Forskningsfrågor: Hur upplever migranter massturismen i Barcelonas stadskärna och vilken plats i samhället anser sig migranterna ha?Syfte: Att undersöka migranters förhållningssätt till massturism i Barcelonas stadskärna.Metod: En hermeneuetisk ansats har legat som grund till studien. Insamlingen av empiriskt material har gjorts via 15 webb-baserade intervjuer med personer med icke-spansk nationalitet. Samtliga var boende eller före detta boende i den centrala stadsdelenCiutat Vella.Slutsats: Turismutvecklingen i Barcelona har direkt påverkan på migranternas vanor och rutiner. Intervjupersonerna i denna undersökning kämpar för att finna sin plats i staden, men ser sig själva som Barcelonabor snarare än lokalbor.

Denna uppsats har fokus på platser som är möjliga att tala om som mellanrum. Till skillnad från planerade och kontrollerade platser i staden, talas det ofta om mellanrum som oplanerade, okontrollerade och övergivna platser. Enligt forskning av mellanrum, präglas dessa platser av en rad olika motsättningar. Arkitekter och planerare har en tendens att se på mellanrum som överblivna platser utan värde och som en markreserv i väntan på en framtida stadsutveckling. Trots detta används dessa platser av människor, som snarare ser på mellanrum som värdefulla platser och som en slags frizon för människor och aktiviteter som inte ges något utrymme på planerade och kontrollerade platser i staden.

Denna uppsats undersöker vilken plats viltvård har i landskapsplaneringssammanhang, samt försöker ta reda på hur landskapsarkitektens möjligheter att verka för goda viltförhållanden och biologisk mångfald ser ut. Genom att granska och problematisera begreppet viltvård försöker jag ge en bild av vad begreppet innebär. Jag tittar sedan på hur man arbetar med viltvårdsfrågor inom några av Sveriges myndigheter idag och försöker, genom intervjuer med anställda på Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen, utröna vilken plats landskapsarkitekten har i det arbetet. Studien antyder att landskapsarkitekten varit närvarande i arbetet med viltvård tidigare, men verkar inte förekomma inom de studerade myndigheternas arbete med viltfrågor idag. Det finns ett behov av överblick och områdesövergripande kompetens inom viltvårdsarbetet och myndigheterna antyder en önskan om att bredda sin kompetens.

Arbetet handlar om hur pedagoger resonerar kring leksaker; vad de tar hänsyn till vid inköp, vilka leksaker barnen bör ha och även hur de förhåller sig till barnens egna leksaker.För att finna svar på ovan nämnda frågor har vi bedrivit studier av såväl svensk som utländsk litteratur. Vi har även genomfört kvalitativa intervjuer med nio förskollärare i Norrköpings kommun. Kontakten med dessa pedagoger togs per telefon och intervjuerna genomfördes på plats på respektive enhet.Med litteraturens hjälp har vi målat upp en bild av hur leksaker har figurerat i ett historiskt perspektiv. I arbetet går det även att läsa om hur pedagoger använder sig av leksaker och hur dessa leksaker kan påverka barn.Det går inte att ge ett entydigt svar på frågan om vilken slutsats vi kan dra. Pedagogernas uppfattningar varierade och pekade på en hel del skilda tankar.

This master thesis was written in the purpose to study how the location and access to computers in the physical realm of the public library reflects the undergoing changes in the public libraries role in Swedish society. This study is done in a form of a case study of three small public libraries. All of them were in the process of transforming both their physical and virtual space. The thesis focuses on where in the library the computers are placed and how their location interacts with the libraries main tasks. It also focuses on the analysis of the relationship between these two elements and how that relationship reflects the alteration of the public libraries place in society.

Utomhusbelysning i staden berör många. Det är en angelägenhet för stadens invånare, fastighetsägare och politiker för att bara nämna några. Idag arbetar människor under dygnets alla timmar och fler vistas utomhus kvälls- och nattetid. Det ställer krav på belysningen, eftersom människor måste kunna ta del av staden även när det är mörkt. Det här kandidatarbetet syftar till att ge en inblick i vad god utomhusbelysning kan tillföra ett gaturum och hur ljus kan användas.

No abstract.

De flesta av oss har någon typ av relation till skolgården som plats, en plats där många barn och lärare tillbringar mycket av sin tid. En plats som kan användas på varierande vis, för många olika aktiviteter och syften. Ett av dessa syften kan vara utomhuspedagogik, ett omdiskuterat begrepp som forskare vid bland annat Linköpings universitet har intresserat sig för de senaste åren. Skolgården kan även vara en plats som berör elever och lärare inne i klassrummen då skolgården ofta blir den vy med blickpunkter som elever och lärare blickar ut över när de befinner sig inne i skolans lokaler. Detta arbete behandlar ämnet utomhuspedagogik och miljöpsykologi i relation till planering och design av skolgårdsmiljöer. Genom ett uppdrag av Peab har jag fått möjlighet att designa och planera två till ytan små innergårdar på en mellanstadieskola i Lambohov, Linköping. Syftet med arbetet har varit att gestalta de två innergårdarna utifrån litteratur inom utomhuspedagogik och miljöpsykologi.

