Sökresultat:
922 Uppsatser om Vćrdrelaterade skador - Sida 29 av 62
Postoperativ smÀrtbehandling : Hinder ur ett sjuksköterskeperspektiv
Obehandlad eller underbehandlad postoperativ smÀrta kan leda till allvarliga skador pÄ vitala organ samt Àven ge kroniska smÀrtor i skadeomrÄdet. Detta innebÀr förlÀngda vÄrdtider, stort lidande för patienten och stora kostnader för samhÀllet. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i den postoperativa smÀrtbehandlingen genom regelbunden mÀtning, behandling, utvÀrdering och dokumentation av smÀrta och administrerad smÀrtlindring. Syftet var att beskriva hindrande faktorer i postoperativ smÀrtbehandlig ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar, kvalitativa och kvantitativa, sammanstÀllde.
Resilient Design : Att öka resiliensförmÄgan i samhÀllet genom integrering av ekosystemtjÀnster i översvÀmningshanteringen
ĂversvĂ€mningar har potentialen att göra stora skador pĂ„ sociala, ekonomiska och ekonomiska aspekter i samhĂ€llet och antalet översvĂ€mningar har ökat i Sverige pĂ„ senare tid. Naturens miljöer klarar sig dock bĂ€ttre inför naturkrafter som översvĂ€mningar pĂ„ grund av att ekosystemen utvecklats under lĂ„nga tidsperioder och Ă€r anpassade till förĂ€nderliga förhĂ„llanden, till skillnad frĂ„n mĂ€nniskans urbana miljöer. Naturens system Ă€r resilienta. MĂ€nniskan har sedan tidigare hanterat översvĂ€mningar genom att försöka stĂ€nga vattnet ute frĂ„n bebyggda miljöer men sedan 1990-talet har synen Ă€ndrats till att lĂ„ta vattnet ta den plats det behöver (kallas integrerad översvĂ€mningshantering). Klimatanpassning har nu blivit allt mer angelĂ€get vid planering och stadsutveckling.
Sprinttester pÄ is för konstÄkare?
Bakgrund. Fysiska tester anvÀnds för att kunna förutsÀga idrottsprestation, finna talanger, upptÀcka fysiska brister och minska risken att idrottaren drabbas av skador. MÄnga konstÄkare genomför fysiska tester vid flera tillfÀllen under en karriÀr men dessa tester utförs sÀllan pÄ is. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns linjÀra samband mellan konstÄkares sprintprestation pÄ is och pÄ mark samt mellan dessa resultat och konstÄkares personbÀsta (PB).
SamgÄng pÄ djurpark - en modern lösning eller ett gammalt problem?
Att hÄlla olika arter tillsammans i ett sÄ kallat samgÄngshÀgn Àr vanligt pÄ djurparker och Àr en ökande trend. Djuren som ingÄr i dessa hÀgn lever ofta pÄ en större yta, och kan fÄ en utvecklad och mer komplex social berikning som kan leda till en ökad aktivitet och högre vÀlfÀrd. Dock finns risker som bör beaktas; dels för fysiska skador orsakade direkt eller indirekt av aggression mellan och inom arterna, dels stressproblem och risk för smittspridning. Ur djurparkens och dess besökares perspektiv finns ocksÄ bÄde för- och nackdelar. För djurparken kan samgÄng bÄde lösa och skapa problem med oönskade beteenden av olika slag, och samgÄngshÀgn krÀver generellt mer arbete bÄde i planerings- och skötselstadiet.
Upplevelse av lÄngvarig smÀrta.
SammanfattningBakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och Àr ihÄllande mer Àn tre mÄnader. Detta kan innebÀra att det blir svÄrt att klara av sina vardagliga aktiviteter dÄ funktionsförmÄgan kan försÀmras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av lÄngvarig smÀrta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrÄn Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebÀr att gÄ frÄn helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med lÄngvarig smÀrta kunde pÄverka och begrÀnsa individens liv bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. SmÀrtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smÀrta. En del beskrev bristande förstÄelse frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förstÄelse för hur individer upplever lÄngvarig smÀrta.
PTSD : NÄgot som berör polisen?
NÀr en svÄr hÀndelse gör det besvÀrligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk hÀndelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller dÄ en person kÀnt sig allvarligt hotad. Vi har i vÄr studie undersökt om poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas dÄ en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mÀngd litteratur och artiklar samt gjort en enkÀtstudie pÄ nÄgra poliser dÀr resultatet visade att poliser kommer i kontakt med pÄfrestande hÀndelser som ibland lÀmnar efterverkningar. I arbetet har vi dÀrefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD Àven hos poliser sÄ som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott.
