Sök:

Sökresultat:

1627 Uppsatser om Vćt koppling - Sida 4 av 109

Skillingaryd en attraktiv ort i SmÄland

Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invÄnare. Det Àr ett litet samhÀlle med allt vad det innebÀr. Varför vÀljer man att bo sÄ? Vilken sorts livsmiljö Àr Skillingaryd? Vad Àr det som gör orten attraktiv? För att besvara frÄgorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av livsmiljö Skillingaryd Àr och som speglar hur Skillingarydsborna ser pÄ sin ort och pÄ sin vardag pÄ orten. För att fÄ en inblick i Skillingarydsbornas vardag tillfrÄgas en samling personer som bor pÄ orten eller har en koppling till orten om deras syn pÄ samhÀllet.

Svensk syn pÄ sjökrigföring och dess koppling till sjömilitÀra teoretiker

Krigföring till sjöss har under lÄng tid undersökts och förklarats med olika teorier, bland annat av klassiska teoretiker som Mahan och Corbett, till moderna motsvarigheter som exempelvis Vego. DÀrför Àr det intressant att veta om nÄgon av dessa kan kopplas till den svenska synen pÄ sjökrigföring, och om nÄgon av dessa i sÄ fall haft större inflytande.Undersökningen bygger pÄ att ett antal centrala begrepp valts ut ur Doktrin för marina operationer för att sedan jÀmföras med hur de olika teoretikerna ser pÄ respektive begrepp. I undersökningen konstateras det att det rÄder konsensus kring begreppens innebörd, men det finns vissa skillnader mellan teoretikerna om hur begreppen uppnÄs och deras faktiska tillÀmpbarhet. UtifrÄn det konstateras att den svenska synen pÄ sjökrigföring har en tydlig koppling till sjömilitÀra teoretikers tankar. Corbett och Vego Àr de teoretiker som ligger nÀrmast den svenska synen, vilket gör de till möjliga influenser.

PRIVATA KVINNOR OCH SPORTSLIGA MÄN - JÄMFÖRANDE ANALYS AV TIDSKRIFTERNA "CHEF" OCH "DAGENS SAMHÄLLE"

Denna rapport behandlar hur framstÀllningen av ledarskap ser ur ett teoretiskt könsperspektiv. Genom att analysera tidningarna "Chef" och "Dagens SamhÀlle" med hjÀlp av kritisk diskursanalys som metodredskap synliggörs i denna rapport den manliga normen som en dominerande del i den sociala och kulturella konstruktionen av ledarskap, detta har Àven format framstÀllning av manliga respektive kvinnliga ledare. Under analysen framkommer det tydliga mönster i framstÀllningen av de bÄda könen, dÀr manliga ledare och deras ledaregenskaper betonas som ner naturliga och ofta med en koppling till deras respektive sportsliga karriÀrer och bakgrund. För de kvinnliga ledarna sker en generell koppling mellan deras ledaregenskaper och deras privata sfÀr sÄ som familjen, olika relationer och deras barndom. De kvinnliga ledarna och deras karriÀrvÀg fram till den ledande positionen framstÀll som mindre naturliga..

Kostens betydelse för kognitiv prestation : En enkÀtundersökning om kostens betydelse för elevers kognitiva prestationsförmÄga i skolan

MÄl: En god hÀlsa innebÀr att vissa grundfaktorer lever i symbios med varandra, sÄ som motion, sömn och kost samt en positiv livssyn. Denna studie kretsar dock enbart kring kost och matvanor. MÄlet med studien Àr att undersöka om det finns en koppling mellan en nÀringsriktig kost och elevers kognitiva prestationsförmÄga i skolan. Prestationen mÀtt i studieresultat. Metod: Studien Àr baserad pÄ en empirisk, kvantitativ enkÀtundersökning med fasta svarsalternativ.

Marknadsföringsstrategier i personvalskampanjer

Det finns en klar koppling mellan traditionell och politisk markandsföring, det Àr samma mekanismer som pÄverkar bÄde köpare och vÀljare. Modellen som uppsatsen presenterar ger en struktur för hur politiker kan arbeta med att planera sina per-sonvalskampanjer utifrÄn svenska förhÄllanden..

KOPPLING MELLAN IDENTIFIERING AV NÄTFISKE-ATTACKER OCH PERSONLIGHETSTYP: METODFÖRSÖK

En vanlig risk för organisationer Àr att anvÀndare inte har tillrÀcklig kunskap omdatasÀkerhet vilket kan medföra att kÀnslig information nÄr obehöriga via internet.Administratörer i organisationer har fÄtt ökade problem pÄ grund av att anvÀndarna Àrden svagaste lÀnken i systemet. En vanlig orsak till detta Àr att anvÀndare i allt störreutstrÀckning utsÀtts för nÀtfiske-attacker.Arbetets syfte Àr att Àr att undersöka möjligheten att utforma ett test som undersökerkopplingar mellan personlighetstyper enligt Myers-Briggs Type Indicators ochanvÀndares förmÄga att identifiera nÀtfiske-attacker. Testet som tagits fram bestÄr avtre delar. Första delen Àr ett MBTI-test, andra delen syftar till att se anvÀndarnaskunskap om nÀtfiske-attacker och tredje delen visar anvÀndarnas attityd till nÀtfiskeoche-postsÀkerhet.Resultatet visar att det existerar skillnader mellan personlighetstyper vilket Àr enindikation pÄ att metoden och testet kan anvÀndas för att se en koppling mellanpersonlighetstyper och förmÄga att identifiera nÀtfiske-attacker. Skillnaderna kundeses i anvÀndarnas kunskap och attityd till nÀtfiske..

