Studien har som grund det sociokulturella perspektivet. Individer inom autismspekt-rumet finns i samhället och således även i skolan. Vi har träffat på dessa elever både i den vanliga grundskolan och i särskolan. Syftet med studien är att beskriva två olika nätverk kring sådana elever, en i grundskolan och en i särskolan och det samarbete som sker mellan de berörda parterna och skolans roll i detta. Huvudfrågor och problem-formulering är: Vilka är de olika delarna som ingår i ett nätverk för en elev inom autismspektrumet? Vilka är de viktigaste insatserna för eleven? Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på metoderna intervju och observation.

SAMMANFATTNINGBakgrundFetma är ett folkhälsoproblem som har ökat i hela världen och utgör ett hot mot folkhälsan.Fetma drabbar vuxna såväl barn och är en bidragande faktor till ett flertal, livshotande sjukdomar. Skolsköterskan har en central roll i det preventiva arbetet mot detta problem och det är betydelsefullt med tidig diagnostisering och uppföljning, som bör ske i samråd med barnens föräldrar. Genom detta ökar chansen till god behandling samt tillfrisknande. På samhällsnivå genererar detta en friskare befolkning samt minskar sjukvårdskostnaderna för hela samhället.SyfteSyftet var att beskriva skolsköterskans preventiva arbete mot barnfetma.MetodEn litteraturöversikt genomfördes, i syfte att sammanfatta aktuell, vetenskaplig fakta som berör området. Efter 16 framtagna artiklar, från databaserna, PubMed och Cinahl, analyserades de och fördes in i en matris.

Bakgrund: Sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård upplever svårigheter med att artikulera sin yrkesidentitet. Bakgrunden beskriver sjuksköterskans roll inom psykiatrisk vård ur ett historiskt samt nutida perspektiv. Bakgrunden visar att sjuksköterskor tenderar att lämna den psykiatriska vården när de upplever att deras kompetens inte tas tillvara, vilket i förlängningen även drabbar patienterna.Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor yrkesverksamma inom psykiatrisk vård uppfattar sin yrkesidentitetMetod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Kvalitativ design användes i studien.Resultat: Resultatet presenteras i temat en komplex yrkesidentitet samt tre kategorier: att vårda unika människor, att vara arbetsledare och den egna utvecklingen samt åtta underkategorierDiskussion: Resultatet diskuteras utifrån Imogene Kings begrepp roll, organisationer, auktoritet, makt, status och stress, samt utifrån genusteoretiskt perspektiv..

Denna avhandling handlar om datorspel, mer specifikt MMORPG. Vi har valt att titta närmare på vilka faktorer som spelar en roll för spelare när de byter från ett MMORPG till ett annat. Tidigare forskning har inriktat sig på klassificering av spelarna, motivationsfaktorer och varför vi spelar, denna forskning är också viktig för vår frågeställning. Vi har valt en kvalitativ metod och intervjuer är vårt sätt att samla in data på, vi har även valt att komplettera med ett frågeformulär. Vi kommer fram till att man spelar för att det är roligt och/eller för avslappning, vad att ha roligt innebär är högst individuellt.

Syftet med följande uppsats är att påvisa hur synen på kvinnan förändrades i och med Vasa-tiden, och den roll reformationen kom att spela, och vilka andra faktorer som påverkade synen på kvinnan från att vara medeltida helgon till att bli reformationens häxor. En poäng är att visa hur attityder till kvinnan är intimt beroende av den officiella religionens föreställningsvärld och värderingar.För att svar på syftet har uppsatsen delats in i två delar.Del I. Ger en kortfattad bild av det svenska medeltida samhället. I denna första del ligger fokus på helgonens betydelse under medeltiden, och en fördjupad studie görs av Heliga Birgitta. Den kvinna som nådde positionsmakt och blev Sveriges enda officiella helgon.Del II.