Förutsebara skador och adekvata följder : En omtolkning av 67 § köplagen
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera om förÀndringar i arbetet med rörelsekapital hade ett samband med lönsamheten i företag. Som mÄtt pÄ rörelsekapital anvÀnds Cash Conversion Cycle och som mÄtt pÄ lönsamhet anvÀnds ROA.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen bestÄr av teorier om Working Capital Management, Cash Conversion Cycle, Lean, Supply Chain Management och Supply Chain Finance.Metod: I denna uppsats anvÀnds en kvantitativ metod dÀr sekundÀrdata samlas in frÄn Ärsredovisningar för 2005 och 2013. Denna data ligger till grund för fyra korrelationsanalyser. Den beroende variabeln i korrelationsanalyserna Àr ROA och defyra oberoende variablerna Àr Cash Conversion Cycle, dagar i lager, dagar som kundfordring och dagar som leverantörsskuld. Urvalet i denna studie bestÄr av svenska aktiebolag inom branschen tillverkning och industri med fler Àn 50 anstÀllda.Empiri: Empirin bestÄr av fyra tabeller som presenterar de berÀkningar som gjorts.Slutsats: Sambandet mellan förÀndring i Cash Conversion Cycle och förÀndring i ROA blev vÀldigt svagt positivt men inte signifikant.
SekundÀra insulter i relation till omvÄrdnadsÄtgÀrder : En prospektiv och longitudinell observationsstudie av neurointensivvÄrdspatienter.
SAMMANFATTNINGBakgrundMÄlet med neurointensivvÄrden idag Àr att förebygga sekundÀra ischemiska skador pÄ hjÀrnanoch dÀrigenom förbÀttra patienternas outcome. Evidensbaserade riktlinjer, god utbildning ochmultifaktoriellövervakning hjÀlper intensivvÄrdspersonalen att utföra en god omvÄrdnad somligger till grund för prioritering och planering av det dagliga arbetet.SyfteAtt undersöka hur stor andel av utförda omvÄrdnadsÄtgÀrder som ledde till sekundÀra insulter.MetodPÄ en neurointensivvÄrdsavdelning registrerades tidpunkten för sju olika omvÄrdnadsÄtgÀrderpÄ 18 patienter som vÄrdades i respirator med intrakraniell tryckmÀtare. Tidpunkten förregistreringen korrelerades med insamlade övervakningsdata för att bedöma om en sekundÀrinsult förorsakades i form av ICP>20 mm Hg, CPP<60 mm Hg eller systoliskt BT<100 mmHg.Resultat7,9 % av de 1766 registrerade omvÄrdnadsÄtgÀrder förorsakade en sekundÀr insult. Ingetsamband mellan Älder och sekundÀra eller mellan medvetandegrad vid inkomst och sekundÀrainsulter kunde pÄvisas. Vid analys av enskilda omvÄrdnadsÄtgÀrder gentemot övrigaomvÄrdnadsÄtgÀrder föll sugning ut som statistiskt signifikant (p = 0,0285) genom att orsakafÀrre insulter av ICP >20 mmHg Àn förvÀntat.SlutsatsDet Àr av stor vikt att intensivvÄrdsjuksköterskan Àr medveten om och tydlig i sin ansvarsrollgenom att aktivt planera, prioritera och fördela omvÄrdnadsarbetet, sÄ att varjeomvÄrdnadssituation bedöms utifrÄn patientens individuella behov för att förhindrauppkomsten av sekundÀra insulter..
Matarhjulens dubbintrÀning i timmer : Undersökning av dubbskador som matarhjulens mönster orsakar pÄ timmer, deras uppkomst och hur man kan motverka dem med olika dubbmönster
Detta examensarbete har gjorts pÄ uppdrag av Rottne Industri AB och berör matarhjulens dubbintrÀngning i virket. Matarhjulen sitter monterade i skördaraggregatet i skördaren, en skogsmaskin som anvÀnds vid skogsavverkning. DÄ intrÀngningen, som uppstÄr av dubbarna pÄ matarhjulen, Àr för stor (>5mm) bildas skador pÄ virket vilket Àr ett utbrett problem inom skogsmaskinindustrin. Studien kartlÀgger de vanligaste dubbmönstrens skadeÄverkan under kontrollerade och vetenskapliga förhÄllanden dÀr testerna Àr designade för att efterlikna verklig skogsavverkning.I studien utförs tvÄ tester. Det första visar sambandet mellan presskraft och inskjutningsmÄtt för respektive dubbmönster.