Sverige har internationellt sett ett mycket gott anseende som ett demokratiskt och jämställt land. Större sociala och ekonomiska klyftor mellan folkgrupper är inte något man accepterar här och nästan lika stor del kvinnor som män har egen inkomst och yrkesarbetar. Till skillnad från många andra länder så har svenska kvinnor överlag högre utbildningar än svenska män.Men, det är snarare norm än undantag att mannen är den i vårt samhälle som tjänar mest och oftare innehar chefs- och ledarepositioner. Fler kvinnor arbetar deltid än män, och tre fjärdedelar av dem som arbetar som vikarier är kvinnor. När det gäller löneskillnader så är dessa störst på chefsnivå och genomgående så har kvinnor inte lika hög lön som män för samma arbete och endast 24 procent av landets chefer är kvinnor.

Denna designpedagogiska undersökning baseras på ett empiriskt material som med en etnografisk inspirerad metod med participatory design som grund för deltagandet, undersöker rätten till individens visuella uttryck i det offentliga rummet, sett ur ett maktperspektiv inom det socialkonstruktionistiska fältet. Syftet är att skapa en mötesplats som kan möjliggöra för boende i Orminge att ta plats med visuella avtryck i ett kollektivt skapande. I Orminge, som är en förort till Stockholm, har undersökningen ägt rum i form av en workshop, en aktion och en utställning. Under tre veckor i oktober 2010 kunde biblioteksbesökare till Orminge Bibliotek delta i en öppen workshop. Deltagarna, de boende i Orminge och tillika besökare till Orminge Bibliotek, "målade med tråd" på duk och bestämde sedan platser där den broderade duken skulle placeras ut i det offentliga rummet.

Syftet med undersökningen är att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvården samt att se om några kopplingar till skolans värld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. Utifrån tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsättningar samt dess mötta motstånd, inom Kriminalvården. Resultatet från intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehållsanalytisk metod. Informanterna är tre anställda/tidigare anställda, som på olika sätt varit och/eller är involverade i dramapedagogisk verksamhet inom Kriminalvården.

Syftet med vår studie var att undersöka hur en tjejgrupp utforskar mod genom improvisationsövningar. I vår studie fokuserade vi framför allt på tre aspekter av mod, nämligen: tjejgruppen, självkänsla och prestation. Våra frågeställningar var: Hur påverkades tjejgruppen av improvisationsövningarna? På vilket sätt kan improvisationsövningarna vara ett verktyg för tjejerna att lära känna sig själva? Samt Hur kan improvisationsövningarna stötta deltagarna att ?ta plats? i gruppen genom sina prestationer? Tjejgruppen utgjorde plattformen där varje deltagares självkänsla och prestation belystes. För att kunna närma oss frågeställningarna valde vi att utföra en kvalitativ studie bestående av fyra tjejer. Vi genomförde tre improvisationspass tillsammans med tjejgruppen på deras fritidsgård i Malmö.

I have investigated the interaction between man and environment, between my inner reality and a physical place, using a camera as my primary tool. What conceptions do I have and how do they affect how I relate to the outer world? I am not a passive receiver of the surrounding world. Instead I actively (but usually unconsciously) choose what to take in and how I experience it. If we as landscape architects do not reflect upon our conceptions, they will unconsciously affect our decisions. Only when we accept our experiences as subjective, can honest communication take place. By means of literature studies I have connected my own conceptions with different definitions of place: place as enclosure (location, space), place as inner meaning (genius loci) and place as action (the place-creating process).

Undersökningar har visat att barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar ju högre upp i åldrarna de kommer, samt att kunskaperna är bristande. Undersökningar visar även att förskolan kan spela en stor roll för vilken uppfattning barnen får av naturvetenskap. Det är således av stor betydelse hur de pedagoger som är verksamma i förskolan uppfattar naturvetenskapens plats i förskolan. Syftet med studien har varit att beskriva pedagogers uppfattningar om naturvetenskapens plats i förskolan. Genom de intervjuer som genomförts med pedagogerna har det visat sig att många av dessa uppfattar att naturvetenskap i förskolan innebär att vistas i naturen och lära sig om miljö, vilket även visade sig i hur de beskrev sig arbeta med ämnet.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livräddning och studier har påvisat att det räddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livräddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livräddare varit först på plats vid misstänkt hjärtstopp.Metod: En kvalitativ intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom både positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livräddaren. SMS-livräddarna sågs som en resurs och förkortade tiden mellan hjärtstopp och HLR. Det fanns en osäkerhet kring SMS-livräddarens kompetens. SMS-livräddarens agerande påverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. Säkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livräddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livräddaren var både positivt och negativt.