Ekonomiska, sociala, kulturella och teknologiska omvärldsfaktorer påverkar organisationer i stor utsträckning och leder till att företag ständigt måste anpassa sig härefter för att vara konkurrenskraftiga. De påfrestningar företag ställs inför innebär märkbara effekter i arbetsrollen för en central aktör i företag, nämligen mellanchefen. Mellanchefens roll i en organisation kan beskrivas med en rad olika funktioner som till exempel att försäkra en smidig produktion och skapa en effektiv arbetsmiljö, men denne fungerar framförallt som en länk mellan företagsledning och medarbetare. Mellanchefen möter ofta meningsskiljaktigheter mellan företagsledningens och medarbetarnas intressen och till följd av sin position ska mellanchefen hantera dessa motsättningar.För närvarande råder en lågkonjunktur som skapar oro i många företag och får konsekvenser i form av exempelvis omstruktureringar och nedskärningar. Denna situation sätter press på mellanchefen då dennes roll blir än mer komplex till följd av ökade arbetsuppgifter samtidigt som motsättningar kan bli svårare att hantera.Studien fokuserar i huvudsak på mellanchefens hantering av motsättningar mellan företagsledning och medarbetare under lågkonjunktur, men syftar även till att öka förståelsen för mellanchefens roll och hur denna förändras under lågkonjunktur.

Begreppet arbetslinjen spelar en central roll i dagens arbetspolitiska debatt. Begreppet sägs generellt sett innebära att arbete är önskvärt och bör skapas och arbetsmarknadspolitiskt att aktiva åtgärder bör prioriteras framför passiva. Varför arbetslinjen eftersträvas är dock inte lika tydligt.Genom att analysera dagens riksdagsdebatt om arbete ur ett diskursanalytiskt perspektiv ämnar denna uppsats kartlägga diskurser om arbete och arbetslinjen och därmed öka förståelsen för vad man pratar om när man pratar om arbetslinjen. Diskursanalysen kompletteras med teorier om arbete och politik för att sätta resultaten i ett sammanhang som kan ge svar på varför arbetslinjen intar en så pass central roll.Studien visar att de olika åsikterna om arbete i debatten spelar mycket liten roll i inställningen till arbetslinjens vara; denna inställning är odelat positiv. Partier erbjuder olika förklaringar till varför arbete är önskvärt, där den mest dominerande diskursen definierar arbetet som individens möjlighet.

En revisor kan inta två roller som granskare och som rådgivare. Den huvudsakliga revisorsrollen ses ofta som en extern granskare av sina klienters verksamheter och den som lämnar en slutgiltig bedömning av företaget. Därutöver finns ytterligare en roll då revisorn är engagerad i klientföretaget och bistår med tilläggstjänster i form av rådgivning gällande verksamhetens redovisning och bokföring. För att revisorn ska fylla sin funktion i samhället är dess oberoende och förtroende två viktiga grundstenar för professionen och revisionsbyråns storlek anses ha en viss inverkan på detta. En revisors två roller kan beskrivas som en balansgång mellan dennes granskningsroll respektive rådgivningsroll med en tyngdpunkt som utgörs av kärnan för revisorsprofessionen samt dess grund.

Syftet med detta arbete var att undersöka undervisningens inverkan på sångelevers förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande. Som forskningsfrågor har jag ytterligare reflekterat över hur lärarens olika undervisningshandlingar påverkar eleven till självständighet och förmåga till reflektion. Även återkopplingens och bedömningens användning för att påverka lärandet har undersökts. Ytterligare behandlas styrdokumentens roll i lärarnas undervisning. Intervjuer med tre yrkesverksamma sångpedagoger har fått utgöra grund för diskussion och fördjupning i syftets frågeställningar.

Sverige har under en längre tid haft en åldrande befolkning vilket resulterar i allt högre krav på hälso- och sjukvården då fler personer drabbas av ålderssjukdomar. Demens är en stor diagnosgrupp bland dessa och arbetsterapeuten har en viktig roll i behandlingen av personer med demens där bl.a. kognitiva hjälpmedel är ett nytt område inom arbetsterapi. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av och uppfattningar om kognitiva hjälpmedel för personer med demenssjukdom. En deskriptiv kvalitativ metod användes och datainsamling gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter som arbetade inom kommunal demensvård i en mellanstor svensk stad.