Kontrastmedelsinducerad nefropati - Förebyggande ÄtgÀrder för att minska förekomsten av njurskador efter jod-kontrastmedelsundersökningar
Bakgrund Kontrastmedelsinducerad nefropati innebÀr en allvarlig njurfunktionsnedsÀttning, vilken definieras som en ökning av p-kreatinin < 25 procent eller 0,5 mg/dl inom tre dygn efter kontrastmedelsadministrering. I de allra flesta fall ÄterhÀmtar sig njurarna inom ett par veckor, men permanenta skador kan uppstÄ, vilka kan komma att krÀva dialysbehandling och njurtransplantation. Genom att identifiera riskpatienter och kontrollera njurfunktion och hydrering före undersökningen kan förekomsten av kontrastmedelsinducerad nefropati minskas. Syfte Att belysa senaste forskningsresultat om hur kontrastmedelsinducerad nefropati kan förebyggas. Metod För att analysera och sammanstÀlla det aktuella forskningslÀget genomfördes en litteraturöversikt med 15 kvantitativa artiklar.
Webbplats för kursen EBM : Evidence Based Medicine
Vi har gjort vÄrt kandidatarbete pÄ en webbyrÄ i Stockholm som heter Boman Communication. DÀr har vi gjort en databasdriven webbplats i flash och asp. Webbplatsen Àr ett komplement till en kurs som heter EBM. Kursen EBM hÄlls av myndigheten SBU som i sin tur Àr en kund till Boman. MÄlgruppen för EBM och dÀrmed ocksÄ webbplatsens mÄlgrupp Àr bland annat professorer och lÀkare inom medicin och vÄrd.
Sjuksköterskors upplevelse av skiftarbete
Bakgrund: VÄrdskador Àr ett internationellt problem inom vÄrden och en stor del av dessa Àr lÀkemedelsrelaterade. Följderna blir skador eller i vÀrsta fall döden för patienten. Ofta kan det resultera i förlÀngda vÄrdtider och emotionell pÄverkan för sjuksköterskan som har begÄtt misstaget. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter om vilka orsaker som bidrar till att fel begÄs vid hantering av lÀkemedel. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt.
StrÄlskyddet till gravida kvinnor i akutskedet pÄ datortomografin - en litteraturstudie
Syftet med arbetet Àr att studera vad forskningen sÀger om hur strÄldosen till gravida kan minskas vid akutsituationer - arbetet Àr en litteraturstudie. RöntgenstrÄlningen kan orsaka skador och dÀrför Àr det viktigt med strÄlskydd för att hÄlla strÄldoserna lÄga. För att hitta relevanta artiklar utformade författarna sökord som anvÀndes i sökmotorerna. Författarna lÀste igenom alla titlar i sökningen och dÄ titlarna verkade intressanta lÀstes Àven sammanfattningen. För de artiklar som relaterade till syftet lÀstes hela artikeln igenom.
JĂ€mförelse av kĂ€nslighet mot olika betalaktam-antibiotika hos samhĂ€llsförvĂ€rvade meticillin-resistenta Staphylococcus aureus isolat i Ărebro lĂ€n med Etest pĂ„ Mueller Hinton agar.
Koagulas-negativa stafylokocker (KNS) klassas som en viktig del av hudens normalflora. Vid skador pÄ hudens barriÀr som en inlÀggning av centrala venkatetrar (CVK) innebÀr kan dock KNS fÄ tilltrÀde till normalt sterila lokaler dÀr de kan orsaka infektion. Vid utodling av borttagna CVK frÄn patienter resistensbestÀms bara nÄgra enstaka kolonier vilket gör det lÀtt att missa förekomst av flera olika stafylokock-kloner. Syftet med studien var att undersöka hur ofta en eller flera olika KNS-kloner förekommer pÄ CVK frÄn patienter, samt om det förekommer gemensamma kloner av KNS pÄ CVK frÄn olika patienter. Kolonier frÄn CVK prov analyserades med den biokemiska fingerprintingmetoden Phene Plate-system (PhP).
Fysisk aktivitet som promotion i hemmiljö med sjukgymnastisk coaching
Bakgrund: Promotion och prevention Àr en del i det hÀlsofrÀmjande arbetet och ökad fysisk aktivitet Àr en av ÄtgÀrderna till bÀttre hÀlsa och förebyggande av folkhÀlsosjukdomar. Evidens för att anvÀnda fysisk aktivitet mot kroniska sjukdomar Àr hög, men siffror pekar pÄ att Sveriges befolkning inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevd hÀlsa och fysisk aktivitets nivÄ samt intresset för fysisk aktivitet i hemmiljö med coaching av legitimerade sjukgymnaster Metod: Undersökningsgruppen var mÀn och kvinnor i Äldern 18-60(+) Är som valdes ut bland befolkningen i Norrbotten. Datainsamling gjordes via en kort enkÀt och personer rekryterades via företag, föreningar och universitet. I studien ingick 108 deltagare och det var en jÀmn fördelning mellan mÀn och kvinnor.