Gestaltteoretikern Rudolf Arnheims arbete Àr inflytelserikt inom visuella medier. Denna undersökning prövar om gestaltteorier applicerade pÄ en bilds komposition pÄverkar val av navigering, som i en spelmiljö.FrÄgestÀllningen Àr vilka korrelationer man kan finna mellan en abstrakt bilds ?visuella viktfördelning? och en deltagares val mellan vÀnster och höger, och hur detta kan anvÀndas vid utformning av bildkomposition för design av navigering inom spelmiljöer, samt hur denna korrelation kan se ut för olika bildgestaltningar och varför.Undersökningen gjordes med bilder presenterade för deltagare i en enkÀt. Bilderna var konstruerade med visuell vikt som huvudsaklig faktor.Resultatet tyder pÄ att gestatlteoretiska teorier som helhet pÄverkar sannolikheten för en deltagare att vÀlja en riktning över en annan, speciellt i denna undersökning med betoning pÄ hur blickens avlÀsning av bilden rör sig genom det som Arnheim beskriver som bildens gömda struktur..

Att föra en dialog med en virtuell karaktÀr blir ett allt vanligare fenomen, till exempel som interaktiv kundtjÀnst pÄ en hemsida, att testa agentens grÀnser och vara otrevlig och förolÀmpa den virtuella agenten Àr en förekommande hÀndelse likasÄ. Virtuella karaktÀrer blir ofta representanter för könsstereotyper, i vÀrsta fall kopplas den förolÀmpning som ges till agenten ocksÄ till stereotypens motsvarighet i det verkliga livet. Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ om virtuella agenter med olika visuella genus blir behandlade olika. Loggade chatdialoger mellan högstadielever och virtuella agenter analyserades, resultaten pekar pÄ att ju fler feminina drag en virtuell agent har desto mer förolÀmpningar fÄr agenten. Detta visar att det Àr viktigt att ta hÀnsyn till virtuella agenters genus vid design av dessa agenter, dÄ förolÀmpning uppstÄr i olika mÀngder trots att agenterna i övrigt Àr identiska..

Syftet med arbetet Àr att utforma och genomföra ett test för fördröjd imitation och visuell uppmÀrksamhet hos barn i Äldern fyra till sju Är. Testet anvÀnde sig av objekt i olika handlingssekvenser. Deltagarna visades dessa och med hjÀlp av en ögonrörelsekamera kunde omrÄden för visuell uppmÀrksamhet identifieras. Studien har utförts som ett pilottest till en större studie vid Linköpings universitet. Testet omfattade Ätta deltagare och visade att den utformade proceduren fungerar bra, detta för att det tydde pÄ att det skett en imitation, att den visuella uppmÀrksamheten ligger pÄ relevanta omrÄden och att uppgifterna ej var för svÄra.

Att kommunicera förtroende Àr en nyckelfaktor för att lyckas inom e-handel. Förtroendeinom e-handel pÄverkas av flera faktorer, dÀr visuell design Àr en av dessa. Dennauppsats avser att inge fördjupad förstÄelse för hur den visuella designen spelar roll ianvÀndarens upplevda förtroende till en e-handelswebbsida. I denna uppsats fokuserarjag pÄ att undersöka hur förÀndringar av olika grafiska element i en webbsidas visuelladesign pÄverkar anvÀndares upplevda förtroende för webbsidan. För att undersöka dettautfördes flera tester dÀr anvÀndare sjÀlva fick beskriva sina tankar och Äsikter om denvisuella designen och hur de upplevde förtroende till webbsidan baserat pÄ den visuelladesignen och förÀndringarna av den.

Med utgÄngspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet Àr att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svÄrt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. TillvÀgagÄngssÀttet i uppsatsen Àr analys av text, berÀttande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehÄlla visuella luckor skapade av illustratören, sÄvÀl som en text innehÄller verbala luckor.

Detta arbete inspirerades av Chions (1994) term det audiovisuella kontraktet samt NĂžrretranders (1993) forskning om medvetandes bandbredd. Problemsta?llningen fo?r detta arbete var: kan man utan uppmaning ho?ra ett ljud som betraktas som ett sva?ruppma?rksammat ljud i en ljudbild som besta?r av ljud som a?r la?ttare att ho?ra, med hja?lp av en bild. Testpersonerna fick lyssna pa? ett ljudklipp som bestod av fem ljud.

I denna uppsats presenteras vad jag kommit fram till genom underso?kning av William Egglestons fotografi. Jag har fra?mst studerat motiv och teknik i hans fotografiska arbete samt vad han inspirerats av. Jag har influerats av Egglestons i den visuella gestaltning som jag arbetat med parallellt med min underso?kning.Eggleston arbetar efter konceptet ?The democratic camera? vilket inneba?r att han fotograferar saker i sin omgivning utan kulturell va?rdering.

Rumsliga kunskaper kan bidra till att spara energi inom belysningsomrÄdet. ?Om rummets förutsÀttningar utnyttjas vÀl kan man minska antalet ljuskÀllor?. Detta Àr en av slutsatserna i vÄrt examensarbete. ?Upplyst design i handeln? Àr ett pilotprojekt med representanter frÄn Eskilstuna kommun, Svensk handel i Eskilstuna, Eskilstuna Energi & miljö och Energikontoret i MÀlardalen.   Syftet med arbetet har varit att ta fram ett belysningsförslag till butiken Blomsterpralinen.