Syfte: Syftet var att studera hur lärare verksamma inom grundskolans senare år erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar på hermeneutisk forskningsansats och studien är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med åtta lärare yrkesverksamma inom grundskolans senare år.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lärarna variera beroende på arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, där handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillämpar handledning. Studien visar på en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa två handledningsformer skiljs åt i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor påverkan på lärarnas lärande i relation till handledning. Samtliga lärare beskriver att handledning där handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion både i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lärarna ökar.

Studien har som grund den nya gymnasiereformen som tagit fart och medfört att svenska ridgymnasier har utvecklats. Då det tidigare riksidrottsgymnasiet inte längre kommer att drivas, har svenska ridsportförbundet valt att satsa på NIU, nationellt godkända utbildningar. Utbildningsmålet är att ryttarna ska kunna befinna sig på nationell elit vid gymnasiets slut. Syftet med studien var att undersöka hur ridsportens elva nationellt godkända utbildningar ser på begreppet talang, samt vilken roll hästmaterialet har i en ryttares talangutveckling. Skolornas tankar och åsikter presenteras kring NIU:s upplägg, uttagningsprocesserna, samt ryttartalang och att vad som krävs för att bli elitryttare.

Inriktningen på arbetet är att diskutera vad miljön spelar för roll och vad pedagogerna har för betydelse för barns inlärning och utveckling. För att besvara frågan hur pedagogerna arbetar har observation varit den huvudsakliga metoden. Genom intervjuer med pedagogerna på förskolorna har deras syn på barns inlärning och hur de själva arbetar för att främja barnens inlärning kommit fram. Det har studerats hur två förskolor med olika inriktning arbetar för att främja barns inlärning, en utomhusförskola och en traditionell förskola. Utifrån observationer och intervjuer med pedagogerna har det kommit fram skillnader mellan de båda förskolorna men också likheter. Miljön och arbetsinriktningen varierar mellan förskolorna, men pedagogernas arbetssätt liknar varandra oavsett i vilken miljö verksamheten befinner sig i.

Syftet med denna kvalitativa litteratur och intervjustudie var att undersöka pedagogens roll i relationsskapande möten för barn i behov av särskilt stöd i förskoleklass, i synnerhet med tanke på barn som har ett utagerande beteende. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka pedagogiska strategier kan bidra till att öka graden av inklusion av barn som har ett utagerande beteende i både didaktiska situationer och i socialt samspel? och: Vilken är pedagogens roll i relationsskapande möten och hur blir detta synligt i arbetet med barn som har ett utagerande beteende? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att först undersöka relevanta internationella forskningsartiklar, leta strategier och presentera de mest frekventa strategierna i en tabell. Då detta resultat kändes statiskt och lämnade flera frågor obesvarade gjordes valet att intervjua en yrkesverksam förskollärare i förskoleklass. Intervjufrågorna baserades på resultatet av litteraturstudien, egna reflektioner och på föreliggande studies teoretiska inramning, det vill säga Martin Bubers relationsfilosofi.

Människor har blivit mer medvetna om de sociala-, miljö-, och ekonomiska aspekterna och hur bolagen hanterar dessa.  Detta har lett till att man på senare år alltmer har börjat investera i etiska fonder och därför spelar fondbolagens informationsansvar stor roll.Syftet är att skapa en förståelse avseende vad etiska fonder är och att undersöka hur analytiker arbetar med och analyserar etiska fonder samt hur fondbolagens informationsansvar regleras.Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, där intervjuer med fondförvaltare, analytiker samt Finansinspektionen har genomförts. Olika litteraturer, elektroniska hemsidor, vetenskapliga artiklar och intervjuer har varit väsentliga för studiens genomförande. De etiska fondförvaltarna undviker att placera i verksamheter som tillhandahåller tobak, spel, alkohol, pornografi och vapen. Kyrkan har haft en stor roll i att fastställa dessa etiska kriterier. Eftersom etik är subjektivt och etiska fonder inte har någon absolut definition får fondbolagen ett större informationsansvar, där de måste informera om fonden på ett tydligt sätt.