulatorer används inte bara av utvecklare i testsyften utan även av piloter som övar inför uppdrag och för att ge feedback till utvecklarna om mjukvarorna. Vi utförde examensarbetet på simulatorcentralen på området.

Detta är ett arbete om grundskolämnena teknik och trä/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i någon utsträckning. Där ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar även hur pass traditionell eller teknologiinriktad trä/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar består av litteraturstudier inom berörda områden, samt intervjuer med lärare som undervisar inom de berörda ämnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat på följande frågeställningar:-Vilka fördelar kan man som lärare inom trä/metallslöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?-Vilka nackdelar kan man som lärare inom trä/metall slöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?Även en tredje frågeställning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna.

Det här arbetet behandlar den situation som idag råder, gällande problematiken kring fallande intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Jag belyser hur det ser ut idag och vad forskning pekar på för olika lösningar för att öka intresset inom naturvetenskapliga ämnen i skolan. Ett exempel på en sådan lösning har genomförts på en svensk gymnasieskolas naturvetenskapliga program. Där har lärarna arbetat mer ämnesintegrerat, med tydligt fokus på programmålen för att stärka kärnkompetenserna. Det här försöket har jag studerat med stöd av en enkät för att mäta förändringar i elevernas attityder samt tagit del av lärarnas observationer.

I framtiden beräknas antalet äldre över 65 år att bli fler. Äldre i framtiden kommer att ha en annan syn på åldrandet samt ha en vana av utbildning, valfrihet och variation. Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar om framtidens arbetsterapi för äldre. Metoden var kvalitativ och ett målinriktat urval kombinerat med ett nätverksurval användes. Tre fokusgruppsdiskussioner användes som datainsamlingsmetod.

BakgrundCallcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste årtionden, både internationellt och i Sverige. Det är en verksamhet som innebär många utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav på samverkan inom systemperspektivet Människa - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahåller handläggning per telefon via kundtjänster på sju olika orter i Sverige. Korttidssjukfrånvaron ansågs högre i denna verksamhet än i övriga organisationen och målet var att minska den. SyfteHuvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer på Arbetsförmedlingen Kundtjänst som förklarade korttidssjukfrånvaron. Detta genom att tillämpa ett MTO- perspektiv (Människa - Teknik - Organisation). MetodFör att få svar på vår frågeställning tillämpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll kräver kompetens både inom den ständigt utvecklande tekniken, men även inom omvårdnad. När patienternas upplevelse av undersökningarna ska vägas in ställs stora krav på röntgensjuksköterskan. Syftet med studien var att undersöka om det tidigare fanns beskrivet i litteraturen vilken betydelse röntgensjuksköterskans kompetens kan ha för patientens upplevelse vid en magnetkameraundersökning. Utifrån två frågeställningar har kunskap sammanställts som berör röntgensjuksköterskans kompetens. Frågeställningarna var vilka faktorer kan röntgensjuksköterskan påverka som har betydelse för patientens upplevelse av magnetkameraundersökning och hur röntgensjuksköterskans kompetens finns beskriven i tidigare vetenskaplig forskning.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka lärargiven feedback till elever under lektioner i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå.Frågeställningar? Vilken typ av feedback ges?? På vilket sätt ges feedbacken?? Vad är lärarens syfte med feedbacken?MetodI studien används både deltagande observationer och ostrukturerade intervjuer. Tre lärare med varierande ålder och tid i yrket valdes ut och observerades vardera under två lektioner i idrott och hälsa. Därefter genomfördes en intervju med observationerna och studiens frågeställningar som utgångspunkt.ResultatFeedback kan vara bland annat positiv, negativ, neutral och konstruktiv. Kombinationer av de olika typerna förekommer och riktas både mot elevernas prestationer under lektionsaktiviteterna samt mot deras beteende eller uppförande i största allmänhet.

Uppsatsens övergripande syfte är att designa ett projektarbete där elever i årskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen är att motivera filmprojektet utifrån didaktiska frågeställningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén är bland annat att skolans styrdokument framhåller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsättningar för kreativitet och lust i lärandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke är också att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervärde utöver de enskilda ämnenas innehåll. Läroprocesser kan förstås utifrån olika pedagogiska teorier.

Närhet till tågstationen är av central betydelse för järnvägstrafik vilket medför problem med buller. Bullerproblemet åtgärdas vanligen genom att förbättra isoleringen på närliggande fastigheter och/eller med bullerplank längs spåret. Detta är dock kostsamma lösningar och de positva effekterna är i vissa avseenden begränsade. Buller från järnväg beskrivs vanligen med A-vägd ljudtrycksnivå, denna beskrivning har dock vissa begränsingar. För att ge en bättre beskrivning av bullerstörning krävs bättre mätmetoder.