Inkludering av sÀrskolan i grundskolan -Elevers och lÀrares tankar kring inkludering

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder grundsÀrskoleelever och lÀrare upplever i en inkluderande och en exkluderande skolform. Studien belyser, genom intervjuer, att antal sÀrskoleelevers och lÀrares tankar och upplevelser om elevernas skolsituation i en inkluderande alternativt exkluderande skolform. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om inkludering. Vi har anvÀnt oss av intervju som metod, för att pÄ sÄ sÀtt undersöka Àmnet utifrÄn respondentens berÀttelse och dÀrmed fÄ sÄ djupgÄende detaljer som möjligt. Vi önskar beskriva mÀnniskors upplevelser och Äsikter.

Barn vill "hjÀrna" lÀra! En studie om inlÀrningsstilar.

Under de senare Ären har det gjorts stora framsteg inom neurologin vad gÀller koppling hjÀrna ? inlÀrning. Tidigare ansÄgs intelligens vara nÄgot bestÀmt och oförÀnderligt, men nu hÀvdar neurologerna att mÀnniskan sjÀlv sÀtter grÀnsen för sin intelligens. Alla mÀnniskor har förmÄgan att förbÀttra och utveckla sin intelligens. För att lyckas med detta bör frÀmst tvÄ vÀsentliga faktorer beaktas i skolan: dels att alla Àr unika och har olika sÀtt att inhÀmta information, dels att det Àr avgörande om mÀnniskan befinner sig i en stimulerande miljö eller inte.

Hur integreras grammatik och kommunikativa övningar i moderna sprÄk? ? En analys av lÀromedel i tyska och franska för skolÄr 9

Syftet med arbetet Àr att undersöka om det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikativa fÀrdigheter i tvÄ lÀromedel för moderna sprÄk i skolÄr 9, ett i franska och ett i tyska. Metoden som vi anvÀnder Àr alltsÄ en komparativ textundersökning av tvÄ brukstexter. För att nÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi format vÄra egna variabler med förankring i aktuell sprÄkinlÀrningsforskning som utgÄngspunkt för vÄr textanalys. Resultaten visar att det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikation i bÄda lÀromedlen, men att övningarna i för stor utstrÀckning Àr inriktade pÄ styrning och reproduktion. BÄda lÀromedlen följer aktuell forskning kring sprÄkinlÀrning, men det i franska tenderar i nÄgot större utstrÀckning att anvÀnda mÄlsprÄket som arbetssprÄk samt tillÀmpar ett induktivt arbetssÀtt för grammatikinlÀrning. Detta Àr mindre tydligt i lÀromedlet i tyska som arbetar deduktivt och kontrastivt samt med svenska som arbetssprÄk.

Dynamisk musiks narrativa funktion i datorspel : En undersökning av den transdiegetiska ljudtypen dynamisk musiks pÄverkan pÄ det ickelinjÀra berÀttandet i ett action- science fictionspel

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken pĂ„verkan dynamisk musik har pĂ„ narrativet i ett datorspel. Den transdiegetiska musiktypen dynamisk musik har jĂ€mförts med den ickediegetiska musiktypen statisk musik i ett action- science fictionspel för att se vilka skillnader de har pĂ„ spelarens upplevelse av narrativet. Åtta testpersoner har fĂ„tt spelat tvĂ„ spelversioner med de olika typerna musik och sedan intervjuats om deras upplevelse. Resultatet har visat tendenser pĂ„ att det finns ett samband mellan dynamisk musik och spelarens upplevelser av specifika hĂ€ndelser. Skillnaden mellan dynamisk musik och statisk musik har visat sig vara att den dynamiska musiken har en möjlighet att representera en hĂ€ndelse i ett specifikt ögonblick vilket inte Ă€r möjligt med statisk musik.

