Bakgrund: Tidigare studier har visat pÄ betydelsen av kommunikation, bÄde verbal och icke-verbal, i mötet med den lidande patienten. En mellanmÀnsklig relation bygger pÄ ett möte mellan mÀnniskor som inte Àr fast i sina roller, som sjuksköterska och patient. Det Àr bara genom mötet sjuksköterskan kan fÄ tillgÄng till patientens egentliga lidande, detta Àr nödvÀndigt för att kunna vÄrda, ge tröst och stöd. Syfte: Beskriva vilket stöd den lidande mÀnniskan/patienten pÄ sjukhus önskar av sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats, innehÄllsanalysen har gjorts med hjÀlp av Graneheim och Lundman (2004).

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga och visualisera hur all medveten kommunikationen av arbetsgivarvarumÀrket sker internt i företag idag. PrimÀr data har samlats in via tio stycken intervjuer. Samtliga intervjuer har skett semistrukturerat med öppna frÄgor. SekundÀr data har samlats in via tidigare studier inom uppsatsens huvudomrÄden, arbetsgivarvarumÀrket och intern kommunikation i syfte att skapa ett teoretiskt ramverk för att analysera primÀrdata. Kommunikationen av ett arbetsgivarvarumÀrke Àr en process som bestÄr i att i första hand sÀtta förvÀntningar hos arbetstagarna och i andra hand leverera de vÀrden som utlovats.

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Bakgrund: SmÀrta Àr ett flerdimensionellt fenomen och ett vanligt problem inom ÀldrevÄrden. SmÀrtbehandling finns att tillgÄ, trots detta Àr smÀrta underbehandlat hos Àldre patienter.Syftet: Syftet med studien Àr att belysa hur sjuksköterskor bedömer fysisk smÀrta i omvÄrdnad av Àldre patienter.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats har anvÀnts. Datamaterialet bestod av fem kvantitativa och fyra kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Det framkom tre huvudkategorier: smÀrtbedömningsprocesser, smÀrtbedömningsmetoder och smÀrtbedömningsredskap. Ur huvudkategorierna urskildes sex underkategorier: smÀrtidentifiering, smÀrtbedömningssvÄrigheter, kommunikation med patienterna för att bedöma smÀrta, smÀrtobservation, smÀrtbedömningsinstrument och dokumentation.Slutsatser: För att göra en smÀrtbedömning behövs en god relation till patienten, nÀrstÄende och övrig personal dÀr kommunikation har central roll. Sjuksköterskan mÄste tro pÄ patientens egen skattning och smÀrtupplevelse..

Jag har i denna uppsats genomfört de empiriska studierna vid AstraZeneca i Lund. Personerna som intervjuades arbetade i olika former av virtuella team, med kollegor sÄvÀl inom Sverige som utomlands. Genom den snabba tekniska utvecklingen under senare Är har det uppstÄtt nya möjligheter för mÀnniskor att kommunicera med kollegor som Àr fysiskt placerade utanför det lokala kontoret. Samtidigt Àr mÄnga företag verksamma pÄ global basis i likhet med det undersökta företaget AstraZeneca. I mitt uppsatsarbete har jag haft för avsikt att undersöka vilka faktorer som Àr sÀrskilt betydelsefulla för att fÄ ett vÀl kommunicerande och fungerande virtuellt team.

Sociala medier har skapat nya vÀgar för kommunikation och nÀtverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sÀtt att kommunicera med sina medborgare.Kommunen Àr till för medborgarna och mÄste dÀrför bemöta deras krav pÄ information och behov av kommunikation. För att vÄga ge sig ut i en okÀnd kanal krÀvs en strategi och ett förhÄllningssÀtt till nya vÀgar att kommunicera. I den hÀr uppsatsen har vi stÀllt frÄgan; Varför anvÀnder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvÄnare?För att fÄ svar pÄ vÄr frÄga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrÄn ett strategiskt perspektiv.

Bilder Àr bland det första som fÄngar tidningslÀsarens uppmÀrksamhet och forskning visar att bilder i högre grad Àn den skrivna texten drar till sig uppmÀrksamhet. DÀrav kan bilden av en politiker som framstÀlls pÄ ett ofördelaktigt sÀtt i pressbilder pÄverka publikens uppfattning av denne. I sin tur pÄverkas hur vi som vÀljare tar stÀllning till dennes politik, dÄ vÀljare tar stÀllning i politiska frÄgor ur det som ligger nÀrmast i minnet. En fotografs bilder kan aldrig vara helt objektiva avbildningar eftersom fotografen vÀljer bildvinkel och avgör i vilket ögonblick bilden tas, dock anses bilder som starka bevis. Bilden blir en slags bekrÀftelse av att en hÀndelse Àgt rum nÀr lÀsaren inte sjÀlv kunnat nÀrvara pÄ plats.VÄrt syfte med denna studie var att genom semiotiska bildanalyser av bilderna som publicerats i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöka den visuella framstÀllningen av Socialdemokraternas partiledare HÄkan Juholt och partiets tidigare ledare Mona Sahlin.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur erkÀnt duktiga lÀrare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har pÄ eleven bÄde ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mÀnskligt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi valt att observera tre av de lÀrare som medverkade i Tv-dokumentÀren Klass 9A pÄ Dvd. Innan vi gjorde vÄr observation skaffade vi oss en utökad förförstÄelse genom att ta del av vad bÄde forskning och annan relevant litteratur tar upp inom omrÄdet kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lÀrarens yrkesroll.Resultatet av vÄr studie visar att det finns nÄgra saker som Àr viktiga för att skolan ska bli en plats dÀr elever kÀnner trygghet och lust till lÀrande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den helhet som enligt oss, behövs för att lÀrarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas bÄde kunskapsmÀssigt och pÄ det personliga planet..