NedsÀttningar i luktsinnet Àr vanligt förekommande i befolkningen, och kan fÄ negativa konsekvenser för en individs livskvalitet. FörsÀmringar i luktsinnet kan dessutom förebÄda kognitiva försÀmringar hos Àldre. Syftet med denna studie Àr att undersöka om daglig luktminnestrÀning gynnar luktsinnet hos vuxna, och om trÀningen Àven leder till en förbÀttring av förmÄgor som inte direkt trÀnas. Under 40 dagar fick deltagarna (n=18) spela en specialutformad version av spelet memory, innehÄllande lukter. Luktspelets effekter pÄ deltagarna jÀmfördes med en kontrollgrupp som spelade ett visuellt minnesspel.

Hösten 2004 gick jag en kurs i klÀdsömnad pÄ Folkuniversitetet. Jag hade haft lite syslöjd i skolan tidigare men kÀnde att sy, det mÄste man ju kunna. Sagt och gjort, kursen gick bra, resultatet blev en lÄngÀrmad tröja och ett vÀckt intresse för symaskiner.Under kursen slogs jag av hur trÄkig min symaskin sÄg ut. Varför gjorde den det? De anvÀnds ju av kreativa mÀnniskor och stÄr ofta framme.Under min tid pÄ FIDU i HÀllefors började jag skissa lite pÄ en symaskin, dÄ var jag fascinerad av de gamla svarta gjutgÀrnsmaskinerna med guldornament.

VI HAR FÅTT EN MYCKET POSITIV UPPFATTING OM HUR MAN KAN ANVÄNDA KOMMUNIKATION I MATEMATIKUNDERVISNINGEN PÅ ETT LUSTFYLLT SÄTT, DOCK ÄR KRAVEN SOM STÄLLS PÅ LÄRAREN MYCKET HÖGA..

Rapporten redogör för ett arbete om hur man med visuella medel kan hjÀlpa icke svensktalande patienter som ligger inlagda pÄ geriatriken att kommunicera hur ont de har, vart de har ont och vilken typ av smÀrta de kÀnner, till vÄrdpersonalen. Analyser har gjorts av det befintliga kommunikationsmaterialet som anvÀnds pÄ sjukhus. Baserat pÄ det materialet har det tagits fram ett förslag pÄ ett visuellt kommunikationssystem som Àr anpassat efter Àldre icke svensktalande patienter. Förslaget har grundats pÄ litteratur, forsknings artiklar, intervjuer och utprovning. Förslaget Àr bara en början pÄ lösningen av problemet och jag anser att man skulle kunna ta fram ett optimalare förslag om man utforskar vidare pÄ en lösning.

År 1977 stĂ€ngdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gĂ„ngen. NĂ„gra Ă„r senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmĂ„l.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intressevĂ€ckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som mĂ„nga museer idag tillĂ€mpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berĂ€ttande med bild och text, och frĂ„n detta skapades sedan den fiktiva berĂ€ttelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvĂ€rderades sedan i tvĂ„ separata undersökningar, den ena mot mĂ„lgruppen (grundskoleelever i Ă„rskurs 4 ? 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€llde huruvida den visuella novellen lĂ€mpar sig som intressevĂ€ckande material samt om det fiktiva i berĂ€ttelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare..

Examensarbetets syfte Àr att identifiera möjligheter samt svÄrigheter med att översÀtta varumÀrkesplattformen till grafiska profilen. För att förtydliga och fÄ inblick i verklighetens kontext i forskningsomrÄdet, visuell kommunikation, har en fallstudie utförts pÄ Baronen Köpcentrum.TillvÀgagÄngssÀttet för datainsamlingen utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod med ett induktivt angreppssÀtt. Det empiriska materialet utgörs delvis av sex respondentintervjuer med titlarna grafisk profilerare, Art Director, projektledare, centrumledare samt varumÀrkesstrateg. Dessutom bestÄr empirin utav en marknadsundersökning som genomförts med 100 tillfrÄgade kunder hos Baronen Köpcentrum. Ambitionen Àr att undersöka om den visuella kommunikationen uppfattas i enlighet med företagets varumÀrkesbudskap utifrÄn varumÀrkesplattformen.

Föreliggande studie syftar till att genom en visuell innehÄllsanalys kartlÀgga gemensamma drag i 120 universitetslogotypers visuella utformning, samt undersöka samband mellan dessa karaktÀrsdrag och universitetens internationella rankningsposition.Med utgÄngspunkt frÄn topprankningslistan Times Higher Education World University Rankings med 400 internationella universitet, indelade i fyra grupper i intervaller om 100 (d.v.s. rankningsposition 1?100, 101?200 etc.), valdes 30 universitet ut per grupp genom ett obundet slumpmÀssigt urval. Logotyperna för universiteten inhÀmtades frÀmst frÄn deras grafiska manualer.I studien presenteras förekomsten av generella drag med avseende pÄ fÀrg, typografi, typologi, detaljrikedom samt innehÄll och form. Resultatet visade pÄ tydliga gemensamma drag med i regel en till tvÄ dominerande karaktÀrsdrag per kategori.