Detta examensarbete utgörs dels av refererande litteraturstudier, dels av en mindre mätningsteknisk undersökning. Ämnet för litteraturstudierna är kvalitet vid GNSSmätningar, och ämnet för undersökningen är en analys av internprecision och s.k. interna kvalitetstal för GNSS-antennen Trimble R8. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka möjligheter det finns till kvalitetskontroll av GNSS-mätningar, och då i första hand sambandet mellan GNSS-instrumentens interna precision och mätningarnas grad av riktighet.Undersökningen visar att det inte finns någon nära koppling mellan GNSSantennens internprecision och den faktiska graden av riktighet i mätningen.Internprecisionen är därför inte ett hjälpmedel för att i efterhand detektera och rensa bort mätpunkter med låg grad av riktighet. Inget av Trimbles andra interna kvalitetstal har heller kunnat beläggas utgöra en indikator på grad av riktighet.Undersökningen visar däremot att det troligtvis finns ett samband mellan inställningarna av den interna precisionstoleransen och GNSS-antennens förmåga att sortera bort mätpunkter med låg grad av riktighet.

SammanfattningBakgrund: Tjeders är ett anrikt företag i Malmköping som tillverkar larm och signalutrustning. I dagsläge känner Tjeders att deras varor och tjänster befinner sig i en slutfas i produktionscykeln, där vinsterna tas hem. Detta leder till att nya produkter och tjänster bör utvecklas.Metoden: Examensarbete har präglats av ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ metodik. Teorin grundar sig i litteraturstudier och empirin på öppenriktade intervjuer samt omvärldsanalys i form av mediascanning. Den praktiska metoden har följt TAIDA, vilket är en övergripande modell för hur scenarioplanering sker.Diskussionen: I diskussionen sammanställs teorin med empirin där behandlas resonemangen om hur Tjeders ska gå vidare med de framkomna scenariona samt förslag kring handlade utifrån dessa.Resultatet: Examensarbete har resulterat i två scenariokors som behandlar teknik och marknad, scenariokorsen konstruerades genom en kreativ process där det insamlade materialet bearbetades.

Virkesmätningen har varit och är ett oumbärligt moment inom sågverksindustrin, eftersom det garanterar både köpar- och säljarparten en opartisk bedömning och prissättning av virket. Idag mäts huvuddelen av allt virke av professionella (oftast manliga), opartiska virkesmätare som är anställda vid någon av landets till antalet idag tre virkesmätningsföreningar. Den första virkesmätningsföreningen bildades i Ångermanälvs distriktet år 1892, medan Norrbottens virkesmätningsförening tillkom år 1936. Trots att dessa två län bägge tillhör Norrland och har en väl etablerad sågverksnäring så tog det 44 år innan Norrbotten följde Ångermanälvsområdets exempel och bildade en virkesmätningsförening. Självaste mättekniken har utvecklats på sådant sätt att nästan alla sågverk idag har automatisk mätning, även om graden av automation varierar.

Virkesmätningen har varit och är ett oumbärligt moment inom sågverksindustrin, eftersom det garanterar både köpar- och säljarparten en opartisk bedömning och prissättning av virket. Idag mäts huvuddelen av allt virke av professionella (oftast manliga), opartiska virkesmätare som är anställda vid någon av landets till antalet idag tre virkesmätningsföreningar. Den första virkesmätningsföreningen bildades i Ångermanälvs distriktet år 1892, medan Norrbottens virkesmätningsförening tillkom år 1936. Trots att dessa två län bägge tillhör Norrland och har en väl etablerad sågverksnäring så tog det 44 år innan Norrbotten följde Ångermanälvsområdets exempel och bildade en virkesmätningsförening. Självaste mättekniken har utvecklats på sådant sätt att nästan alla sågverk idag har automatisk mätning, även om graden av automation varierar.

Denna rapport ar en granskning av teknik for HDTV-produktion da det kan vara svart for olika TVproduktionsbolag att veta vad for teknisk utrustning som bast lampar sig for produktionsbolagets satt att arbeta och for de produktioner som bolaget gor. Framst presenteras olika kamerasystem for HDproduktion och den typ av kompression som sker i de manga format som de olika kamerorna anvander. Forutom kamerasystem tar rapporten aven upp olika arbetsfloden for nagra typer av system och de framsta mjukvarorna for redigering av HD-material. Olika metoder for lagring och backup presenteras och sist i rapporten fors en diskussion om bland annat for och nackdelar med den teknik som finns tillganglig idag.Nar ett produktionsbolag ska investera pengar i en fornyelse av sin tekniska plattform ar det viktigt att fundera over vilken funktionaliet man ar ute efter, vilka krav pa kvalite man har och hur den nya tekniken paverkar arbetsflodet. En stor fraga som produktionsbolagen stalls infor idag ar om de ska gora inspelningen pa bandmedia eller om de ska ga over till bandlosa och filbaserade teknologier dar inspelning sker direkt till filer pa minneskort, harddiskar eller optisk media.En slutsats ar att filbaserade medier ar har for att stanna.