BemanningsanstÀllda arbetar inte fysiskt pÄ det företag de Àr anstÀllda pÄ, utan istÀllet Àr uthyrda till olika kundföretag och arbetar under kundföretagens förfogande, dÀrmed anses branschen som unik. Studien undersöker bemanningsanstÀlldas uppfattning av lojalitet som utgÄr frÄn bakomliggande faktorer sÄsom utbildning, belöning samt kommunikation till bÄde bemanningsföretag samt kundföretag. .

Aim With this study we want to highlight and analyze the media spin of the PR campaign Miss Skinny by clarifying; a diffusion pattern which covers posts published by bloggers and journalists; a framing pattern from the first audited post to the last; how journalists are influenced by user generated content, and what consequences this may have for the news coverage.Method We have conducted a studied of news posts and blog posts about the Swedish PR campaign Miss Skinny through content analysis, diffusion analysis and mapped direct links between blog posts and news posts.Main result We found that a surprisingly large amount of news postings contained direct links to previous blog posts and that the former media serial no longer can be applied on today's modern media where journalists and other players come together on the converged media arena. .

Bakgrund: Kommunikation Àr ett av sjuksköterskans viktigaste redskap för att kunna utföraomvÄrdnad och sprÄket kan ses som nyckeln till god kommunikation. Invandringen tillSverige ökar och invandrare i Sverige söker mer vÄrd Àn svenskfödda. Detta tillsammansleder till allt fler möten i vÄrden dÀr sprÄkbarriÀrer kan uppstÄ. För att utföra vÄrd pÄ likavillkor krÀvs att kommunikationen Àr god och dÀrmed att sjuksköterskan överbryggereventuella sprÄkbarriÀrer. Syfte: Att belysa sprÄkbarriÀrer mellan sjuksköterska och patient.De tvÄ frÄgestÀllningarna Àr: Hur pÄverkar sprÄkbarriÀrer omvÄrdnaden och vilka strategieranvÀnder sig sjuksköterskan av för att överbrygga dem? Metod: Litteraturöversikt över 11artiklar.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur förÀldrar med annan etnisk bakgrund och pedagoger uppfattar och ser pÄ ömsesidig förÀldrasamverkan, det vill sÀga vilka möjligheter respektive svÄrigheter det finns mellan dessa parter nÀr det gÀller detta fenomen.Undersökningen har utförts i förskola och skola, dÀr sex förÀldrar och sex pedagoger har intervjuats. IntervjufrÄgorna har delats in i tre olika frÄgeomrÄden: förÀldrasamverkan, syn pÄ uppfostran och kommunikation. Resultatet visar att svÄrigheterna frÀmst bestÄr av brister i ömsesidig kommunikation, brist pÄ tolk, kulturella skillnader i synen pÄ barns uppfostran och synen pÄ förskolan och skolan. SvÄrigheterna med förÀldrasamverkan Àr ibland stora, men bÄde förÀldrar och pedagoger vill alla barn vÀl. Viljan till samarbete Àr stor i bÄda grupperna.

TeckensprÄket Àr ett visuellt sprÄk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för sprÄket Àr handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt pÄ sitt modersmÄl. Tidigare har de i mÄnga situationer varit hÀnvisade till sitt andrasprÄk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten pÄ kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckensprÄket viktiga faktorerna fÄr tillrÀckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner.

En kyrkogÄrd Àr de bortgÄngnas bostad men Àr Àven de efterlevandes besöksplats. Det hÀr arbetet handlar om att föra in vÀxthusbyggnader i kyrkogÄrdsmiljö, som en kontemplationsplats för de sörjande. VÀxthus medför ett gynnsamt klimat för sÄvÀl besökare som vÀxter. Det ger den sörjande möjlighet till en vÀrmande och grönskande plats, de mÄnader om Äret som utemiljön inte kan erbjuda detta. NÀrvaron av vÀxtlighet i kombination med den visuella kontakt som besökarens ges med begravningsplatsen, Àr förmodligen positivt för sorgeprocessen.