Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Att ha en utvecklingsstörning leder ofta till svårigheter att utföra dagliga aktiviteter. Detta resulterar i behov av anpassat stöd för att kunna vara delaktig. Personer somhar en utvecklingsstörning blir allt äldre och går inte i pension vid samma ålder somden övriga befolkningen. Därför har den dagliga verksamheten en stor betydelse förderas vardag. Syftet med studien var att undersöka hur äldre personer som har enutvecklingsstörning upplever sin delaktighet i daglig verksamhet.

Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka hur ett h?gt intag av ultraprocessade livsmedel (UPF) p?verkar energiintag och kroppsvikt. Metod: Litteraturs?kningen f?r denna ?versikt genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier (RCT-studier) skrivna p? svenska eller engelska med en vuxen population p? ?ver 18 ?r med normalvikt, ?vervikt eller obesitas (BMI>18.5 kg/m2). Exklusionskriterier var icke RCT-studier samt barn/ungdomar under 18 ?r, sjuka eller underviktiga individer (BMI.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera om, och i så fall hur, undervisningen i två av grundsärskolans teoretiska ämnen, matematik och svenska, förändrats sedan Lgrs11 infördes.Vi har utgått från en kvalitativ ansats i vår studie. Vi intervjuade tolv lärare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsärskolan i minst fem år. Vi ville ta reda på om/hur de har förändrat sin undervisning och vad de har för syn på den senaste läroplanen Lgrs11. Utifrån insamlade data ville vi förstå världen från de intervjuade lärarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Vi kan konstatera att lärarna i studien är inlästa på och undervisar utifrån den senaste läroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. Lärarna känner sig stärkta av läroplanens påtagliga kunskapsfokus, då de upplever att deras uppdrag har blir tydligare.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Syfte: Syftet med studien ?r att belysa sjuksk?terskors uppfattningar av kostr?dgivning inom prim?rv?rden, vilka faktorer som p?verkar arbetet samt deras attityder tilltv?rprofessionellt samarbete.Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ design d?r semistrukturerade intervjuer anv?ndes f?r datainsamling. Urvalet bestod av fem sjuksk?terskor verksamma inomprim?rv?rden. En kvalitativ inneh?llsanalys till?mpades f?r bearbetning av materialet.Resultat: Materialet resulterade i elva kategorier som besvarade studiens fr?gest?llningar.

Bakgrund En elitidrottare uts?tts f?r mycket press och stress i idrottssammanhang samtidigt som att de beh?ver f? vardagen att flyta. Dock finns det begr?nsat med forskning kring hur vardagslivet upplevs av en elitidrottare. Den arbetsterapeutiska teorimodellen ValMO belyser att om en aktivitet i vardagen s?tter h?g press och tar upp mycket tid kan det bidra till en obalans mellan andra delar i vardagen.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.