Sökresultat:
1627 Uppsatser om Vćt koppling - Sida 37 av 109
Idrott,frisk ?ellerriskfaktor? VargÄrgrÀnsen? : En network meta - analys för sambande tmellan fysisk aktivitet och risken förförmaksflimmer
Det finns en stark koppling mellan historisk markanvÀndning och biologisk mÄngfald. Flera Àngs- och betesmarksarter gynnas eller Àr beroende av traditionell hÀvd sÄsom slÄtter och bete. Syftet med studien Àr att undersöka om olikheterna i den historiska markanvÀndningen har pÄverkat den biologiska mÄngfalden. Genom att studera kartor frÄn olika tidsperioder kan förÀndringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.
PrestationsmÀtningssystem : design av PMS för Nelson Garden AB
Bakgrund: Mycket av företagens potentiella vinster uteblir pÄ grund av dÄlig koppling mellan strategi och prestation samt pÄ grund av dÄliga system för prestationsmÀtningar. Ett företag av Nelson Gardens storlek skulle kunna tjÀna avsevÀrt mycket mer om strategiernas implementering mÀts pÄ ett lÀmpligt sÀtt.Syfte: Att designa ett lÀmpligt prestationsmÀtningssystem för fallföretaget och dÀri integrera deras nuvarande system för stÀndiga förbÀttringar.AvgrÀnsningar: Studien Àr avgrÀnsad frÄn att beskriva fallföretagets nuvarande strategier och nyckeltal i detalj samt frÄn implementeringen av fÀrdigt prestationsmÀtningssystem.Metod: Studien har genomförts som en fallstudie dÀr lÀmplig teori har legat till grund för empiriinsamling som i sin tur har möjliggjort en analys.Slutsats: UtifrÄn företagets vision har strategiska mÄlsÀttningar, framgÄngsfaktorer och nyckeltal presenterats. Tillsammans utgör dessa ett komplett Balanced Scorecard dÀr sÀrskilt fokus pÄ kausala samband finns. DÀrutöver har en passande plats för företagets system för stÀndiga förbÀttringar identifierats i det designade prestationsmÀtningssystemet..
Förslag till utveckling av Tullkammarkajen, resecentrum samt dess nÀromrÄde i Halmstad
Examensarbetet utgörs av en omfattande analys samt bakgrundsmaterial som
redogör för planerings-förutsÀttningar samt problematik för planomrÄdet.
Analyserna och bakgrundsmaterialet mynnar sedan ut i ett planförslag som vÀgt
ihop alla tillgÀngliga fakta och skapat en fungerande och attraktiv helhet.
I huvudsak bestÄr planförslaget av följande delar:
Arbetet tar upp ett översiktligt förslag till ett nytt resecentrum byggt
utifrĂ„n den befintliga stationsbyggnaden. Ăven nĂ€romrĂ„det kring resecentrumet
utvecklas för att skapa en attraktiv helhet som passar in i staden.
LÀngs med Tullkammarkajen utvecklas ett nytt bostadsomrÄde med vattennÀra
bebyggelse.
RĂ€tten till den offentliga parken : En studie om Skinnarviksberget,offentlighet och konfliktfyllda rum
Syftet med denna uppsats Àr att studera rÀtten till det offentliga rummet och hur denna rÀtt manifesteras i en urban park som Skinnarviksberget i Stockholm. Fokus lÀggs huvudsakligen pÄ denkonflikt som uppstÄtt mellan de boende intill parken och besökare som vissa menar anvÀnder parken pÄ ett felaktigt sÀtt. Vidare diskuteras vilka konsekvenser denna konflikt fÄr i form avbegrÀnsningar i rÀtten till det offentliga rummet. Studiens empiriska del bestÄr av tjugo enkÀter och fem kvalitativa intervjuer. Studien genomförs företrÀdesvis med hjÀlp av ett humanistisktvetenskapsteoretiskt perspektiv dÄ fokus lÀggs pÄ enskilda personers upplevelser och Äsikter om parken.
Prognosvarians ? Effekten av analytikers prognosvarians pÄ aktiekursen
Syftet med vÄr studie Àr att studera förhÄllandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nÀra anslutning till rapportsdagen. Vi Àmnar ocksÄ studera effekten av analytikernas uttalanden pÄ företagens aktiekurser. DÀrmed undersöker vi indirekt hur marknaden som helhet utvecklas med koppling till analytikernas vinstprognoser. Vi anvÀnder en kvantitativ studie, dÀr vi genom regressionsanalys undersöker sambandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nÀra anslutning till rapportsdagen. Vidare anvÀndes ?Event study? metoden och finansiell marknadsdata för att möjliggöra undersökningen.