MÄl och Medel : En jÀmförande studie om hur fyra myndigheter integrerar mÄl och resurser i planeringsarbetet

En central dimension i teorin om mÄlstyrning Àr att fÄ en koppling mellan mÄl och resurser, dÀremot finns det ingen vÀgledning i hur dessa tvÄ kan integreras. Uppsatsens syfte Àr att göra en jÀmförelse av hur sammanlagt fyra myndigheter integrerar mÄl och resurser i planeringsarbetet och utifrÄn denna kartlÀggning komma med förslag för hur VÀgverket kan förbÀttra kopplingen mellan mÄl och resurser i sitt arbete.För att undersöka detta har en kvalitativ studie utförts med stöd av intervjuer samt interna dokument frÄn berörda myndigheter, vilka Àr förutom VÀgverket: Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten i Stockholms lÀn och FörsÀkringskassan. Informationen Àr strukturerad pÄ följande sÀtt: inledningsvis beskrivs hela planeringsprocessen och dÀrefter följer beskrivning av mÄlutformningsprocessen samt resursfördelningsprocessen. Alla processer studeras för sig vartefter deras förhÄllande sinsemellan diskuteras. Slutligen har det framkommit att alla dessa myndigheter har likartade planeringsprocesser och nÄgon form av koppling mellan mÄl och resurser, dock Àr det endast VÀgverket som gör en berÀkning av resursÄtgÄngen per mÄl.

Skillingaryd en attraktiv ort i SmÄland

Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invÄnare. Det Àr ett litet samhÀlle med allt vad det innebÀr. Varför vÀljer man att bo sÄ? Vilken sorts livsmiljö Àr Skillingaryd? Vad Àr det som gör orten attraktiv? För att besvara frÄgorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av livsmiljö Skillingaryd Àr och som speglar hur Skillingarydsborna ser pÄ sin ort och pÄ sin vardag pÄ orten. För att fÄ en inblick i Skillingarydsbornas vardag tillfrÄgas en samling personer som bor pÄ orten eller har en koppling till orten om deras syn pÄ samhÀllet.

KÀnslig för kÀnslor? : En kvantitativ studie av ett kÀnsloregleringsperspektiv pÄ oro och Generaliserat Ängestsyndrom.

Forskning har sedan lÀnge visat att oro dÀmpar upplevelsen av kÀnslor och fysiologiskt pÄslag, men inte varför vissa personer har större behov av att dÀmpa sina kÀnslor Àn andra. Nyare teorier om Generaliserat Ängestsyndrom (GAD) indikerar att det Àr svÄrigheter med kÀnsloreglering som Àr kÀnnetecknande för diagnosen, dÄ personer med GAD i högre grad Àn andra antas uppleva sina kÀnslor som aversiva, och oro blir ett symptom pÄ detta. Studien bekrÀftar en stark koppling mellan oro och svÄrigheter med kÀnsloreglering i en studentpopulation , mÀtt med hjÀlp av tre sjÀlvskattningsformulÀr, dÀr det framkommer att ju större svÄrigheter med kÀnsloreglering en person har, desto mer oroar sig denne. Den specifika kÀnsloregleringssvÄrighet som i studien har störst koppling till oro och GAD Àr ?bristande strategier att handskas med kÀnslorna?.

Elevers uppfattning om studiebesök och kopplingen till skolundervisning : En studie i samband med studiebesök till en djurpark

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur man kan se pÄ studiebesök som lÀrande utanför skolan och pÄ vilket sÀtt utomhuspedagogik i den hÀr formen kopplas till undervisningen i skolan. UtifrÄn tankar om att studiebesök Àr ett tillfÀlle för lÀrande och motivation.Data frÄn elever som har varit pÄ studiebesök pÄ en djurpark har samlats in med hjÀlp enkÀt som metod. Studien har utförts i samarbete med Parken Zoo i Eskilstuna och deras Zooskola.Teorin bakom arbetet Àr utomhuspedagogik och lÀrande utanför skolan. Kunskapen i skolan kan ses som tagen ur sin ursprungliga kontext. Studiebesök till andra miljöer dÀr kunskapen kan tillÀmpas ger en helhetsupplevelse för eleverna.Resultatet av studien visar att eleverna Àr positiva till studiebesöket till djurparken.

AnvÀndarcentrerad utveckling : - kan dess nyttor vÀrderas med PENG- eller 5-modellen?

Det finns ett behov av en kostnads- och nyttoanalys för att vÀrdera nyttor som uppstÄr med anvÀndarcentrerad utveckling. Genom en litteraturstudie har viktiga egenskaper hos en nyttovÀrderingsmodell, som kan anvÀndas vid vÀrdering av system som utvecklats med anvÀndarcentrerade metoder, identifierats. Modellen ska leda till lÀttolkade resultat, passa alla typer av verksamheter, visa koppling mellan förÀndring och nytta, hantera bÄde kvalitativa och kvantitativa nyttor, hantera tidsaspekter av nyttan och förverkliga den potentiella nyttan. I uppsatsen diskuteras dock frÀmst huruvida PENG- och 5-modellen uppfyller dessa egenskaper. PENG-modellen uppvisar vissa brister med avseenden pÄ ovanstÄende egenskaper, medan 5-modellen uppfyller alla krav och kan dÀrför rekommenderas vid nyttovÀrdering av anvÀndarcentrerad utveckling.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->