Biologisk mÄngfald i Tjörnedala - ett arv av den historiska markanvÀndningen : VÀxtinventeringar, kart- och arkivstudier
Det finns en stark koppling mellan historisk markanvÀndning och biologisk mÄngfald. Flera Àngs- och betesmarksarter gynnas eller Àr beroende av traditionell hÀvd sÄsom slÄtter och bete. Syftet med studien Àr att undersöka om olikheterna i den historiska markanvÀndningen har pÄverkat den biologiska mÄngfalden. Genom att studera kartor frÄn olika tidsperioder kan förÀndringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.
Prognostisk signifikans av SATB1 och SATB2 uttryck i kolorektal cancer
Kolorektal cancer (CRC) Àr en av de vanligaste cancersjukdomarna i vÀrlden med cirka 1 miljon nya detekterade fall per Är. Special AT-rich sequence-binding protein1 (SATB1) Àr ett celltyp-specifikt kÀrnmatrix-associerat DNA-bindande protein, vilket utgörs av AT-rika DNA sekvenser. Det har tidigare demonstrerats att en annan medlem i SATB-familjen, SATB2, uttrycks pÄ ett vÀvnadsspecifikt sÀtt i normal mukosa i nedre mag-tarmkanalen och i CRC. ?-catenin Àr en intracellulÀr mediator i Wnt/?-catenin signaleringsvÀgen, som spelar en viktig roll i kolorektal carcinogenes.
Elevens livsvÀrld och historien: Ett förslag till en emancipatorisk historieundervisning
Vi presenterar i detta arbete ett förslag pÄ kursupplÀgg för att undervisa emancipatoriskt i historia pÄ gymnasiet. Tanken med vÄrt förslag Àr att utforma en undervisning som kopplar elevens livsvÀrld tillbÄde nutid och dÄtidshistoria. Syftet med detta kursupplÀgg Àratt jobba innanför ramarna för gy 11 men ge ett nytt sÀtt att bedriva historieundervisning pÄ. Historiemedvetande, emancipation, den dubbla tankeprocessen och Biestas trefunktionsmodell Àrde centrala teoretiska begreppen för detta utvecklingsarbetes utformning och utvÀrdering. KursupplÀgget Àr uppbyggt utefter en kronologisk historieförmedling i enlighet med den som föresprÄkas i lÀroplanen.
Konsten att presentera en dold tillga?ng : En studie om fo?retags rapportering av humankapital
Intresset fo?r att redovisa de ansta?llda som tillga?ng o?kar i takt med att kunskapsintensiva fo?retag blir allt fler. Na?r fo?retag vill visa denna immateriella tillga?ng fo?r intressenter saknas la?mpliga va?rderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa fo?retag kompletterar da?rfo?r a?rsredovisningen med en rapport da?r information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras.
TvÄngssyndrom i skolan Hur kan man arbeta med elever med ett tvÄngssyndrom i skolan?
I arbetet undersöks lÀrarrollens yrkesroll inom skolans vÀrld hur man arbetar med elever som
drabbats av OCD. OCD stÄr för ?obsessive compulsive disorder? och det innebÀr mÀnniskor
som lider av ett tvÄngssyndrom och tvÄngstankar.
FrÄgor som arbetet Àmnar besvara Àr: Hur mÀrker man om ett barn lider av OCD? Vilka Àr de
utmÀrkande symptomen? Finns det nÄgon koppling kring OCD och andra psykiska
sjukdomar? Hur bemöter skolan de elever som lider av OCD? Finns det nÄgon specifik
handlingsplan för dessa elever? Hur bör skolan bemöta dessa elever? Vilka hjÀlpmedel finns?
Hur kan man anpassa undervisningen efter behov?
Arbetet bestÄr i att ta reda pÄ vilka symptom elever som drabbats av OCD kan ha, hur Barn
och ungdomspsykiatri (BUP) arbetar för att bota och lindra syndromet, hur skolan och lÀrare
jobbar för att gynna elevernas utveckling och lÀrande samt hur man kan kÀnna sig om man
lider av syndromet.
Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod nÀr vi har intervjuat mÀnniskor som vi anser har haft
en stor relevans för undersökningen. VÄr slutsats har varit att vi har fÄtt reda pÄ vad man ska
ha i Ätanke nÀr man arbetar med barn som har OCD och psykisk ohÀlsa samt vad det innebÀr
att lida av syndromet..
PopulÀrmusik i religionskunskapsundervisningen - ett sÀtt att möta eleverna pÄ deras egna villkor
Alla mÀnniskor har pÄ nÄgot sÀtt en relation till musik. Musikens sprÄk Àr universellt. I ungdomars livsvÀrld Àr musiken en viktig faktor i sökandet efter den egna identiteten. Musik skapar gemenskap, hjÀlper en i svÄra situationer och bidrar med glÀdje och hopp. Dessa musikens funktioner korrelerar ocksÄ med de funktioner religionen har.
Ekologisk mat som ett verktyg
UtgÄngspunkten för vÄrt arbete har varit att undersöka om ekologisk mat anvÀnds som ett verktyg till undervisning i miljöhistoria. Dagens didaktiska forskning kring miljöhistoria motiverar Àmnets betydelse pÄ flera plan. I skolans verksamhet Àr det tÀnkt att Àmnet ska kunna anvÀndas för tolkning av de lokala och globala förhÄllandena i vÀrlden. Vi börjar arbetet med att lyfta fram olika forskares motiv för miljöhistoria i skolans verksamhet. PÄ fÀltet intervjuar vi verksamma lÀrare och elever för att se hur stora deras kunskaper kring ekologisk mat och svensk jordbrukskultur Àr.
Klimatdebattens pÄverkan pÄ val av bil : Konsumtion, klimatpÄverkan och media
Den senaste tiden har klimatförÀndringarna fÄtt mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilken pÄverkan denna klimatdebatt har haft pÄ publiken, om det har fÄtt nÄgon effekt pÄ konsumentens syn pÄ kopplingen till klimatpÄverkan. För att göra detta tittar vi pÄ bilens pÄverkan, och om klimatdebatten har pÄverkat instÀllningen vid köp av ny bil.För att svara pÄ detta gÄs först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden Àr att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av sjÀlvbilden, de har fÄtt en ny betydelse som symbol. Det finns ocksÄ en tydlig koppling mellan ett Àmne som fÄr mycket utrymme i media, och vilken frÄga som den allmÀnna opinionen klassar som viktig.Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fÄtt.
Elevers attityder till hÀlsa och kost relaterat till skolprestation.
Detta examensarbete behandlar huruvida elevers attityder till hÀlsa och kost Àr relaterat till deras attityd om skolprestation. Eleverna som deltog i undersökningen gick pÄ en skola i en förort till Malmö och arbetade under tre veckor med ett hÀlso-tema som behandlade kost, motion och vÀlbefinnande. Mina frÄgestÀllningar lyder:
? Hur ser elevernas fysiska aktivitet ut?
? Hur ser elevernas matvanor ut?
? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sina skolprestationer och prestationer i övrigt?
? Har temaveckorna Àndrat elevernas syn pÄ nÄgon av punkterna ovan?
Jag har med hjÀlp av ovanstÄende frÄgor försökt se om fysisk aktivitet har nÄgon koppling till hur eleverna ser pÄ sina skolprestationer och sitt kostval. Min undersökningsmetod var enkÀter som kompletterades med enskilda samtal angÄende enkÀtfrÄgorna.
EnkÀtsvaren visade att 78 % av eleverna hade fysiska aktiviteter efter skoltid och att dessa elever fann det viktigt att prestera sÄ bra som möjligt i skolan med undantag av en elev.
LÀrares tankar om att omsÀtta teorier i praktiken
Den hÀr uppsatsen handlar om hur lÀrare tÀnker kring att omsÀtta teorier i praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur man kan arbeta i utformandet av undervisning. Genom samtalsintervjuer har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och sedan har vi stÀllt dem mot tidigare forskning. I vÄr analys har vi kategoriserat resultatet utifrÄn teman som vi funnit i den teoretiska genomgÄngen och respondenternas svar. I analysen har vi sedan teoretiserat resultatet utifrÄn Vygotskijs teorier kring den nÀrmaste utvecklingszonen, Piagets teorier kring aktiva arbetssÀtt och intuitiva metoder, Runessons praktiska teori, Claessons översikt pÄ teorins plats i praktiken, Mossberg-Schullerqvist och Olin-Schellers systematiska koppling mellan teori och praktik, SÀljös teorier kring betydelsen av att ha förestÀllningar om lÀrande, Jank och Meyers teorier kring handlingskompetens och Lindström och Pennlerts teorier kring att lÀrare behöver vetenskaplig kunskap för att kunna omsÀtta teorier i praktiken.